Vetenskapsradion

Latest Episodes:

Svenska skisserna som kunde blivit världens första flygplan – 200 år före sin tid Mar 10, 2026

Show notes

Två universalgeniers liv slutar med andeskådning och landsflykt, men skisserna flygplan rymmer idéer som senare blir centrala i modern flygteknik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Om inte uppfinningen med sedelnumrerings-maskinen gått åt pipan för Ferdinand Tollin och om han inte hade blivit refuserad av Kungliga Vetenskapsakademin, och hade inte Emanuel Swedenborg tappat gajsten för naturvetenskapen och istället bli andeskådare, så kanske Sverige hade varit först med att utveckla det moderna flygplanet. Det säger historikern Anders Vesslén som specialintresserat sig för de bägge svenska universalgenierna.

Redan 1716 publiceras Emanuel Swedenborgs förslag i tidskriften Dedalus hyperboreus. Maskinen att flyga i vädret med har ett stort ovalt bärplan, en flätad korg i mitten och så kallade luftåror med fjädrar. Konstruktionen är tyngre än luft och bygger på fasta vingar, något som moderna experter senare har pekat ut som en anmärkningsvärt framsynt tanke. Samtidigt saknas det avgörande som 1700-talet inte kunde erbjuda, en motor, och Swedenborg inser själv att muskelkraften inte räcker.

Hundra år senare dyker tecknaren och uppfinnaren Ferdinand Tollin upp i arkiven. Efter ett misslyckat försök med en sedelnumreringsmaskin åt Riksbanken växer skulderna. När Kungliga Vetenskapsakademien refuserar hans manus om flyg tar livet en mörkare vändning med fiender, landsflykt och ett spår som slutar i Schweiz. Skisserna rör sig mellan kloka iakttagelser och tvära felsteg, men rymmer idéer som gör det lätt att förstå varför drömmen om flyg levde långt innan genombrottet 1903. I bakgrunden finns Polhem, bildningsresor och en tid då ballonger dominerar, medan de här konstruktionerna söker en annan väg upp i luften.

Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Sökandet efter arktiska varningssignaler Mar 09, 2026

Show notes

Går det att skapa ett arktiskt varningssystem som larmar vid kritiska brytpunkter och ger oss tid att anpassa oss till plötsliga dramatiska förändringar i klimatet? Ett stort brittiskt forskningsprogram söker svar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Med en budget på motsvarande omkring en miljard kronor samlar det stora brittiska forskningsprogrammet Forecasting Tipping Points under fem år in resultat från omkring 25 forskningsteam i Europa, USA och på Grönland. Målet är att visa om det går att skapa ett tidigt varningssystem för omvälvande och ostoppbara förändringar i klimatsystemen i Arktis - en möjlig utveckling som dramatiskt skulle förändra tillvaron i Nordeuropa.

Medverkande: Sarah Bohndiek/programchef Forecasting Tipping Points, finansierat av Advanced Research and Innovation Agency UK, Gemma Bale/ programchef Forecasting Tipping Points, finansierat av Advanced Research and Innovation Agency UK, Laurie Laybourn/tankesmedjan Strategic Climate Risks Initiative,Fredrik Gröndahl/docent oceanografi KTH, Maria Nilsson/professor folkhälsovetenskap Umeå universitet

Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Styrhytten som skakar och gungar – här är sjöräddarnas nya simulator Mar 06, 2026

Show notes

Sjöräddningssällskapet har utvecklat en simulator där de frivilliga sjöräddarna ska kunna öva på torra land. Hur trovärdig är den? Vi har provat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I en stor hall på Sjöräddningssällskapets varv på Hönö utanför Göteborg, står en styrhytt till en 12-metersbåt. Den är monterad i ledade armar som gör att den kan skaka, gunga och vibrera – i takt med det som händer på en skärm som går hela vägen runt den.

Inifrån styrhytten ser man Fjällbacka skärgård i animerad version på skärmen. Och de båtar, vågor och väder som läggs in i den övning man ska genomgå.

Simulatorcentret ska när det är klart omfatta tre olika simulatorer, motsvarande de tre båttyper sjöräddningen bygger. Vi möter projektledaren Jonas Carlsson och tar en ”tur” tillsammans med sjöräddningssällskapets utbildningssamordnare Cecilia Jönsson.

Reporter: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

När cyberattacker slår ut vård och internet blir arkiven avgörande för vår beredskap Mar 05, 2026

Show notes

Den ökande digitaliseringen gör vårt samhälle sårbart. Hur kan vi försäkra oss om att vi har åtkomlig back-up på data som behövs för att allt runtom oss ska fungera?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När vi behöver styrka vår identitet, eller att huset vi bor i verkligen är vårt, kan handlingar i arkiv vara avgörande. Skolbetyg, examensbevis och medicinska journaler är andra exempel som rör enskilda. Men också många av vårt samhälles funktioner kan slås ut vid kriser och då krävs det tillgång till data för att få allt att fungera igen. I dagens nya säkerhetspolitiska läge har digitala angrepp tydligt visat på sårbarheten.

Det menar Karin Åström Iko, som varit chef för Riksarkivet under 10 års tid och vars förordnande går ut i mars 2026. Vi hör henne förklara den årliga ”Lägesbild för arkiv och beredskap” som myndigheten nyligen släppte för andra gången, och även den färska redovisningen av ett regeringsuppdrag om samhällsviktig information. Där lyfts särskilt vikten av att säkra de privata aktörernas data inför möjliga kriser.

Vi hör också om Riksarkivets samarbete med och stöd till arkivmyndigheter i Ukraina, och om ett litet dokument hos arkivet som upplevs som symboliskt viktigt för Ukrainas självständighet.

Medverkande: Karin Åström Iko, riksarkivarie t o m februari 2026.

Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Bland inspektörer och fiskeföreningar – så såg skärgårdsfisket ut förr Mar 04, 2026

Show notes

Skärgårdsfisket förr i tiden kunde försörja många utan att fiskbestånden utarmades. Hur gick det till?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Marinekologen och fiskforskaren Henrik Svedäng vid Stockholms universitets Östersjöcentrum har letat i Riksarkivet och andra källor för att ta reda på hur det historiska fisket i Stockholms skärgård med omnejd såg ut. Arkiven berättar att fisket legat på en rätt konstant nivå under flera århundraden. En slutsats är att minskningen av strömmingen är ett nutida fenomen, som kommit med det moderna fisket.

Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Smart stadsplanering kan ge hälsovinster Mar 03, 2026

Show notes

Forskning visar hur man skulle kunna förtäta städer utan att buller och föroreningar ökar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Städerna växer och många städer brottas med förtätningsprojekt. Hur ska man kunna bygga fler bostäder utan att nagga grönområden i kanten, bugga för nära bilvägar eller andra sätt som kan öka ohälsan i staden.

Nu visar ett projekt från Lunds universitet, att det kan gå om man prioriterar ner biltrafiken och i stället satsar mer på kollektivtrafik, cykling och gångtrafik. Och bygger på höjden för att inte ta för mycket av det gröna.
I projektet fick forskarna göra en sorts drömscenarier av några bostadsområden där det redan fanns långt gångna planer på hur områdena ska kunna förtätas. Och de kunde i sina beräkningar bl a visa på tydliga minskningar i hur många som skulle bli störda av buller, och sova dåligt på nätterna, om man i stället byggde enligt deras idéer.
Medverkande: Ebba Malmqvist, Anna Boudin och Kristoffer Mattisson, Lunds universitet
Reporter: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Sveriges äldsta havsörn hittades i polisens frys och avslöjar hur arten återhämtade sig från miljögifter och jakt Feb 28, 2026

Show notes

Historien om den 36åriga havsörnen visar hur artens utveckling på Öland och i landet förändrades när miljögifter minskade och naturvården lyckades.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När en 36‑årig havsörn hittades död på norra Öland blev den ett unikt tidsdokument över artens dramatiska utveckling. Den ovanligt höga åldern kunde bekräftas genom ringmärkning, och fågelns livsspann sträckte sig över perioden då havsörnen gick från att vara nära utrotad till att bli ett livskraftigt inslag i svenska landskap.

Under 1970‑ och 80‑talen pressades populationen hårt av miljögifter och tidigare jakt, vilket ledde till dålig reproduktion och få kvarvarande individer. När halterna av miljögifter sjönk och nya generationer utan skador började ta plats skedde en tydlig vändning.

Den här havsörnen kan ha tillhört de första som åter etablerade sig på Öland, där gamla boplatser i tallskogar och god tillgång på föda skapade förutsättningar för en växande stam. Fyndet visar hur ringmärkning avslöjar långsiktiga förändringar i både miljö och beteenden, och hur landskapet förändrats från perioder av hårt mänskligt tryck till mer gynnsamma förhållanden.

Samtidigt väcker den ökade populationen frågor om framtida skydd, rättsliga processer och hur artens status påverkar förvaltningen. Den rekordgamla fågeln blir därmed en nyckel till att förstå havsörnens återhämtning och de omständigheter som format artens återkomst i Sverige.

Medverkande: Peter Hellström, rovfågelsforskare på Naturhistoriska riksmuseet

Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Därför har japanska snabbtåg inga dödsolyckor som den i Spanien - trots jordbävningar och flest körda timmar Feb 27, 2026

Show notes

Spanien drabbades nyligen av en olycka med ett snabbtåg med över 40 döda. I Japan där höghastighetsjärnvägen föddes har ingen dödats sedan starten 1964. Och förseningarna räknas i sekunder.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Många länder har snabbt byggt ut särskilda nät för snabbtåg, med Kina och Spanien i spetsen. I Spanien växer kritiken mot slarv med underhållet, efter den allvarliga olyckan i januari. Vetenskapsradion testar den japanska förlagan och noterar att landets kombinerade fokus på säkerhet och punktlighet verkar fungera. Vad är förklaringen?

Vi hör också om hur det går med framtidens futuristiska supersnabbtåg.

Medverkande: Hironori Kato, professor i transportplanering, Tokyo University; Anders Karlsson, tidigare vetenskapsattaché vid svenska ambassaden i Japan.

Programledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Reporter och producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Kvinnliga spermier, manliga ägg och konstgjorda livmödrar – när tekniken skriver om reglerna för reproduktionen Feb 26, 2026

Show notes

Tekniker för att skapa könsceller och utveckla konstgjorda livmödrar utmanar gränserna för fertilitet, genetik och etik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Forskare arbetar med tekniker som kan förändra allt från fertilitet till synen på genetiska band. Genom IVG, in vitro‑gametogenes, har hudceller hos möss redan omvandlats till både spermier och ägg. Mänskliga hudceller har i laboratorier backats för att utvecklas till befruktningsbara ägg.

Metoder som IVG kan i framtiden hjälpa personer med infertilitet, äldre som vill bli föräldrar eller samkönade par som söker genetiskt släktskap.

Tekniken öppnar också för scenarier där hudceller från vardagliga föremål som en kaffekopp kan användas för att skapa könsceller utan samtycke. Professorerna i bioetik Françoise Baylis från Dalhouise University i Kanada och Steve Wilkenson från Lancaster University i Storbritannien varnar för att det skulle kunna leda till utpressning och krav på nya lagar kring genetiska spår.

Samtidigt utvecklas konstgjorda livmödrar där djurförsök visar att foster kan fortsätta sin utveckling i en slags smarta plastpåsar, genomskinliga så kallade biobags.

Forskare försöker förstå hur syre, näring och slussar mellan kvinnans livmoder och den konstgjorda livmodern ska fungera för att framtida för tidigt födda ska överleva i högre grad. Tekniken ligger långt fram, men väcker frågor om kontroll över graviditet, framtida abortlagstiftning och vilka normer som kan forma kvinnor och föräldrar.

Tillsammans ritas gränserna om för reproduktion och visar hur starkt tekniken kan påverka både individers val och samhällets syn på genetiskt föräldraskap.

Reporter: Annika Östman
annika.ostman@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Tekniker: Victor Bortas Rydberg
victor.bortas_rydberg@sr.se

Begravningar och böner markerar glaciärernas försvinnande Feb 25, 2026

Show notes

Ceremonier vid smältande glaciärer samlar forskare, lokalbor och religiösa ledare för att ge plats åt sorg och ansvar i klimatkrisens tid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 20260112.

Glaciärerna krymper i snabb takt och med dem försvinner landskap som format människors liv och tro i århundraden. När ismassor som funnits i tusentals år smälter bort väcks starka känslor – sorg, saknad och ansvar.

I takt med klimatförändringarna har nya ritualer vuxit fram: begravningar, böner och ceremonier vid glaciärernas fot. Från Nepal till Alperna samlas forskare, lokalbefolkning och religiösa ledare för att hedra det som går förlorat och skapa mening i en tid av kris. Historiska processioner som en gång bad om skydd mot glaciärernas framfart har fått en ny innebörd – nu ber man om att isen ska få finnas kvar.

Samtidigt förändras vår syn på naturen. Från att ha betraktats som hotfulla krafter ses glaciärerna idag som sköra och värdefulla. För forskare blir förlusten personlig, och känslorna som väcks kan bli en drivkraft för förändring. Ritualerna ger plats för gemenskap och reflektion, och påminner om att klimatkrisen inte bara handlar om siffror och modeller, utan om kultur, identitet och vår relation till naturen.

Reporter: Elsa Östlund

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected