Vetenskapsradion

Latest Episodes:

Kärnkraft, vulkaner och skelett - semestertips för vetenskapligt nyfikna Jun 20, 2019

Show notes

Semestertiderna är här och för dig som vill ha en naturvetenskaplig touch på din sommar, har vi de bästa tipsen. Vi vet vilka skelett man inte ska missa, och var man kan se ett pågående vulkanutbrott.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lena Nordlund tipsar om skelettmuséet du inte får missa. Åsa Malmberg vet vart man ska åka för att tillfredsställa sin vulkanologiska nyfikenhet - till Stromboli. Hon tipsar också om att man i Les Eyzies i Frankrike kan söka sig i spåren av förmänniskor och Cro Magnon-människor, och om grottorna Rouffignac och Pech Merle. Camilla Widebeck konstaterar att partikelfysiklaboratoriet Cern tar emot besökare, och Björn Gunér vet vad en turist kan uppleva i Tjernobyl.

Men man behöver inte åka utomlands för att bli klokare under semestern. Här hemma kan du se insidan av ett kärnkraftverk och lära dig hur det fungerar eller stifta närmare bekantskap med havets arter i olika akvarier i öst och väst.

Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Månen – vägen till Mars Jun 19, 2019

Show notes

Flera länder åker nu till månen. USA vill landa en man och en kvinna på månen 2024. Tanken är att lära sig leva på en främmande värld för att sedan åka till Mars. Hur ska det gå till? Och varför åka?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Rymdkapplöpningen är igång igen och retoriken och tonen i propagandan är som ett eko av kapplöpningen som skedde på 60-talet. Kanske är ett projekt med det långsiktiga målet att landa en människa på Mars både tydligare och lättare att förstå än färdvägen för att till exempel stävja uppvärmningen av planeten Jorden?

NASA:s chef Jim Bridenstine vill samarbeta med och leda flera av de aktörer som nu kapplöper mot månen. Länder som Indien och Kina, och privata aktörer som Elon Musks SpaceX-program, som för ett halvår sen gick ut med att de skulle skicka en betalande japansk miljardär till månen och tillbaka, år 2023.

I programmet hörs Christopher Stock, Eagle-entusiast, och Tommaso Ghiddini, chef för strukturmekanik och materialavdelningen på ESA Europas rymdorganisation.

Programledare
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Rasism som får kroppen att åldras snabbare Jun 18, 2019

Show notes

Rasism och hälsa hänger ihop. Du både åldras snabbare och blir mer mottaglig för sjukdomar om du utsätts för rasism, visar forskning från USA.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mödradödligheten i USA är ett tydligt exempel där svarta kvinnor löper tre till fyra gånger större risk att dö än vita kvinnor, på grund av rasismen de utsatts för under livet.
Rasism kan leda till ett snabbare biologiskt åldrande av kroppen. När du utsätts för långvarig rasism, vardagsrasism eller strukturell rasism, så skapas en stressreaktion i kroppen som i sin tur påverkar din kropp fysiskt och gör dig mer mottaglig för sjukdomar. Fenomenet kallas "weathering" och beskriver hur hälsa och rasism hänger ihop i USA.
I programmet hörs: Charles Johnson, änkling till Kira Johnson, Arline Geronimus, professor Health Behavior and Health Education vid Michigan University, Carol Houge, professor i mödrar och barns hälsa och chef över kvinnor- och barncentret på Emory Universitetet i Atlanta.

Programledare
Isabell Höjman

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Kan man betala bort sin flygskam? Jun 18, 2019

Show notes

Många reseföretag erbjuder klimatkompensation. Vad innebär det? Har det någon effekt eller är det bara ett sätt att rättfärdiga onödig och miljöskadlig konsumtion?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kritiker säger att klimatkompensation aldrig kan ta bort skadliga koldioxidutsläpp som en gång är gjorda. Men projekt för att kompensera utsläppen kan trots det skapa nyttiga insatser för ett bättre klimat, säger andra. Så hur ska man göra?

Bäst är kanske att inte flyga, men om man ska kompensera gäller det att veta vad pengarna går till, att de gör nytta och att projekten inte skadar lokala ekosystem. Maria Johansson är skogsekolog vid Stockholms Universitet och hon ifrågasätter meningen med att vi ska kompensera våra utsläpp i Afrika och inte här hemma.

Julien Morel är klimatanalytiker på Naturvårdsverket och Paul Glantz miljösamordnare på Stockholms Universitet. De pekar på vikten av att ta reda på vad kompensationsprojekten verkligen innebär. Johanna Grant som är klimatanalytiker på företaget Zeromission anser att de som använder sig av klimatkompensation också är de som blir mest medvetna om klimatfrågan och är bäst på att göra något positivt för klimatet.

Medverkar gör också Johanna Sandahl, ordförande i Svenska Naturskyddsföreningen.

Programledare:Tomas Lindblad

Producent:Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Hur miljövänligt är semestertåget – egentligen? Jun 17, 2019

Show notes

Tåg är bra för miljön får vi ofta höra, men är det så överallt? I vissa länder är det diesel som gäller. På andra ställen är det koleldad el. Det gör att tåg inte alltid är bästa miljöalternativet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi reder ut skillnaderna mellan olika färdsätt för den klimatsmarta semesterfiraren. Följ med från Stockholm till Paris, samtidigt som vi rådfrågar experterna om var det är bäst för klimatet och miljön att välja tåg, buss eller bil.

Jörgen Larsson är konsumtionsforskare på Chalmers i Göteborg och han har skapat en kalkylator för klimatsmart semester. Oskar Fröidh forskar om järnvägstrafik på KTH i Stockholm precis som Jonas Åkerman. Medverkar gör också Susanne Elfors, tågentusiast och skapare av facebookgruppen Tågsemester, samt resenären och reportern Sara Sällström.

Uppgifterna om koldioxidutsläpp kommer från klimatsmartsemester.se som är ett projekt från bland annat Chalmers och Göteborgs Universitet.

Programledare:
Tomas Lindblad

Producent:
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Han är chef för barnhälsan i världen Jun 13, 2019

Show notes

Professor Stefan Swartling Peterson är medicinsk chef för Unicef. Förr räddade han småbarn från feber, nu vill han stoppa tonåringar från självmord, våld, olyckor och ofrivilliga graviditeter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sveriges radios globala hälskorrespondent Johan Bergendorff möter honom på konferensen EAT Stockholm Food forum. Stefan Swartling Peterson började toppjobbet på Unicef 2016 och är tjänstledig från jobbet som professor i global hälsa vid Uppsala universitet.

Tidigare har han även forskat vid Karolinska institutet och Makerere University i Uganda samt varit med och startat svenska grenen av Läkare utan gränser. Han har Pippi som idol och i våras provade han att bära runt på en docka ett dygn på magen för att förstå bättre hur jobbigt det är med så kallad känguruvård för föräldrar till förtidigt födda barn.

Programledare: Johan Bergendorff
johan.bergendorff@sverigesradio.se

Månen – så ändrade månlandningen vetenskapen Jun 12, 2019

Show notes

Månlandningen 1969 var inte bara kulmen på rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjet. Det var första gången människan studerade en främmande himlakropp på nära håll.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På månens yta gjorde man banbrytande forskning som för alltid skulle förändra hur vi ser på månen, på jorden och resten av solsystemet.
I programmet hörs: Fiona Thiessen, forskare på Naturhistoriska museet, Renaud Merle, forskare på Naturhistoriska museet, Jeremy Bellucci, forskare på Naturhistoriska museet, Birger Schmitz, professor i geologi vid Lunds universitet.

Programledare:
Olof Peterson

Producent:
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Svenska uppfinnare – Ljusspridaren Gustaf Dalén (R) Jun 11, 2019

Show notes

Uppfinnaren Gustaf Dalén var en av "snilleföretagarna" som i början av 1900-talet bidrog till att Sverige trädde fram som en modern och innovativ nation. Men vid höjden av hans bana drabbade olyckan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Gustaf Dalén utvecklade det system för gasdrivna automatiska fyrar som kom att bli en stor svensk exportsuccé. Tack vare Daléns klippapparat och solventil kunde fyrar placeras på utsatta och avlägsna platser där det tidigare inte varit möjligt att ha ett varnande ljus.

År 1912 råkade Gustaf Dalén ut för en olyckshändelse där han skadades svårt. Han överlevde men förlorade synen. Resten av livet bar han mörka skyddsglasögon.

I programmet besöks Ramona Örkvist och Bo Köhler på Dalénmuseet i Stenstorp i Västergötland, den plats där Gustaf Dalén föddes för 150 år sen. Vi får också möta Gustafs sonson Göran Dalén som vet mycket om sin farfar och det stora företaget AGA, som han byggde upp. Staffan Bergwik, idehistoriker Stockholms universitet medverkar också.

Programmet är en repris från den 26 april 2019.

Programledare
Mats Carlsson Lénart

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Polarpriset – hiphopens teknikutvecklare och folkbildare Jun 10, 2019

Show notes

En av hiphopens pionjärer, Grandmaster Flash, belönas med årets Polarpris. Vi djupdyker i forskningen om scratching, hiphopens teknikutveckling och hur musikformen används som folkbildning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hiphop idag är en mångmiljardindustri spridd över hela världen. Ofta kallas den fortfarande för en ungdomskultur, men pionjärerna är i övre medelåldern eller äldre – Grandmaster Flash är 61 och det var över 40 år sedan musikstilen och hela kulturen omkring föddes – i Bronx, New York. Men i år var första gången Polarpriset gick till någon som ägnat sig åt hiphop.

Hiphop är numera också ett akademiskt ämne – särskilt i USA är det många universitet som har “Hip hop studies” på schemat. Under den rubriken finns det forskning om musik, konst, dans, sociologi, kulturhistoria med mera. Också i Sverige har det skrivits några avhandlingar om hiphop.

Två av forskarna som skrivit sådana ska vi träffa i det här programmet: Kjetil Falkenberg Hansen, forskare i ljud- och musikbehandling på KTH, och Johan Söderman, professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet. Dessutom träffar vi tävlings-dj och flerfaldige SM-mästaren i scratching: Alexander Danielsson, känd som 12-10 Jazz.

Programledare
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Månen – människorna som tog oss dit Jun 09, 2019

Show notes

En preussisk adelsman, en svart amerikanska och en enkel ingenjör – Vad har dessa till synes olika personer gemensamt? Deras snille behövdes för att landa människor på månen och ta dem hem igen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Wernher von Braun, Kathrine Johnson och John Houbolt är tre nyckelfigurer i den 400 000 personer stora arbetsstyrkan som ingick i Apolloprojektet.

År 1960 rekryterade NASA världens främsta raketforskare, Wernher von Braun, som utvecklat missiler åt Nazi-Tyskland. John Hubolt, en lågrankad ingenjör, får igenom sin idé om hur man landar en människa på månen. Och det matematiska snillet Kathrine Johnson räknar ut raketbanan och det exakta tidsfönstret för när landare och modul ska docka med varandra.

Varför lyckades de – och inte det sovjetiska rymdprogrammet?

I programmet hörs: Sven Grahn, ingenjör inom raketteknik.

Reporter:
Olof Peterson

Producent och programledare:
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected