Vetenskapsradion

Latest Episodes:

Nu startar framtidens snabba tågresa i Sverige Mar 03, 2017

Show notes

Följ med på en spännande tågresa mot framtiden och hör om de planerade höghastighetstågen i Sverige – och om teknikvalen som dagens järnvägsbyggare nu står inför.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nu rullar det största järnvägsbygget igång sedan ingenjör Nils Ericsons tid, ingenjören som byggde stambanorna 1856.

Nya höghastighetsbanor mellan Stockholm och Göteborg/Malmö planeras. Första sträckan, Ostlänken mellan Järna-Linköping, ser ut att bli en realitet.

I Vetandets värld får vi höra om den teknik för tåg och spår som "Sveriges största samhällsprojekt" behöver.

I programmet medverkar Christian Udin, Ostlänkenansvarig på Nyköpings kommun, Peter Uneklint, programchef för höghastighetsjärnväg i Sverige, Trafikverket, Christer Löfving, strateg vid Trafikverket och Oskar Fröidh, järnvägsforskare, KTH.

Per Gustafsson
vet@sverigesradio.se

USA:s politiska system – så funkar det Mar 02, 2017

Show notes

Varför har USA ett politiskt system som ger valsegern till den som inte fick flest röster? Vetandets värld tittar närmare på hur maktsystemet ser ut i det land alla talar om just nu.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Är högsta domstolen politiskt tillsatt? Om Trump vill gå från ord till handling mot medierna han inte gillar – kan han det?

Vi träffar två forskare vid Svenska institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, historikern Dag Blanck och statsvetaren Frida Stranne, för att prata om hur USA:s politiska system kom till och hur det är uppbyggt.

Lyssningstips: En längre intervju med Nordamerikaforskarna hittar du här

Missa inte heller USA-podden

Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Växter kan kommunicera med elektronik (R) Mar 01, 2017

Show notes

Digitala hybridblommor – naturliga växter med elektroniskt skelett? Svenska forskare är på väg att göra detta möjligt. I veckan presenterade de nya resultat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Elektronikforskare i Norrköping har blivit flitiga kunder hos en närbelägen blomsterhandel. De behöver krukväxter för sina experiment med att föra in elektroniska komponenter i växtens stam och löv.

Forskarna vid laboratoriet för organisk elektronik sökte länge efter en elektriskt ledande polymer, en plast i flytande form som en vanlig blomma kunde suga upp i sin stam utan att ta skada. Till slut fann forskarlaget en sådan som kan fastnar i växtens vattenledning och blir elektriska komponenter som kan styras utifrån.

De söker skapa sensorer som kan hålla koll på växthormoner, och elektroder för lagra energi i plantor. Det är som att ge växten ett nervsystem, med vilket vi kan avläsa och styra en växt, säger forskningsledaren Magnus Berggren, professor i organisk elektronik, Campus Norrköping, Linköpings universitet, Eleni Stavrinidou och Eliot Gomez, forskare vid laboratoriet för organisk elektronik.

Reportaget om e-växterna sändes första gången 16 mars 2016.

Läs mer om forskargruppens senaste resultat

Reporter: Per Gustafsson
per.gustafsson@sverigesradio.se

Faktaresistens – på grund av oss eller medielandskapet? Feb 28, 2017

Show notes

Har vi som människor som blivit faktaresistenta, har det nya medielandskapet orsakat faktaresistens eller finns det kulturella strömningar som medfört den? Vetandets värld diskuterar med forskare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vetandets värld har besökt ett seminarium om faktaresistens, eller kunskapsresistens som filosofen Åsa Wikforss hellre kallade det, i Stockholm. Varför har verklig kunskap fått svårt att nå ut och vad man kan göra åt det?

Vi resonerar med Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi Stockholms universitet, och med tre forskare knutna till Institutet för Framtidsstudier: Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation Göteborgs universitet , Bi Puranen, docent i ekonomisk historia och generalsekreterare för World Values Survey och Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap Stockholms universitet och forskningsledare vid Institutet för Framtidsstudier.

Programledare är Camilla Widebeck.
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Vi och Dom: Var går gränsen? (R) Feb 24, 2017

Show notes

Nu är det snart 1,5 år sedan gränskontrollen mellan Sverige och Danmark infördes. Nu diskuteras nya EU-åtgärder för att stärka gränserna. Men vad är en gräns egentligen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nu är det snart 1,5 år sedan gränskontrollen mellan Sverige och Danmark infördes. Den är fortfarande kvar.

Sedan hösten 2015 har också avtal slutits mellan EU och Turkiet för att hålla migranter kvar utanför EU. Och i veckan har vi hört om ett förslag inom EU att teckna liknande avtal med länder i Nordafrika, för att sätta stopp för flyktingströmmar därifrån.

I det här programmet, som är en del av serien Vi och Dom, ställer vi oss frågan vad en gräns egentligen är för något och tittar närmare på den allt starkare gränskontrollen runt och inom EU.

– Från början var EU:s gränser väldigt otydliga och var länderna egentligen började och slutade det var inte helt klart, säger Peo Hansen som är professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet.

– När du stänger alla dörrar får du en ångkokar effekt: det kommer att explodera förr eller senare, säger Ruben Andersson, antropolog och gränsforskare vid Oxford-universitetet.

I programmet medverkar också Kristina Grünenberg, antropolog vid Köpenhamns universitet.

Programmet är en repris och sändes första gången i februari 2016.

Reporter: Niklas Zachrisson
niklas.zachrisson@sverigesradio.se

Radio i skallen med trådlös hörapparat Feb 23, 2017

Show notes

Med trådlös teknik kan den som nästan inte hör någonting få tillbaka en del av hörseln. En ny typ av hörapparat får själva skallen att vibrera, och som test lyssnade den på P1 dygnet runt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Professor Bo Håkanssons forskargrupp på Chalmers har tidigare arbetat med hörapparater som skruvas fast i skallbenet med titanskruv. Nu kan man undvika skruvar och risken för infektioner med hjälp induktion som ger trådlös ljudöverföring.

Liknande teknik finns på marknaden, saluförd av ett österrikiskt företag. Det här är något annat än de mer kända cochleaimplantaten. De stimulerar hörselnerven direkt med elektriska signaler. Benledningsapparaten får istället hela skallbenet att vibrera, så att ljudet uppfångas av snäckan i innerörat.

I programmet medverkar Bo Håkansson, professor i medicinska signaler och system vid Chalmers i Göteborg, Karl-Johan Fredén Jansson, doktorand vid Institutionen för signaler och system vid Chalmers, Anders Salonen, hörselskadad patient från Göteborg.

Lyssningstips: Vetandets värld om cochleaimplantat från 2013

Tomas Lindblad
tomas.lindblad@sverigesradio.se

En bankakut med hudceller i Japan Feb 23, 2017

Show notes

I Japan håller man nu på att skapa en bank med omprogrammerade hudceller. Men hoppas att cellerna ska kunna användas till större delen av befolkningen för att reparera skador i kroppen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För tio år sedan kom den banbrytande upptäckten att det går att backa hudceller, så att det blir ett slags ursprungsceller som sedan kan utvecklas till nästan vilka celler som helst. De kom att kallas iPS-celler, inducerade pluripotenta stamceller.

Vetenskapsradions medicinreporter Annika Östman for till Kyoto i Japan där upptäckten gjordes. Hon möter Nobelpristagaren Shinya Yamanaka, som upptäckte iPS-cellerna, som menar att det bästa sättet är att ha en bank från superdonatorer i stället för att varje enskild patient ska backa sina celler.

Knut Woltjen, och Tomoko Matsumoto, båda Crispr/iPS-cellforskare tar henne med till labbet där de konstgjorda mänskliga cellerna finns. Jun Yamashita, hjärtmuskelcellsforskare,är den musikälskande hjärtforskaren som tror att cellerna i framtiden kan bli ett bra komplement vid olika svåra hjärtsjukdomar. Broskforskare Noriyuki Tsumaki menar att de kan användas vid broskskador efter trafik- eller idrottsskador, men inte användas för att stävja åldrandet.

Samtliga är verksamma vid CIRA-institutet vid Kyoto-universitetet i Japan.

Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se

Mest män migrerade till Europa under forntiden Feb 22, 2017

Show notes

Genetiken avslöjar att det nästan bara var män som kom under den andra stora folkvandringen från öst, troligen unga krigare som letade nya territorier.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Idag går det att tyda den mänskliga historien ur vårt dna. Molekylerna blir som bokstäverna i en historiebok.

Nu har det precis kommit en studie som berättar vilka de människorna var, som migrerade till centraleuropa under forntiden.

Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala universitet och författare till den nya studien. Han berättar om sin forskning och sitt personliga intresse för de forntida vandringarna.

Niklas Zachrisson
niklas.zachrisson@sverigesradio.se

Nya presidentskapet oroar amerikanska forskare Feb 21, 2017

Show notes

På världens största vetenskapskonferens, AAAS, talades inte bara om forskningens innehåll, utan också om oro för hur det nya presidentskapet ska påverka förutsättningarna för forskning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vetenskapsradions Pelle Zettersten var på plats på den stora vetenskapskonferensen och träffade bland andra ordföranden för organisationen AAAS, American Association for the Advancement of Science.

I programmet medverkar Barbara Schaal, ordförande för AAAS, American association for the advancement of science och Robert Cook-Deegan, professor vid Duke university.

Pelle Zettersten
Pelle.zettersten@sverigesradio.se

En skola utan mobbning Feb 20, 2017

Show notes

Runt åtta procent av svenska skolelever är mobbade. Men kan vi stoppa det, och använder vi rätt metoder?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

År 2011 kom en forskningsrapport om vilka metoder som kan stoppa mobbning i skolan och vilka som förvärrar problemet. Men någon uppföljning har inte gjorts, Skolverket tycker det räcker att följa myndighetens allmänna råd.

I Finland har man däremot infört ett vetenskapligt utprovat antimobbningsprogram som 90 procent av skolorna följer.

Sveriges Radios globala hälsokorrespondent har undersökt om en nollvision kring mobbning är möjlig.

Johan Bergendorff
Johan.Bergendorff@sverigesradio.se

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected