Vetenskapsradion

Latest Episodes:

Interplay på Berwaldhallen – Att sjunga sig ny Mar 28, 2019

Show notes

Få instrument är så flexibla som sångrösten. Hur har sången utvecklats? Varför är sången ett sådant oöverträffat instrument?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Frågan är om det finns något ljud som har en sådan genväg till vårt känsloliv som sången har. Vetandets värld sänder från Berwaldhallen i Stockholm inför kvällens konsert med sopranen Malin Byström som sjunger Richard Strauss Fyra sista sånger. Samtalet kretsar kring sångens kraft att påverka oss och förnya oss, både som åhörare och när vi själva sjunger.

I programmet hörs: Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet, Anna Einarsson, sångerska kompositör och forskare.

Programledare
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Syrehalter minskar i världens hav Mar 28, 2019

Show notes

Syrefria bottnar har vi länge hört talas om som ett problem i Östersjön. Liknande problem finns i andra kustnära områden världen över. Nu rapporteras om sjunkande syrehalter även ute i oceanernas fria havsmassor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När syret försvinner från bottenvattnet kan de flesta arter inte leva där. Som orsak till syrebristen brukar näringstillförsel från land nämnas – den leder till stor tillväxt av organismer i havet, och när de sedan faller till botten och bryts ner gör den processen slut på syret.

Men i den syreminskning vi ser nu spelar också det allt varmare klimatet en roll. Forskarna kallar det champagne-effekten – havets syre bubblar upp till ytan som bubblorna i ett champagneglas. Vart kommer det all leda för havets ekosystem?

Susanna Baltscheffsky
susanna.baltscheffsky@sverigesradio.se

Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Nya hybrider tar över när de gamla almarna dör Mar 26, 2019

Show notes

Almsjukan sveper bort almbestånd i både Sverige, Europa och Nordamerika. När almen försvinner tar den med sig ett hundratal arter som är beroende av den. Men i de gamla trädens ställe kommer hybridalmar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Almsjukan fortsätter att sprida sig. Det är en svamp som sprids med skalbaggar, och som dödar träden. Då slår den också ut det hundratal arter som är beroende av almen. Men nu sprids nya hybridalmar, korsningar mellan olika sorters almar, som tar över när de gamla inhemska träden faller. Kan de ge en fristad åt de hotade arterna?

Programledare: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

När kollapsar ett ekosystem? Mar 25, 2019

Show notes

Växter och djur som bygger upp jordens ekosystem minskar i antal. Hur ska vi förstå i tid när ekosystemen vi alla är beroende av är på väg att kollapsa?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När vissa rovfiskar fiskades ut vid Karibiens korallrev på 1980-talet ledde det till en invasion av sjöborrar. Sjöborrarna är i vanliga fall bra för korallreven, men när de plötsligt blev väldigt många på en liten yta förändrades deras beteende.

Biologer har börjat studera ekosystem på ett nytt sätt efter den här händelsen, för att förstå när de är på väg att gå mot en kollaps. Sådana här kollapser kallas för regimskiften. Man hoppas i studier att kunna hitta tidiga signaler på ett regimskifte, utan att i detalj behöva förstå biologin hos varje art som ingår i ekosystemet.

I programmet hörs: Magnus Nyström, korallrevsforskare och docent på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, Örjan Bodin, forskare inom hållbar utveckling med fokus på naturresurser på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, Lars Gamfeldt, marinbiolog vid Göteborgs universitet.

Programledare
Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Var går gränsen för arternas försvinnande? Mar 24, 2019

Show notes

Många växter och djur hotas idag av utrotning och deras livsmiljöer förstörs. Men hur många arter kan försvinna innan naturen förlorar sin förmåga att försörja oss?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi är helt beroende av att naturens ekosystem ska förse oss med mat, rent vatten, syre och andra resurser. Men många av naturens arter är hotade. Den pågående artförlusten kan liknas vid att dra ur nitarna ur ett flygplan. En del nitar går att dra ur, utan att flygplanets konstruktion påverkas. Men till slut kommer man till en gräns där flygplanet störtar. Det vill säga att ekosystemen kollapsar. Frågan är var den gränsen går?
I programmet hörs: Torbjörn Ebenhard, biolog och forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges lantbruksuniversitet, Lina Herbertsson, ekolog och miljövetare vid Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet, Johan Ekroos, ekolog och miljövetare vid Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet.

Programledare
Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Hur ska IS brott mot mänskligheten hanteras? Mar 21, 2019

Show notes

IS i Syrien och Irak har begått folkmord, det har FN slagit fast. Finns det domstolar som kan döma dem? Eller ska de misstänkta dömas i sina olika hemländer av vanliga domstolar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den internationella enigheten som ledde till krigsförbrytarrättegångarna i Nürnberg och senare efter Jugoslavienkriget och folkmordet i Rwanda, den finns inte längre. Frågan är om det är bäst att inrätta en tillfällig domstol i Syrien eller Irak, eller att låta alla länder ta hand om sina egna IS-krigare. Samtidigt som diskussionen pågår fylls lägren i det kurdiska territoriet av före detta IS-medlemmar.

Fråga diskuteras av terrorismforskaren Magnus Ranstorp från försvarshögskolan, folkrättsexperten Ove Bring och folkrättsjuristen Jessica Appelgren på FOI.

Programledare
Tomas Lindblad

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Stamcellsforskaren som spårar psykiatrisk sjukdom Mar 20, 2019

Show notes

Kan utvecklingsstörningar, schizofreni och autism förklaras genom att följa hjärncellers utveckling? En vision är att ta fram behandlingar med transplantation av en viss sorts hjärnceller.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Anna Falks labb på Karolinska Institutet används den nobelprisbelönade tekniken att backa hudceller till inducerade pluripotenta stamceller - så kallade IPS-celler. Dessa kan sedan utvecklas till alla sorters celler. Genom att jämföra utvecklingsvägen av IPS-celler från friska donatorer och från till exempel schizofrenipatienter hittar forskarna intressanta skillnader.

I programmet hörs: Anna Falk, docent och forskningsledare Falk Lab KI, Malin Parmar, professor cellulär neurovetenskap Lunds universitet.

Programledare
Ylva Carlqvist Warnborg

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Framtidens batterier lite svagare – men kanske ätbara Mar 19, 2019

Show notes

Vårt moderna batteridrivna liv måste bli mer miljövänligt. De nya batterierna blir inte nödvändigtvis lika kraftfulla som dagens bästa, utan ger istället mer el för pengarna och sparar på resurserna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det forskas intensivt på att skapa bättre, effektivare och miljövänliga batterier, inte minst till bilindustrin. Fortfarande dominerar litium-jonbatterierna, men nya typer är på gång. Till exempel billiga natriumbatterier.

Andra idéer som kan dyka upp i framtiden är de strukturella batterierna, där en bildörr eller skalet till en dator kan vara själva batteriet. Professorerna Kristina Edström och Daniel Brandell forskar på nya batterier vid Ångströmlaboratoriet på Uppsala universitet där Ronnie Mogensen är doktorand. Professor Dan Zenkert och doktoranden Kevin Peuvot tar fram strukturella batterier vid KTH i Stockholm.

Programledare: Tomas Lindblad

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Hur mycket batterier tål planeten? Mar 18, 2019

Show notes

Framtiden är batteridriven, men har vi metaller så det räcker? När alla bilar ska bli elektriska växer efterfrågan på råvaror snabbt. Kommer de att räcka?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är en självklarhet att vi måste återvinna och skapa kretslopp. Det säger Emma Nehrenheim, miljöchef på batteriföretaget Northvolt. Men även med en bra återvinning kan det bli svårt att få resurserna att räcka till. Vi vet inte hur stor efterfrågan ska bli.

På Chalmers leder professor Christian Ekberg en grupp där Dr Cristian Tunsu arbetar med att skapa återvinningsteknik för metaller som litium, kobolt och nickel. Ekberg tror att vi behöver vi hitta nya typer av batterier med andra metaller, för att kunna skapa en helt fossilfri biltrafik.

I programmet hörs även batteriforskaren professor Kristina Edström, Uppsala universitet, Mikael Höök som forskar om globala energisystem vid Uppsala universitet och Martina Petranikova, assisterande professor vid Chalmers i Göteborg.

Programledare: Tomas Lindblad

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Kan hundar känna lukten av smärta? Mar 17, 2019

Show notes

Stella är en ung labradortik. Hon utbildas till att bli Sveriges första smärthund, som ska varna sin blivande förare innan ett smärtanfall bryter ut. De båda ingår i ett finskt forskningsprojekt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Finland och i USA finns hundar som lärts upp till smärthundar, för personer med svåra återkommande smärtattacker. Hundar kan läras att larma för lågt blodsocker, begynnande epilepsianfall och cancer. Och nu också för när en smärtattack är på gång. Då kan man sätta in smärtdämpande medicin i tid, och på så sätt få lindrigare attacker och bättre framförhållning i vardagen.

Nu håller den första smärthunden i Sverige på att utbildas. Hennes blivande matte Levi Matsson väntar otåligt på att få sin hund. De ingår också i ett finskt forskningsprojekt om smärthundar, om hundar och vad man tror är smärtlukt.

Anna Hielm-Björkman, som är veterinär doktor och docent leder det forskningsprojekt vid Helsingfors universitet som Stella är med i.
Där får hundar, som inte bor ihop med någon person som har smärtanfall, försöka lära sig markera hud- och utandningsprover från smärtpatienter, utan att personen är närvarande.

Vitsen är att ta reda på om det verkligen är en doft, som gör att hundar kan markera smärta. Det tror man, men en annan teori är att det är ett elektroniskt fenomen som hunden känner i samband med att en smärtattack sätter igång.

I programmet medverkar också Minna Maartinen, från Finland, som har smärthund sedan flera år, och Anna Londré, som utbildar smärthunden Stella.

Programledare: Ulla de Verdier
ulla.deverdier@sverigesradio.se

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se