Vetenskapsradion

Latest Episodes:

Konstbevattning tacklar den torra sommaren Sep 13, 2018

Show notes

Den heta sommaren slog hårt mot lantbrukare som inte har konstbevattning. Bönder med konstbevattning har fått mer än dubbelt så höga spannmålsskördar som grannar som inte vattnat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Istället för att leda bort överskottsvatten från ett fält i öppna diken kan man gräva ner rör som leder bort vattnet. Det blir lättare att köra traktorn och skördetröskan när man slipper att vända vid vartenda dike. Större odlingsyta, mindre krångel. De här rören är perforerade så att vatten kan sippra in. Men de används inte bara för att föra bort vatten utan också för att föra in vatten till fälten från en damm.

Programmet spelas in på en gård strax söder om Kalmar. Vi hör Bertil Aspernäs, lantbrukare och Ingrid Wesström, forskare SLU.

Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se

I vargens spår - rovdjurens återkomst Sep 11, 2018

Show notes

I vintras märktes den första vuxna vargen i vargforskningsprojektet Grensevilt, som ska pågå i tre år. Vetenskapsradion var med när vargen sövdes och försågs med GPS-sändare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi följer vargforskare Håkan Sand, fältteknikern David Ahlqvist och deras kolleger i projektet Grensevilt i deras arbete med att spåra, söva och märka vargen. Vi är också med vid den första fältstudien av vargens bytesdjur. Studien avslöjar att vargens matmeny är bredare än vad forskarna tidigare trott.

Niklas Zachrisson
niklas.zachrisson@sr.se

Varför exploderade plötsligt djurlivet på jorden? Sep 10, 2018

Show notes

För att förklara djurlivets explosion för 500 miljoner år sedan inleder geobiologen Emma Hammarlund ett okonventionellt samarbete med cancerforskare. Resultatet blir en kontroversiell ny teori.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För 500 miljoner år sedan tog livet på jorden ett språng och de flercelliga djuren utvecklades till fler arter, fler miljöer, fler beteenden. Alla djurgrupper som lever idag, har sina rötter här, i den så kallade kambriska explosionen.

Teorin har länge varit att ökade syrenivåer gav bränsle till den växande organismvärlden. Men efter åratal av forskning för att hitta bevis byter geobiologen Emma Hammarlund perspektiv. Kanske var det istället en biologisk anpassning som var gnistan?

I programmet hörs: Emma Hammarlund, geobiolog vid Lunds universitet, Sven Påhlman, professor i molekylär medicin Lunds universitet, Mats Eriksson, professor i paleontologi Lunds universitet, Johan Pettersson, geologistudent Lunds Universitet, Sofie Mohlin, cancerforskare Lunds universitet, Randall Johnson, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi Karolinska institutet.

Olof Peterson
vet@sverigesradio.se

Bland botar och troll i valets eftersvall Sep 10, 2018

Show notes

Inför valet 2018 fanns farhågor om digitala påverkansoperationer. Aktiviteten hos politiska botar på Twitter visade sig också fördubblas veckorna innan själva valdagen. Hur avslöjar man botarna?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckorna före valdagen blev det fart på de politiska botarna på Twitter, alltså konton som automatiserat spottar ut sig politiskt innehåll. I Sverige har vi också delat så kallade skräpnyheter i mycket större utsträckning än andra västeuropeiska demokratier, enligt forskning från Oxforduniversitetet.

Hur påverkad har valprocessen blivit? Och vilka risker finns för den politiska utvecklingen efter valresultatet? Vi summerar påverkansoperationer och andra digitala angrepp med tre gäster: Lisa Kaati, forskare vid FOI, Svante Werger, kommunikationsdirektör vid MSB och Patrik Oksanen, politisk redaktör vid centerpartistiska Hudiksvalls tidning med inriktning på säkerhetspolitiska frågor.

Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se

Vår demokrati står stark - trots allt Sep 07, 2018

Show notes

Sveriges demokrati räknas bland världens stabilaste. Ändå finns skäl till vaksamhet. Demokrati kan aldrig tas för given. Idag är demokratin på tillbakagång i stora och mäktiga länder som USA och Indien.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Valdeltagandet ökar, förtroendet för politikerna ökar och tre av fyra svenskar uppger sig vara ganska eller mycket nöjda med hur demokratin fungerar. Vi ska vara jättestolta över det, menar statsvetaren Maria Solevid vid Göteborgs universitet, som samtidigt konstaterar att valdeltagande är väldigt olika stort i olika grupper i samhället.

Jan Teorell, statsvetare vid Lunds universitet, menar att det idag inte finns något som tyder på att svenska politiker eller svenska politiska partier håller på att vända sig bort från demokratin, samtidigt som hans kollega Staffan Lindberg från Göteborgs universitet oroas över influenser från omvärlden där demokratin nu retirerar på bred front.

Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sverigesradio.se

Ebola hotar i krigshärjat land Sep 06, 2018

Show notes

Just nu pågår ett utbrott av den smittsamma och dödliga sjukdomen ebola i Kongo Kinshasa. Läkemedel och vaccin är under utveckling, men är de bra nog och hinner hjälpen fram?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I dagarna kommer det att stå klart om utbrottet kan begränsas, enligt Peter Salaama, som är akutchef på WHO och ansvarig för ebolainsatsen i Kongo Kinshasa.

I närheten av det område där smittan nu härjar är många rebellgrupper verksamma. Om ebola tar sig in i de krigshärjade delarna av landet kommer vårdpersonal och hjälparbetare att ha små möjligheter att följa efter.

Vi hör sjuksköterskan Anneli Eriksson som är på plats i Kongo Kinshasa. Vi hör också om den forskning som kom igång redan vid utbrottet 2014, hur långt den har nått idag och vilka utsikterna är att begränsa det pågående utbrottet.

Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se

De vill få oss att strunta i klimathotet Sep 04, 2018

Show notes

Det finns en liten men aktiv grupp debattörer som talar emot forskningen om klimatet. Vilka är de och varför vill de inte tro på det som en närmast enig forskarkår säger?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Idag råder stor enighet bland världens klimatforskare om att världen blir varmare och att det kan orsaka stora globala problem inom en ganska snar framtid. Men trots det kan man på många bloggar och webbsidor läsa att det här inte stämmer. Även i Sverige finns en aktiv grupp så kallade "klimatskeptiker", ofta naturvetenskapligt bildade äldre män, som talar emot den etablerade forskningen. Varför gör de det?

Peter Stilbs är pensionerad professor i fysikalisk kemi är en av "skeptikerna". Han anser att fakta om klimathotet ständigt överdrivs i media och att det finns de som tjänar på det. Samtidigt har miljöforskaren Martin Hultman sett att det finns en koppling mellan högernationalism och klimatförnekelse och psykologen Kirsti Jylhä ser ett samband mellan förnekandet och en viss personlighetstyp som ofta har konservativa attityder.

Pär Holmgren, som är meteorolog, naturskadeexpert och föreläsare i klimatfrågor, säger att idag är "skeptikernas" argument sedan länge tillbakavisade av den seriösa forskningen.

Tomas Lindblad
vet@sverigesradio.se

Klarar vår demokrati att rädda klimatet? Sep 03, 2018

Show notes

Vi väljer politiker för fyra år i taget. Men de ska hantera frågor som sträcker sig århundraden framåt i tiden – till exempel klimatet. Hur ska vår demokrati klara långsiktiga frågor som denna?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur vår demokrati kan hantera framtidsutmaningen, och hur vi skulle kunna reformera den för att den skulle kunna klara det bättre, diskuterar vi med en filosof och en statsvetare.

Gustaf Arrhenius är professor i filosofi och vd för Institutet för framtidsstudier. Ludvig Beckman är professor i statsvetenskap vid Stockholms Universitet och även han knuten till Institutet för Framtidsstudier. Båda anser att framtida generationer borde ha en egen ombudsman.

Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Stenkolets dagar är räknade Sep 02, 2018

Show notes

Senare i år slutar Tyskland att bryta stenkol. För Ruhrområdet innebär det att en 250 år lång industrihistoria är slut. Men kolbrytningen lämnar spår som aldrig kommer att försvinna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nere i en den tyska stenkolsgruvan är arbetarna vemodiga. Efter sig lämnar de ett Ruhrområde genomborrat av gruvgångar. 150 års industriell gruvdrift och utvinningen av hundratals miljoner ton stenkol har fått stora delar av Ruhrområdet att sjunka. Det innebär att floder och bäckar inte längre kan nå havet utan mänsklig hjälp. Vattnet måste därför pumpas upp ur de sänkor som uppstått, en av de så kallade evighetsuppgifter som uppstått efter gruvverksamheten.

I programmet hörs: Carsten Meybohm, driftsingenjör vid Emschergenossenschaft, Stefan Möllerherm, Forschungszentrum Nachbergbau TU Georg Agricola, Dr. Michael Farrenkopf, chef för Montanhistorisches Dokumentationszentrum, Christof Beike, presschef RAG, Siddik Eminoglu, gruvarbetare i Prosper-Haniel.

Marcus Hansson
vet@sverigesradio.se

Pengarna till forskningen Del 2/2: Hur vet vi att satsningarna fungerar? Aug 31, 2018

Show notes

2017 gick nära 37 miljarder av statsbudgeten till forskning och forskarutbildning. Ändå saknar Sverige en ordentlig oberoende utvärdering av hur väl satsningarna faller ut.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varje regering skapar sina egna modeord för vad forskningssatsningarna ska uppnå. I regeringens senaste forskningsproposition vill man se en ökad "samverkan" mellan högskola, näringsliv och samhälle. Men vad händer med forskningen som inte uppfyller samverkans-målet? Blir det svårare för dem att få pengar då? De politiska ramarna för forskningen får direkta konsekvenser ute på universitet och högskolor.

I programmet hörs: Jonas Mellin, lektor i datavetenskap vid Högskolan i Skövde, Sven Widmalm, idé och lärdomshistoriker vid Uppsala universitet, Martin Wikström, forskningspolitisk expert på Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien IVA, Tuula Teeri, vd på Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien IVA.

Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected