Vetenskapsradion

Latest Episodes:

Del 3: Kvinnorna som blåstes på Nobelpriset - Vad gör vi nu? Sep 27, 2018

Show notes

Hur kommer det sig att kvinnliga toppforskare fortfarande är underrepresenterade bland Nobelpristagarna? Och vad görs åt det?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vetenskapsradion har tittat på samtliga Nobelpris i fysik, kemi, medicin och ekonomi som gått till forskning som genomförts efter 1980.

Vi jämförde andelen kvinnliga pristagare med andelen kvinnor bland de mest citerade forskarna i varje fält och under samma tidsperiod. Kvinnorna i forskningens toppskikt var underrepresenterade i fysik, kemi och ekonomiprisen.

Vilka konsekvenser får det? Och hur tänker man i Nobelpriskommittéerna?

I programmet hörs: Marika Hedin, vetenskapshistoriker och chef för Museum Gustavianum i Uppsala, John Hassler, professor vid Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet och ledamot i ekonomipriskommittén, Göran K Hansson, ständig sekreterare i Kungliga Vetenskapsakademin som delar ut både fysik-, kemi- och ekonomipriset.

Camilla Widebeck
vet@sverigesradio.se

Vad händer i uttorkade bäckar när höstregnen kommer? Sep 25, 2018

Show notes

Efter sommartorkan: höstregnen trycker ut syror, humusämnen och metaller i bäckarna. Hur klarar laxfiskarna uppvärmda sommarvatten och hur går det för alla vattendjur när bäckarna sinar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vid Krycklans försöksstation i Västerbotten vill skogsforskarna veta hur sommartorkan och efterföljande höstregn påverkar bäckarna.

I uttorkade bäckstränder oxideras svavel, metaller och humusämnen. Höstregnen trycker ut allt i bäckarna. Redan stressade vattenkryp och fiskar utsätts för syrachock, brunifiering och höga metallhalter.

Thomas Öberg träffar en forskare som mäter det mesta i skogsbäckarna. I programmet hör vi professor Hjalmar Laudon vid SLU men också limnologen Andreas Broman vid Länsstyrelsen i Norrbotten, entomologen Per-Ola Hoffsten och älgjägaren Lars-Göran Karlsson.

Thomas Öberg
vet@sverigesradio.se

Del 1: Kvinnorna som blåstes på Nobelpriset - Marietta Blau Sep 23, 2018

Show notes

Marietta Blau var experimentalfysikern som 1937 gjorde en jätteupptäckt som öppnade helt nya möjligheter att studera kärnreaktioner. Men något Nobelpris blev det aldrig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Marietta Blau utvecklade en metod som med hjälp av särskilda fotoplåtar fångade spåren efter kärnreaktioner. Metoden som fortfarande används idag har varit mycket viktig i arbetet med att kartlägga atomkärnans uppbyggnad.

Tre gånger nominerades Marietta Blau till Nobelpriset i fysik, men 1950 fick istället en brittisk manlig fysiker priset för att ha vidareutvecklat metoden som hon skapade.
I programmet hörs: Eberhard Widmann, direktör för Stefan-Meyer-institutet i Wien, Johann Marton, pensionerad fysiker vid Stefan-Meyer-institutet, Herbert Pietschmann, prof. emeritus Uni Wien, Ilse Korotin, Dokumentationsstelle Frauenforschung am Institut für Wissenschaft und Kunst i Wien, Brigitte Strohmeier, professor emerita vid institutet för isotopforskning och fysik vid Wiens universitet, Brigitte Bischof, har skrivit magisterarbete om kvinnorna vid Radiuminstitutet.

Marcus Hansson
vet@sverigesradio.se

Del 2: Kvinnorna som blåstes på Nobelpriset - Lise Meitner Sep 23, 2018

Show notes

Kärnfysikern Lise Meitner förklarade hur atomer klyvs när uran bestrålas med neutroner. Men när upptäckten Nobelprisbelönades på hösten 1945 blev Meitner utan pris. Hur kunde det bli så?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lise Meitner startade i mitten på 1930-talet ett forskningsprojekt i Berlin som gick ut på att bestråla uran med neutroner. Ett par år senare tvingades Meitner i exil i Sverige, men i Berlin fortsatte hennes kollega, Otto Hahn, forskningen.

Lise Meitner fick då ett brev från Otto Hahn där han berättade att barium, ett grundämne lättare än uran, oväntat skapats när han bestrålat uran med neutroner. Lise Meitner räknade ut att det handlade om att atomen klyvts, något som ingen forskare dittills trodde var möjligt.

1945 belönades upptäckten med Nobelpriset i kemi. Men priset gick till Otto Hahn ensam.

I programmet hörs: Ruth Lewin Sime, professor och författare i Sacramento USA, Anders Barany, nobelprishistorisk expert, Kalle Grandin, föreståndare för Centrum för Vetenskapshistoria vid Kungliga Vetenskapsakademien.

Mats Carlsson-Lénart
vet@sverigesradio.se

Fysikern Schrödinger väckte biologins ödesfrågor Sep 20, 2018

Show notes

Vad är liv? Det undrade fysikern Erwin Schrödinger 1943 och hans tal inspirerade till den moderna biologin. 75 år senare möts framstående forskare för att på nytt lyfta vetenskapens ödesfrågor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Erwin Schrödingers föreläsning Vad är liv? Från Trinity College i Dublin gavs ut som bok och inspirerade bland annat Watson och Crick som senare upptäckte dna-molekylen.

Nyligen firades i Dublin 75-års jubileet av händelsen genom att bjuda in flera framstående forskare för att försöka upprepa bedriften, ge nya perspektiv, skapa samarbeten över disciplinerna och formulera de viktiga frågorna. Klarar de utmaningen?

Medverkande är: Svante Pääbo, Max Planck-institutet i Leipzig. Luke O'Neil, Trinity College Dublin. Emma Teeling, University College Dublin. James Watson, upptäckare av DNA-molekylen. Leroy Hood, Institute for Systems Biology i Washington. Danielle Bassett, University of Pennsylvania. Bernard Feringa Nobelpristagare och professor vid Universitetet i Groningen. Christof Koch vid Allen Institute for Brain Science.

Olof Peterson
vet@sverigesradio.se

Framtidens båtar kör sig själva Sep 19, 2018

Show notes

Intresset för självkörande båtar växer. Om du är bra på att spela dataspel kan sjömansyrket bli något för dig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det pågår en utveckling åt det autonoma hållet på sjön. Precis som bilarna på land ska båtarna i framtiden kunna köra själva. Frågan är om sjömannen kommer att behövas alls? En viss dataspelserfarenhet kan nog vara till nytta för den som ska jobba med framtidens sjöfart.

Men lagstiftningen måste anpassas. Idag bygger mycket av lagstiftningen till sjöss på att det finns en befälhavare ombord. Vi går till sjöss med Jakob Kuttenkeuler, professor på KTH, Ulysse Dhomé, doktorand på KTH och Niklas Rollenberg, student på KTH. Vi hör också Robert Rylander som är forskare inom hållbara transporter till sjöss på forskningsinstitutet Rise, Christer Lindvall vid Stiftelsen Sveriges Sjömanshus och Henrik Tunfors, ledningsstrateg på Transportstyrelsen.

Peter Johansson
vet@sr.se

Byggbranschen kliver in i den virtuella världen Sep 17, 2018

Show notes

Teknikutvecklingen inom VR och AR, alltså virtual reality och augmented reality, har exploderat. Hjärnan luras att tro att den befinner sig i en mer eller mindre digital värld.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Astronomer, arkeologer, läkare och inte minst ingenjörer använder redan idag virtual reality och augmented reality. Inom byggbranschen är intresset stort för de nya teknikerna, eftersom de ger byggföretag och fastighetsbolag bättre koll på hur kommande byggnader ska se ut och hur de bäst ska byggas.
I programmet hörs Gustav Olsson, vdc-utvecklare på NCC, Per Öberg, nordenchef för digitalisering på NCC Infrastructure.

Stefan Nordberg
stefan.nordberg@sverigesradio.se

Del 3/3: Vägen till ett betygssystem ingen gillar Sep 13, 2018

Show notes

Orättvist, stressande och obegripligt – kritiken mot det betygssystem vi har nu har varit förödande. Men så var det aldrig tänkt att bli.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varken forskare, de som utredde 2011 års betygssystem eller ansvariga på Skolverket hade räknat med att systemet skulle ge de negativa effekter som det nu anklagas för.

Men det fanns de som höjde varnande röster redan från början.

I programmet möter vi Leif Davidsson, statlig utredare, Ulrika Lundkvist på Skolverket, Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet, Anders Jönsson, professor i naturvetenskapens didaktik vid Högskolan Kristianstad, Kristian Ramstedt, statlig utredare och Kajsa Borg, f.d docent i pedagogiskt arbete.

Hör också del 1 och del 2.

Lotta Nylander
vet@sverigesradio.se

Del 2/3: Vägen till ett betygssystem ingen gillar Sep 13, 2018

Show notes

Vi söker bakgrunden till dagens kritiserade betygssystem. På 1990-talet gör skolans kommunalisering och det fria skolvalet att det gamla relativa betygssystemet med skalan 1-5 behöver göras om.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett målrelaterat betygssystem får vi 1994. Då omfattar skalan betygen godkänd, väl godkänd och mycket väl godkänd och på gymnasiet också även icke godkänd. Samtidigt införs det fria skolvalet och skolan öppnas för fler aktörer.

I programmet hör vi Magnus Hultén, biträdande professor i naturvetenskapens didaktik, Linköpings universitet, Christian Lundahl, professor i pedagogik, Örebro universitet, Ninni Wahlström, professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet, Helena Holmlund, docent i nationalekonomi IFAU, Ulf P Lundgren, senior professor pedagogik Uppsala universitet och Per Måhl, betygsexpert.

Hör också del 1 och 3.

Lotta Nylander
vet@sverigesradio.se

Del 1/3: Vägen till ett betygssystem ingen gillar Sep 13, 2018

Show notes

Kritiken är hård mot dagens betygssystem. Varken elever, lärare, föräldrar eller forskare beskriver skalan A-F med sina betygskriterier som välfungerande. Men hur hamnade vi i det?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I tre program undersöker Vetandets värld bakgrunden till dagens betygssystem. I den första delen rör vi oss från 70-talets betygsprotester till 90-talets kommunalisering av skolan.

Vi möter Magnus Hultén, biträdande professor i naturvetenskapens didaktik Linköpings universitet,
Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet, Pär Widén, universitetslektor i pedagogik vid Malmö Högskola och Per Måhl, betygsexpert.

Hör också del 2 och del 3.

Lotta Nylander
vet@sverigesradio.se