Vetenskapsradion

Latest Episodes:

Hon tar oss med till de kalla djupen, bland borstmaskar och korall Jul 04, 2019

Show notes

Sjögurkor, små slemmiga maskar och ögonkorall är Kerstin Johannessons närmsta arbetskollegor. Följ med när hon tar oss ut till Kosterhavets nationalpark, där djurlivet frodas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kosterfjorden är havet djupt och kallt, och här finns arter som egentligen inte borde finnas så kustnära. Kerstin Johannesson flyttade hit som 15-åring, och visste redan då vad hon skulle bli - marinbiolog.

Idag är hon professor i marin ekologi vid Göteborgs universitet, och föreståndare för Tjärnö marina laboratorium som ligger vid Sveriges enda marina nationalpark, Kosterhavets nationalpark. Här visar hon oss fiskar och djur som vi inte visste fanns.

Programledare
Lena Nordlund och Björn Gunér
lena.nordlund@sverigesradio.se, bjorn.guner@sverigesradio.se

Producent
Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se

Bebisarnas hemliga språk (R) Jul 03, 2019

Show notes

Bebisskrik är ingen enkel siren för att påkalla uppmärksamhet. Om man lyssnar noga framträder en komplex melodi starkt präglad av modersmålet, har tyska forskare kunnat visa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Genom att använda en ljudbank med en halv miljon bebisskrik, har forskaren Kathleen Wermke kunnat jämföra hur bebisar från olika språkområden låter. Hon har kunnat visa att bebisarna redan från födseln är starkt präglade av sitt modersmål.

I programmet hörs: Kathleen Wermke, professor vid universitetssjukhuset i Würzburg, Sandra Redlaff, mamma till bebisen Millie, Soly Erlandsson, professor i psykologi.

Programmet är en repris från den 29 oktober 2018.

Marcus Hansson
vet@sverigesradio.se

Del 2: Framtidens sjöfart – Segelteknikens förnyelse (R) Jul 02, 2019

Show notes

För att få ner sjöfartens koldioxidutsläpp testas nu en rad nya tekniker där vinden utnyttjas för att hjälpa till att driva fartyget – en slags segelfartygens återkomst, fast i modern tappning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vindkraft används nu för att utveckla nya spännande lösningar för sjöfarten: en så kallad flettner-rotor är en stor cylinder som bultas fast på ett fartygs däck. Cylindern fås att rotera med hjälp av en elmotor. När sedan vinden träffar den roterande cylindern så skapas en kraft som driver fartyget framåt. En annan lösning är att använda en drake som bogserar fartyget. En sådan drake har kraft nog att dra ett 100 meter långt lastfartyg i åtta knops fart.

I programmet hörs: Michael Vahs, kapten och professor vid högskolan i Emder-Leer i Tyskland, Ralf Oltmanns, konstruktör av Eco-Flettner, Rémi Lavergne, kapten på co2-neutrala transportfartyget Tres Hombres, Stephan Wrage, grundare av företaget SkySails, Gavin Allwright, generalsekreterare för Wind-Ship Association.

Programmet är en repris från 8 november 2018.

Marcus Hansson
vet@sverigesradio.se

Del 1: Framtidens sjöfart – Säkrare navigering (R) Jul 01, 2019

Show notes

Digitaliseringen kan komma att drastiskt minska riskerna för miljöskador i sjöfarten. Men kanske är det först när fartygen körs från land som olyckor helt kan undvikas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På sikt är det möjligt att många fartyg kommer att vara både självstyrande och obemannade, alternativt fjärrköras från land. I väntan på det försöker sjöfarten göra som flyget – genom att ta del av fartygens färdplaner ser man till att möten i besvärliga passager undviks och väntetider utanför hamn minimeras.

I programmet hörs: Patrik Lindén, bitr stationschef Kustbevakningen Malmö, Per Setterberg, projektledare Sjöfartsverket Norrköping, Magnus Sundström, forskningschef Sjöfartsverket Norrköping, Johan Winell, bygg och teknikchef Sjöfartsverket Norrköping, Henrik Grönvik, befälhavare MS Viking Grace.

Programmet är en repris från den 7 november 2018.

Mats Carlsson-Lénart
vet@sverigesradio.se

Varför exploderade plötsligt djurlivet på jorden? (R) Jun 30, 2019

Show notes

För att förklara djurlivets explosion för 500 miljoner år sedan inleder geobiologen Emma Hammarlund ett okonventionellt samarbete med cancerforskare. Resultatet blir en kontroversiell ny teori.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För 500 miljoner år sedan tog livet på jorden ett språng och de flercelliga djuren utvecklades till fler arter, fler miljöer, fler beteenden. Alla djurgrupper som lever idag, har sina rötter här, i den så kallade kambriska explosionen.

Teorin har länge varit att ökade syrenivåer gav bränsle till den växande organismvärlden. Men efter åratal av forskning för att hitta bevis byter geobiologen Emma Hammarlund perspektiv. Kanske var det istället en biologisk anpassning som var gnistan?

I programmet hörs: Emma Hammarlund, geobiolog vid Lunds universitet, Sven Påhlman, professor i molekylär medicin Lunds universitet, Mats Eriksson, professor i paleontologi Lunds universitet, Johan Pettersson, geologistudent Lunds Universitet, Sofie Mohlin, cancerforskare Lunds universitet, Randall Johnson, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi Karolinska institutet.

Programmet är en repris från 2018.

Olof Peterson
vet@sverigesradio.se

Producent: Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Så förbereder vi oss för extrem värme Jun 27, 2019

Show notes

Värmeböljan i Europa kulminerar nu med påverkan på människors hälsa. Hur ska man agera i extrem hetta? Och vilka förberedelser behöver göras, från individen till samhället i stort?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När vi nordbor reser till varma platser svettas vi mer salter än vad den inhemska befolkningen gör. Därför är det viktigt att få i sig vätska och vatten och se till att hålla sig i skugga och svalka sig så gott man kan.

Frankrike har lärt sig mycket sedan värmeböljan 2003, som dödade uppemot 20000 människor. Med varningssystem och nya sätt att bygga in grönska och vattensamlingar i stadsplaneringen, har man försökt förbereda samhället för kommande extremväder.

Klimatforskare är eniga om att uppvärmningen av planeten leder till mer extremväder som värmeböljor. Frågan är hur pass väl rustade vi i Sverige är för det och vilka åtgärder vi behöver vidta?

I programmet hörs Elisabet Lindgren, läkare och forskare inom hållbarhetsvetenskap, med inriktning på hälsa och förändringar i klimat.

Programledare
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Framtidens båtar kör sig själva (R) Jun 26, 2019

Show notes

Intresset för självkörande båtar växer. Om du är bra på att spela dataspel kan sjömansyrket bli något för dig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det pågår en utveckling åt det autonoma hållet på sjön. Precis som bilarna på land ska båtarna i framtiden kunna köra själva. Frågan är om sjömannen kommer att behövas alls? En viss dataspelserfarenhet kan nog vara till nytta för den som ska jobba med framtidens sjöfart.

Men lagstiftningen måste anpassas. Idag bygger mycket av lagstiftningen till sjöss på att det finns en befälhavare ombord. Vi går till sjöss med Jakob Kuttenkeuler, professor på KTH, Ulysse Dhomé, doktorand på KTH och Niklas Rollenberg, student på KTH. Vi hör också Robert Rylander som är forskare inom hållbara transporter till sjöss på forskningsinstitutet Rise, Christer Lindvall vid Stiftelsen Sveriges Sjömanshus och Henrik Tunfors, ledningsstrateg på Transportstyrelsen.

Programmet är en repris från 2018.

Programledare: Peter Johansson

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

"En underbar hund i rätta händer" (R) Jun 25, 2019

Show notes

En liten terrier dödas av grannens kamphund. Finns det hundraser som är farligare än andra eller är hundägaren problemet? Vissa länder förbjuder kamphundar, men i Sverige riktar vi in oss på ägarna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Studier av rättsfall visar att kamphundsraser är överrepresenterade när det gäller att angripa andra hundar. I Danmark och Norge är hundraser som pitbullterrier och american staffordshireterrier förbjudna. I Sverige har aggressiva hundar mer setts som ett ägarproblem. Är kamphundar farligare än andra hundar?

I Vetandets värld träffar vi Rebecca som köpte en american staffordshireterrier som blev galen av ilska när hon såg en annan hund. Ett förväntat beteende hos en hundras som avlats fram för hundslagsmål, menar forskare. Vi möter också Lars Jägemar som valt att ha en mer krävande hund, och som trivs med sin Ulla, som är en korsning mellan american staffordshireterrier och staffordshire bullterrier.

Sirkku Sarenbo vid Linnéuniversitetet i Kalmar har forskat om hundangrepp och etologen Per Jensen vid Linköpings universitet beskriver hundarnas psyke. Patrik Cederlöf, hunduppfödare, medverkar också.

Programmet är en repris från 2018.

Cecilia Ohlén
vet@sverigesradio.se

Här är floden med egna rättigheter (R) Jun 24, 2019

Show notes

En nyzeeländsk flod, Whanganui, fick 2017 som första flod i världen juridisk status som en person. Floden har alltså lagliga rättigheter och skyldigheter precis som en person eller ett företag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I praktiken betyder det att alla som nyttjar flodens resurser måste ta hänsyn till hur det påverkar hela floden, allt från skogarna runt omkring ner till alger och fiskar som lever i den. Det är ursprungsbefolkningen, maorierna, som i decennier kämpat för att deras natursyn ska respekteras.

I programmet hörs Ben Potaka, fiskare och landägare Whanganui, Gerrard Albert, styrelsemedlem i Ngā Tāngata Tiaki o Whanganui, Hamish McDouall, borgmästare i Whanganui, Jacinta Ruru, professor i juridik på Univerity of Otago i Dunedin.

Programmet är en repris från maj 2018.

Jenny Berndtsson Djurvall
vet@sverigesradio.se

Fysikern Schrödinger väckte biologins ödesfrågor (R) Jun 23, 2019

Show notes

Vad är liv? Det undrade fysikern Erwin Schrödinger 1943 och hans tal inspirerade till den moderna biologin. 75 år senare möts framstående forskare för att på nytt lyfta vetenskapens ödesfrågor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Erwin Schrödingers föreläsning Vad är liv? Från Trinity College i Dublin gavs ut som bok och inspirerade bland annat Watson och Crick som senare upptäckte DNA-molekylen.

I Dublin firad man 2018 75-års jubileet av händelsen genom att bjuda in flera framstående forskare för att försöka upprepa bedriften, ge nya perspektiv, skapa samarbeten över disciplinerna och formulera de viktiga frågorna.

Medverkande är: Svante Pääbo, Max Planck-institutet i Leipzig. Luke O'Neil, Trinity College Dublin. Emma Teeling, University College Dublin. James Watson, upptäckare av DNA-molekylen. Leroy Hood, Institute for Systems Biology i Washington. Danielle Bassett, University of Pennsylvania. Bernard Feringa Nobelpristagare och professor vid Universitetet i Groningen. Christof Koch vid Allen Institute for Brain Science.

Programmet är en repris från 2018.

Reporter: Olof Peterson

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected