Vetenskapsradion

Latest Episodes:

Mjölksyran sållar elitskidåkarna från motionärerna (R) Feb 28, 2019

Show notes

Vad händer när mjölksyran slår till, och vad skiljer en elitskidåkare från en vanlig motionär – på cellnivå? De frågorna ställer vi till idrottsforskarna som har sitt laboratorium precis intill Lugnets skidstadion i Falun.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Jens Westergren, verksamhetsledare vid idrottslaboratoriet, låter Vetandets världs reporter kämpa sig själv igenom det mjölksyratest som här brukar göras på elitskidåkare.

Medan Magnus Knutsson, testledare och högskolelärare, visar hur laboratoriets röntgenutrustning kan ge en exakt bild av fördelningen mellan fett och muskler i olika delar av kroppen.

Michail Tonkonogi, professor i medicinsk vetenskap med idrottsfysiologi som specialitet, reder ut det mesta kring mjölksyra, slaggprodukter och syreförsörjning - för elitskidåkare såväl som för motionärer.

Reportaget är en repris från 2015, då skid-VM hölls i Falun.

Camilla Widebeck
Camilla.widebeck@sverigesradio.se

Periodiska systemet – Grundämnena som nyckel till makt Feb 27, 2019

Show notes

De mest eftersökta grundämnena är ofta sällsynta och dyrbara. I vilken mån kan de ersättas? Och varför jagar forskare nya grundämnen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vissa grundämnen är i vår högteknologiska värld allt mer efterfrågade, men många av dessa är sällsynta och även koncentrerade till vissa områden på jorden. Hur kan det periodiska systemet hjälpa till att ersätta dyrbara och svåråtkomliga grundämnen med andra lösningar?

Inte sedan 1939 har ett naturligt förekommande grundämne upptäckts utan alla element som presenterats sen dess har varit syntetiska, instabila och i regel radioaktiva. Forskningen fortsätter kring de "supertunga" grundämnena och i Lund finns en forskargrupp som hoppas bli först med att hitta grundämne 119 eller 120, vilket de vill kalla Lundium.

I programmet hörs: Sven Lidin, professor i oorganiska kemi Lunds universitet, Ira Löfman, NO-lärare Uppsala Musikklasser, Anton Såmark-Roth, doktorand kärnfysik Lunds universitet, Luis Sarmiento, forskare kärnfysik Lunds universitet.

Mats Carlsson-Lénart
vet@sverigesradio.se

Periodiska systemet – De svenska grundämnesjägarna Feb 26, 2019

Show notes

Jacob Berzelius slog fast atomvikterna som Mendelejevs system bygger på. Och svenskar hittade flera nya grundämnen. Hur kunde lilla Sverige ha en så viktig roll att spela?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Redan 50 år innan Dimitrij Mendelejev publicerade sitt periodiska system försökte den svenske kemisten Jacob Berzelius ordna de då kända grundämnena. Berzelius, grundaren av den moderna svenska kemin, slog fast atomvikterna men hans egen systematisering baserade sig inte på atomvikten utan på grundämnets elektrokemiska egenskaper.

Svenska forskare var också tidiga och flitiga grundämnesupptäckare, i mineral från gruvor i Bergslagen, Falun och Hälsingland, samt inte minst från Ytterby fältspatgruva i Stockholms skärgård. Totalt har i Sverige upptäckts ett 20-tal av de 92 naturligt förekommande grundämnena.

I programmet hörs: Sven Lidin, professor i oorganisk kemi Lunds universitet, Robert Fors, projektledare Loos koboltgruva, Jan Trofast, ordförande Berzeliussällskapet.

Mats Carlsson-Lénart
vet@sverigesradio.se

Periodiska systemet – kemisternas mentala karta Feb 25, 2019

Show notes

För 150 år kom Dimitrij Mendelejev med sin revolutionerande uppställning av grundämnena. Och periodiska systemet fortsätter vara centralt i forskningen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det var 1869 som professor Dimitrij Mendelejev i S:t Petersburg presenterade sitt periodiska system, där grundämnena var ordnade enligt atomvikt respektive egenskaper.

Vid den tiden hade 63 stycken upptäckts men Mendelejev förutsåg i sitt system att det fanns grundämnen av vissa atomvikter men som ännu inte upptäckts. När forskare senare fann Mendelejevs saknade grundämnen fick det periodiska systemet stort genomslag och än i dag är systemet centralt i undervisning och forskning, framför allt i kemi.

Idag finns 118 grundämnen, varav 92 är vad man kallar naturligt förekommande. Det senaste av dessa upptäcktes 1939. Det senaste grundämnet, Nummer 118, Oganesson, upptäcktes 2006 och är ett så kallat supertungt grundämne som endast existerat under några millisekunder i ett experiment.

I programmet hörs Sven Lidin, professor i oorganiska kemi Lunds universitet, Gunnar Svensson, professor i strukturkemi Stockholms universitet, Ira Löfman, NO-lärare Uppsala musikklasser.

Programledare: Mats Carlsson-Lénart

Producent: Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Cigarettstopp för en tobaksfri generation Feb 24, 2019

Show notes

Cigaretter dödar 7 miljoner personer per år. Nu testas att unga födda efter ett visst år aldrig ska få köpa cigaretter när de blivit vuxna. De ska bli den första tobaksfria generationen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Idén kommer från professor Jon Berrick i Singapore, men har testats för 100 år sedan när det gäller opium. Staden Balanga på Filippinerna var först ut 2016 att förbjuda alla unga födda år 2000 eller senare att köpa cigaretter. I Tasmaniens överhus höll lagen också på att röstas igenom, men sedan blev det val och majoriteten föll. Tobaksaktivisten dr. Kathryn Barnsley i Hobart hoppas att den ska få en ny chans snart. Men folkhälsoprofessor Simon Chapman i Sydney är skeptisk till idén. Han anser att fortsatt höjd skatt, informationskampanjer och vidriga skraplukter på paketen vore effektivare.

Johan Bergendorff
johan.bergendorff@sverigesradio.se

Så påverkas ditt hjärta av träning (R) Feb 21, 2019

Show notes

Varje år avlider flera personer av hjärtstopp när de tränar eller springer motionslopp. Betyder det att det är farligt för hjärtat med intensiv träning?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hjärtat är konstruerat för hårt arbete, men ibland tar det stopp. Idrottsläkaren Mats Börjesson berättar varför Göteborgsvarvet orsakar ett dödsfall varje år. Vi låter hjärtat jobba hårt i ett så kallat maxtest hos fysiologen Katarina Steding Ehrenborg vid Lunds universitet, och läkaren Sofia Sunnerud vid Linköpings universitet förklarar hur man letar efter medfödda hjärtfel hos unga idrottare.

Medverkande: Katarina Steding Ehrenborg, docent klinisk fysiologi Lund, Lena Frendler, deltagare Hässelbyloppet Stockholm, Mats Börjesson, professor idrottsfysiologi Göteborg, Sofia Sunnerud, doktorand läkare Linköping.

Programmet är en repris från 12 december 2018.

Tomas Lindblad
vet@sverigesradio.se

De vill förhindra att svinpest sprids i svenska skogar Feb 20, 2019

Show notes

Den dödliga virussjukdomen afrikansk svinpest kan drabba både vildsvin och tama grisar, och den sprider den sig över världen. Nu simuleras utbrott i svenska skogar inför en eventuell epidemi.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För tolv år sedan startade den nuvarande epidemin av afrikansk svinpest i den georgiska hamnstaden Poti. Sedan dess har den spridit sig till flera länder från Belgien till Kina. I Östeuropa är den stora vildsvinspopulationen en viktig del i att bevara smittan och att överföra den till tamgrisar.

Flera länder har infört åtgärder för att hindra sjukdomen, som hårdare kontroller av fläskkött och intensiv jakt på vildsvin. Nu jobbar svenska forskare med flera olika projekt för att se hur man skulle kunna stoppa sjukdomen om den kommer till Sverige.

I programmet hörs: Karl Ståhl, biträdande statsepizootolog SVA, Jonas Malmsten, veterinär, Henrik Ingvarsson, viltförvaltare, Mirko Baum, jaktelev, Christian Carlsson, grisproducent.

Olof Peterson
vet@sverigesradio.se

Tekniken som ger röst åt dina tankar Feb 19, 2019

Show notes

Kan en dator se dina tankar och läsa upp dem via en robotröst? Inte riktigt, men nästan. En amerikansk forskargrupp har i alla fall kommit ett steg på vägen mot att lyckas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Forskarna har fått fram något som liknar tal ganska bra. En robotröst läser upp en sifferserie efter att ett datorprogram hade mätt hjärnaktiviteten hos försökspersoner som fått lyssna på en uppläsning av siffrorna. Det här kan vara ett steg på vägen mot att utveckla ett nytt talhjälpmedel för de som förlorat talförmågan på grund av skada eller sjukdom.

I programmet hörs: Olov Engwall, professor i talkommunikation vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, Per Alm, universitetslektor på Institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet.

Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

Nattfjärilen med ett sjätte sinne – magnetsinnet Feb 18, 2019

Show notes

Den lilla bogongfjärilen kan ge svaret på något som forskare velat veta i decennier – hur de djur som orienterar med hjälp av jordens magnetfält egentligen gör. US Air Force är också intresserade.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Eric Warrant, professor vid Lunds universitet, leder forskningen och har fått mer pengar för det här än för något annat. Nyligen lyckades forskarna visa att bogongfjärilen, en liten nattfjäril, orienterar med hjälp av jordens magnetfält, och nu vill de förstå hur det går till. Magnetsinnet är det enda sinne vi nästan inte vet något om – var det sitter och hur det fungerar.

Även US Air Force är intresserade av den här forskningen. De hoppas hitta ett mindre sårbart alternativ till GPS, och jordens magnetfält kan ingen slå ut.

Bogongfjärilarna är Australiens mest kända insekter, kända för sina enormt långa flygningar två gånger om året – de flyger över 1000 kilometer per gång, två gånger under sitt korta liv. En gång på våren, för att ta sig till några svala grottor i de australiska alperna där de samlas i miljarder och går in i sommarvila. Och så en gång på hösten, tillbaka igen till platsen de föddes. Där parar de sig, lägger ägg och dör.

Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

Så ska den tysta cancern besegras Feb 17, 2019

Show notes

Äggstockscancer är den allvarligaste gynekologiska cancerformen. Nya behandlingar utvecklas – men hur är det för den som är sjuk nu och som behöver hjälp som går utöver de traditionella metoderna?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För att bättra på chansen med lyckad behandling ska cancer upptäckas tidigt. Men äggstockscancer har diffusa symtom som gör att patienter ofta kommer till vården sent. Annette Heijne har gått igenom flera cellgiftsbehandlingar och blivit resistent. Nu ser hon sig om efter experimentella behandlingar. Immunterapi har visat sig fungera bara på vissa cancertyper hittills, men försök görs nu för att ta fram en fungerande immunterapi mot äggstockscancer.

I programmet hörs: Annette Heijne, som har äggstockscancer, Jenny Jönsson, forskare och specialistläkare i onkologi, Jonas Mattsson, överläkare och professor i cellterapi.

Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected