Vetenskapsradion

Latest Episodes:

Vegaexpeditionens bortglömda arv väcks till liv på auktion Feb 24, 2026

Show notes

Polarhistoriska dokument med brev, porträtt och vetenskapligt källmaterial från Vegaexpeditionen 18781880 lämnar familjen och säljs till högstbjudande.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När ett stort polarhistoriskt arkiv från Vegaexpeditionen når auktion hamnar ett av Sveriges mest betydelsefulla expeditionsarv i centrum. Loggböcker, dagböcker, brev, fotografier och föremål kopplade till den första färden genom Nordostpassagen görs plötsligt tillgängliga för helt nya ägare. Materialet ger detaljerade inblickar i arktiska förhållanden, möten med tjuktsjerna och den långa infrysningen vid Pitlekaj, händelser som präglade expeditionens vetenskapliga resultat och historia.

Försäljningen väcker samtidigt debatt om hur kulturarv, polarhistoria och vetenskapliga källor bör hanteras när de lämnar institutionella sammanhang. Forskare framhåller betydelsen av originaldokumenten för studier av 1800-talets polarfärder och den roll expeditionen spelat i svensk forskningshistoria, medan samlare ser värdet i att bevara och lyfta fram materialet på privata vägar.

När samlingen lämnar familjens gömmor framträder också en förändrad bild av hur expeditionens aktörer har uppmärksammats genom åren. Den omfattande kvarlåtenskapen knyter samman arktisk forskning, maritim historia och frågor om framtida bevarande. För första gången på över hundra år öppnas möjligheten att följa spåren av en av Sveriges mest ikoniska expeditioner genom de originalkällor som nu går under klubban.
Reporter: Mats Carlsson-Lénart
mats.carlsson-lenart@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Älskade knölar – ett program om tulpaner Feb 23, 2026

Show notes

Det sägs att vi svenskar är bäst i världen på att älska tulpaner, men varför gillar vi den här lökväxten så mycket? Och hur funkar den?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den vilda tulpanen har sitt ursprung i Centralasien men har sedan spridit sig till andra platser i Europa. Den har älskats för sin skönhet under mycket lång tid och på 1600-talet orsakade den till och med världens första finanskris i Holland.
I Sverige odlades de första tulpanerna av Olof Rudbeck den äldre redan på 1600-talet i Uppsala men blev inte tillgängliga för allmogen förrän någon gång på 1800-talet, de var alltför kostsamma.
På ett fält i Alnarp så samlar den Nationella genbanken på äldre svenska tulpanlökar som odlats i våra trädgårdar, men de samlar inte bara på lökarna utan också historierna om de älskade tulpanerna...

Medverkande: Frida Mörnerud, trädgårdsmästare Wij Trädgårdar, och Karin Persson, genbankskurator SLU.

Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Formtoppningen och höghöjdsträningen som avgör medaljstriden – skidskytteprofessorn om forskningen Feb 20, 2026

Show notes

Hur lyckas man med formtoppning och höghöjdsanpassning inför OS och hur mycket påverkar det skidåkningen att ha ett gevär på ryggen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vinter-OS går mot sitt slut och det har varit stora framgångar för många svenska deltagare, särskilt inom damernas längdåkning där Frida Karlsson verkar ha prickat in en formtopp. Efterhand har det även lossnat för skidskyttarna, som i början verkade ha misslyckats med anpassningen till hög höjd.

I Vetenskapsradion möter vi en professor i idrottsvetenskap som själv varit både skidskytt och landslagstränare. Han berättar om vilken annan sport som han tycker mest påminner om skidskytte, om hur skidåkningen påverkas av geväret på ryggen, och om vilken forskning som kan behövas inför framtidens tävlingar.

Medverkande: Marko Laaksonen, professor i idrottsvetenskap vid Mittuniversitetet i Östersund.

Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

När världen stängde ned byggde hon ett labb – på rekordtid Feb 19, 2026

Show notes

Under Covid19-pandemin tog vissa forskare tydliga initiativ. Landets största covidtestning skapades med influgna maskiner, uppskalad personalstyrka och pressade tidsramar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När pandemins första vår 2020 drog in över Sverige saknades storskalig testkapacitet och osäkerheten var stor. På Karolinska Institutet växte ett forskningslabb snabbt till landets största testcenter, drivet av akut behov och ett intensivt omställningsarbete.

– Det är bland det häftigaste jag har varit med om. Att stå mitt i stormens öga, säger Jessica Alm, som blev enhetschef för det som under krisen kom att bli Nationellt pandemicenter.

Nu jobbar hon som expertkoordinator för laboratorie- och diagnostikberedskap på Centrum för hälsokriser vid Karolinska institutet . Centrum för hälsokriser är en enhet på Karolinska institutet som bildades under pandemin för att ta vara på lärdomar, och utveckla universitet och högskolors roll under hälsokriser.

Nya lokaler byggdes upp i rekordfart och avancerad utrustning flögs in när hela världen samtidigt jagade samma maskiner och reagenser. Personalstyrkan expanderade från ett tjugotal forskare till över tvåhundra anställda som arbetade treskift för att möta trycket från tiotusentals inkommande prover.

Arbetet präglades av logistiska hinder, manuella lösningar och ständiga justeringar när streckkoder inte gick att läsa, leveranser fastnade i andra länder och provvolymerna ökade snabbare än någon kunnat förutse. Samtidigt krävdes hög precision i varje steg, eftersom varje prov representerade en orolig person som väntade på ett besked.

När viruset senare började förändras byggdes diagnostiken om till ett sekvenseringslabb som tog emot tiotusentals prover i veckan för att identifiera nya varianter. Resultatet blev en unik nationell provsamling och en arbetsinsats som visade hur snabbt ett universitet kunde möta ett nationellt behov under extrem press.

Reporter: Annika Östman
annika.ostman@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Tekniker: Victor Bortas-Rydberg
victor.bortas_rydberg@sr.se

Barnfamiljen fick hemmet tömt på plast Feb 18, 2026

Show notes

En dag kommer ett gäng forskare hem till familjen Hesse och tömmer deras villa på allt som innehåller plast. Allt bärs ut i trädgården för att dokumenteras.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Familjen fick sen leva utan plast i en månad. Inga plastleksaker, inga plastburkar i köket och ingen soffa med skumplast i sitsen. Madrasser och sportkläder försvann, liksom smink som innehåller plast.

Det var ett forskningsexperiment lett av Sara Ilstedt, professor i produkt- och tjänstedesig på KTH, för att visa hur djupt materialet är integrerat i våra vardagsliv – men också vilka alternativ som faktiskt finns.

Nu finns en utställning om projektet på Form/Design Center i Malmö.

Reporter: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Forskare letar efter maskskogar i arktiska hav Feb 17, 2026

Show notes

På flera tusen meters djup, mellan Svalbard och Grönland, så växer det skogar av rörmask, så kallade maskskogar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Långt ner i de arktiska djuphaven så är det mörkt, kallt och tyst, men nere på botten så lever djur som har lärt sig att utvinna energin från bakterier – rörmaskar. De odlar bakterierna inne i sina egna kroppar och har varken mun eller anus.

Rörmaskarna, som kan se väldigt olika ut – en del är korta och krulliga andra är raka och långa – bildar skogar på botten. De här skogarna, som fyller samma funktion som våra barr- och lövskogar på land – de ger livsmiljö åt massor av andra organismer.

Nu vill forskarna vid Senter for Dyphavsforskning, vid Universitetet i Bergen, ta reda på hur de olika skogarna skiljer sig och vilka djur som finns där. Vi får följa med marinbiologen och djuphavsforskaren Christian Nilsson på en resa, bland annat till det så kallade Molloydjupet i Framhavet mellan Svalbard och Grönland. Christian Nilsson är doktorand vid universitetet i Bergen, Senter för dyphavsforskning, WormFEST.

Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se

Tekniker: Nisse Lundin
nils.lundin@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Det nya fodret för odlad fisk – utan fiskmjöl och sojaprotein Feb 16, 2026

Show notes

Det foder som vi föder upp fisk, kyckling och grisar på har inte alltid varit särskilt miljövänligt. Nu prövas ett nytt alternativ som svenska forskare tagit fram.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mycket av den fisk vi äter numera är odlad och det kan vara ett miljövänligt alternativ som förhindrar utfiskning av hav och sjöar. Men ofta ingår vildfångad nermald fisk i fodret, och det gör också sojaprotein som även det kan ha stor miljöpåverkan.

Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har nu tagit fram ett nytt foder som ska vara hållbart och som prövats på fisk under hösten, och i år står kyckling och grisar på tur. Men hur smakar fodret - och hur smakar fisken? Vi provsmakar.

Medverkande: Hanna Carlberg, forskare inom akvakultur på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala; Anna Henning Moberg, kock ochverksamhetschef, Torsåker gård, Axfoundation; Christian Sjöland, projektledare ”Framtidens mat”, Axfoundation.

Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Så funkar djurvärldens mest osannolika hjärtan Feb 13, 2026

Show notes

Från blåvalens soffstora pump till kolibrins turbopuls. Vi går på hjärtsafari och möter djuvärldens extremer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Blåvalens hjärta är 300 kg tungt och kolibrins litet som ett knappnålshuvud. Men båda är av samma sort som vårat.

Fiskar däremot klarar sig med två rum i hjärtat istället för fyra. Daggmaskarnas uppåt tio hjärtan är av enkelt slag men de gör ändå jobbet - de pumpar runt blod i kroppen.

Följ med på hjärtsafari i Vetenskapsradion – från det största hjärtat, stort som en soffa, ner till riktigt små och enkla pumplösningar. Hör Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuséet om bläckfiskens tre hjärtan, och Michael Axelsson, professor emeritus i jämförande hjärt-kärlfysiologi om krokodilens sinnrika omkopplingsbara hjärta.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Eskilstuna går före mot ett samhälle med mindre plast Feb 12, 2026

Show notes

Vår plastanvändning är ett stort globalt miljöproblem, men i Eskilstuna undersöks ett sätt att komma bort ifrån den mest ohållbara plastkonsumtionen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Eskilstuna kommer matlådorna i engångsplast som används i hemtjänsten att bytas ut mot flergångslådor i plast på försök. Det är ett projekt där kommunen, plasttillverkaren Mälarplast och Linköpings universitet deltar. I ett storkök på Rekarneskolan berättar Johan Hellfeldt på kommunens måltidsservice om vilka särskilda krav hemtjänsten har på flergångslådorna. Mattias Lindahl vid Linköpings universitet förklarar hur projektet passar in i den större bilden av att ställa om till ett samhälle som är mindre beroende av plast.

Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Världshälsan förbättras kraftigt när fler överlever cancer, stroke och hjärtinfarkt Feb 11, 2026

Show notes

Friskare äldre och bättre behandlingar gör att fler överlever sjukdomar som tidigare var en dödsdom trots ökande övervikt och diabetes.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Trots en global mediebild fylld av kriser visar utvecklingen något helt annat när hälsodata granskas över tid. Fler människor överlever idag sjukdomar som tidigare innebar en säker död, som cancer, stroke och hjärtinfarkt. Äldre generationer blir både friskare och mer robusta, vilket syns i såväl fysisk funktion som i kognitiva tester. Långsiktiga förändringar i arbetsmiljö, kostvanor och medicinska behandlingsmetoder har haft avgörande betydelse. Samtidigt syns tydliga trender i världen där satsningar på vaccinationer, sanitet och primärvård drastiskt minskat den tidiga dödligheten och gett en snabbt stigande medellivslängd.

Utvecklingen är dock inte utan utmaningar. Övervikt och diabetes ökar i alla åldersgrupper och i många länder. När fler lever längre förändras även sjukdomsbördan, och icke‑smittsamma sjukdomar blir vanligare. Nya läkemedel kan komma att påverka framtida utvecklingskurvor, men tillgången är fortfarande begränsad.

Den samlade bilden visar en värld där hälsan förbättras kraftigt, samtidigt som livsstilsförändringar formar en ny karta över risker och möjligheter. Det är en utveckling som förändrar synen på åldrande, välfärd och global hälsa – och som fortsätter att överraska.

Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se