Vetenskapsradion Forum

Latest Episodes:

Cykeln visar vem du är Mar 30, 2015

Show notes

Cykeln har spelat en viktig roll i den svenska samhällsutvecklingen då den gjorde att avståndet till grannbyn krympte och både föreningsliv och kärleksmöten underlättades. Idag finns det allt från lastcyklar till racercyklar och cykeln har blivit ett sätt att skapa sig en identitet och visa vem man är.
Veckans Vetenskapsradion Forum besöker cykelverkstan i Midsommarkransen i Stockholm som har anor sedan 1930-talet. Där har Björn Carlefalk jobbat i 40 år och kan berätta om nya cykeltrender som lådcyklar och elcyklar. Idag finns det nämligen många olika sorters cyklister, allt från fattiga studenter med begagnande cyklar till högavlönade medelålders män i lycrakläder och med cyklar som kostar en mindre förmögenhet. Etnologerna Charlotte Hagström och Lars-Erik Jönsson vid Lunds universitet berättar att cykeln har blivit en identitetsmarkör, men historiskt har den spelat en viktig roll genom att avståndet till grannbyn krympte och både föreningsliv och kärleksmöten underlättades. Idag vill myndigheterna gärna få oss att cykla mer och cykelforskaren Anna Niska vid Statens väg- och transportforskningsinstitut i Linköping berättar om vad som får människor att välja cykeln framför bilen. Programledare är Urban Björstadius.

Konstnärliga protester i Putins Ryssland Mar 23, 2015

Show notes

När den politiska debatten stryps i Putins Ryssland så har samtidskonsten blivit en arena för samhällskritik. Dessutom handlar veckans Vetenskapsradion Forum om hur hiphop kan främja tolerans och motverka utanförskap i Ryssland.
I Putins Ryssland har samtidskonsten blivit en arena för samhällskritik, men den möts av hårda reaktioner från olika konservativa och reaktionära grupper. Till exempel anses vissa konstverk kränka de religiösas känslor vilket lett till fällande domar mot olika konstutställningar. Det berättar Lena Jonson som är forskningsledare för Rysslandsprogrammet på Utrikespolitiska institutet och aktuell med boken Art and Protest in Putin’s Russia. Dessutom handlar det om det nya forskningsprojektet Hiphop for Tolerance som undersöker om hiphopmusik, graffiti och dans kan användas för att främja tolerans och motverka utanförskap i Ryssland. Ekaterina Kalinina och Liudmila Voronova är forskare vid Södertörns högskola och i veckans program berättar de om hur de tillsammans med ett antal svenska artister nyligen besökte Ryssland och träffade ryska artister och forskare. Programledare är Urban Björstadius.

Nu gör religionen comeback i politiken Mar 16, 2015

Show notes

Det såg länge ut som att religionen var på väg att försvinna i den offentliga debatten men idag tas olika religiösa frågor allt oftare upp inom politiken. Dessutom handlar veckans Vetenskapsradion Forum om de kraftiga reaktionerna runt om i Sverige mot att en av landets två kvarvarande räddningsskolor riskerar att läggas ner.
Under lång tid har man trott att religion spelar en allt mindre roll i det offentliga samtalet och att samhället har blivit mer sekulariserat, men i en ny avhandling visar Jonas Lindberg vid Uppsala universitet att religion tvärtom diskuteras allt mer i nordisk politik. Idag pratar vi ofta om religiösa frågor i termer av nationell och kulturell identitet, och det kan handla om allt från frågan om muslimska kvinnor kan bära slöja på jobbet och hur kyrkan ser på samkönade äktenskap till om skolorna kan fira sina skolavslutningar i kyrkan. För några år sedan fanns det fyra räddningsskolor i Sverige som utbildade brandmän och brandbefäl men de minskades till två. Just nu utreder MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, om de på grund av minskade anslag kan lägga ner ytterligare en skola. Det har väckt kraftiga reaktioner runtom i Sverige. Bland annat har ett hundratal räddningschefer och ett femtiotal politiker i kommuner och landsting skrivit gemensamma brev till inrikesminister Anders Ygeman där de uttrycker sin oro för att kvaliteten inom svensk räddningstjänst riskerar att försämras kraftigt. Eva Lövbom, räddningstjänstchef i Landskrona Svalöv och Bjuv, säger att risken är stor att de tvingas använda sig av räddningspersonal som inte är färdigutbildad. Stefan Svensson, docent i Brandteknik vid Lunds universitet, befarar att forskningen om bränder, olyckor och räddningstjänst kan drabbas hårt vid en eventuell nedläggning. Programledare är Urban Björstadius.

Därför bråkar vi om arkitektur Mar 09, 2015

Show notes

När det byggs nytt, rivs eller renoveras i våra städer så leder det ofta till högljudda protester. Vissa tycker inte om höga hus, medan andra ogillar när städerna förtätas. Veckans Vetenskapsradion Forum tar upp fenomenet med att byggen så ofta leder till bråk. Dessutom handlar det om att arkitekterna får all uppmärksamhet för byggnadernas utseenden, när det i själva verket ofta är olika ingenjörer som ligger bakom mycket av arkitekturen.
I Stockholm har turerna kring Slussen pågått i flera år och i Göteborg har en ny strid blossat upp om kranarna i hamnen, som många vill bevara trots att de inte längre används. De här konflikterna har intresserat arkitekten och arkitekturhistorikern Rasmus Wærn som senare i år kommer ut med boken Bygge och bråk, om konflikter som format staden. Han säger att vi idag står inför en ny situation med allt fler konflikter kring olika nybyggen och stadsbyggnadsprojekt och orsaken, säger han, är internets förmåga att snabbt skapa opinion kring olika byggprojekt. Dessutom handlar det om vilken betydelse ingenjörerna har för byggnadsverkens arkitektur. För trots att det ofta är arkitekterna bakom byggnadsverken som vi hör talas om, så spelar just ingenjörerna en viktig roll för byggnadsverkens utformning. Sture Samuelsson är civilingenjör och professor emeritus vid KTH Arkitektur i Stockholm och aktuell med boken Ingenjörens konst. I boken beskriver han en mängd olika byggnadsverk där ingenjörerna har spelat en avgörande roll för arkitekturen, och det handlar om allt från Eiffeltornet och Frihetsgudinnan till Göta kanal med alla dess slussar och broar och det arkitektoniskt mycket speciella kulturhuset Centre Pompidou i Paris. Programledare är Urban Björstadius.

Ett gränslöst Europa – men bara för vissa Mar 02, 2015

Show notes

När man i Romfördragen beslutade om fri rörlighet inom EU fick inte medborgarna i de europeiska kolonierna samma rättigheter som medborgarna i Europa. Dessutom handlar det om hur dricks kan användas både för att belöna, bestraffa och att köpa sig fri.
Romska tiggare på gatan, flyktingar som dör på Medelhavet och en rädsla för bidragsturism när EU utvidgar med fler medlemsländer. Många av de nyheter som fyller tidningar och nyhetssändningar idag kan på ett eller annat sätt spåras tillbaka till den fria rörlighet som är en av grundpelarna inom EU. I en ny avhandling i statskunskap undersöker Meriam Chatty historien bakom de politiska beslut som har lett fram till dagens situation. När den fria rörligheten förhandlades fram på 1950-talet så var exempelvis flera av Europas länder fortfarande kolonialmakter, vilket fick konsekvenser för hur man kom att tolka medborgarskapet. Algeriet var visserligen en integrerad del av Frankrike vid den här tiden och algerierna var franska medborgare, men ändå fick algerierna inte samma rättigheter som fransmännen i Europa. Dessutom handlar det om hur dricks kan användas som belöning, bestraffning eller ett sätt att köpa sig fri. Dricks är nämligen mycket mer än det där lilla extra som man ger, och forskning om dricks kan säga mycket om livet i restaurangbranschen. Paula Mulinari är forskare i socialt arbete på Malmö Högskola, och hon använder dricksen som en ingång för att studera olika aspekter av restaurangbranschen. Programledare är Urban Björstadius.

Psykiska biverkningar av terapi Feb 23, 2015

Show notes

Idag finns det mängder av psykologiska behandlingar mot olika problem, allt från familjeterapi till internetbaserade behandlingar mot fobier, och även om de flesta blir hjälpta så drabbas en del av biverkningar av behandlingen.
Vissa drabbas av sömnsvårigheter och nedstämdhet medan andra tappar kontakten med människor i sin omgivning eller upplever att besvären som de sökte hjälp för förvärras. I en pågående studie vid Stockholms universitet undersöker Per Carlbring, professor i klinisk psykologi, vilka negativa effekter som kan uppkomma vid olika psykologiska behandlingar. Bland annat genomför hans forskargrupp en enkätstudie på webben där människor som har genomgått psykoterapi eller annan psykologisk behandling kan svara på frågor om vilka biverkningar de har upplevt. Trots att många säger sig drabbas av olika psykologiska biverkningar så vet man inte hur vanligt det är och Socialstyrelsen registrerar inte heller sådana här biverkningar, säger Ulf Jonsson som är psykolog och forskare på enheten för kunskapsutveckling på Socialstyrelsen. Har du egna erfarenheter av biverkningar av exempelvis terapi som du vill dela med dig av till forskarna så når du enkäten på psykoterapiforskning.se och undersökningen pågår fram till och med söndag 8 mars. Programledare är Urban Björstadius.

Bergen som tar dig närmare Gud Feb 16, 2015

Show notes

Berg har genom historien fyllt människor med vördnad och har ofta ansetts som heliga. På bergen har gudarna haft sina boningar och eremiter har sökt sig till bergen för att nå religiösa insikter och komma närmare Gud. Från bergen kan man blicka ut över världen och än idag innebär höga och farliga berg en prövning för vandrare och bergsklättrare.
Under årtusenden har berg fascinerat människor och getts olika religiösa betydelser. Noaks ark blev stående på berget Ararat och i antikens Grekland ansågs Olympos vara gudarnas boning. På Sinai berg fick Moses stentavlorna med de tio budorden och på Tempelberget i Jerusalem påbörjade Mohammed sin himmelsfärd. I andra delar av världen har exempelvis Ayers Rock i Australien, Fuji i Japan och Klippiga bergen i Nordamerika laddats med olika religiösa betydelser. I den nya boken Vägar till insikt och utsikt skriver en antal religionshistoriker vid Uppsala universitet om berg i olika religiösa traditioner, och i veckans program medverkar några av dem. Vi hör Lena Roos, Nils Billing, Sebastian Cöllen och Göran Eidevall i ett samtal om varför berg i alla tider och i olika religioner har fascinerat och lockat människor. Programledare är Urban Björstadius.

Ett hundliv i förändring Feb 09, 2015

Show notes

De flesta av dagens hundägare har en nära och intim relation till sin hund och många ser hunden som en familjemedlem, men under de många tusen år som hunden har funnits vid människans sida så har den inte alltid behandlats väl. Lösspringande byrackor fick livnära sig på människornas avfall och de levde ofta ett riktigt hundliv.
I den nya antologin Från renhållningshjon till modeaccessoar, 10 000 år av relationer människa-hund i Sverige så skriver ett tiotal forskare från olika discipliner om allt från hundens roll i religion och konst till hur hundnamnen har förändrats från antiken till idag. En av författarna är etnobiologen Ingvar Svanberg som skriver om hundarna i det gamla allmogesverige, och han säger att hunden sedan många tusen år är en naturlig del av människoflocken – förr hade alla hund. Men vår relation till hunden förändrades under 1900-talet och i stället för att bara se den som ett bruksdjur blev hunden en livskamrat. Det syns inte minst i alla de handböcker som blev populära under slutet av 1900-talet och som betonade vikten av att låta hunden vara just hund, berättar idéhistorikern Karin Dirke. Förändringen syns också i de namn vi ger våra hundar, säger Katharina Leibring vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala. Förr hette hundarna sådant som Trogen och Tapper, men idag ger vi ofta hundarna samma namn som vi ger till våra barn, som Molly, Wilma och Maja. Programledare är Urban Björstadius.

Har muslimer ingen humor? Feb 02, 2015

Show notes

Bilden av muslimer som arga, kränkta och humorlösa har fått unga muslimer i Väst att reagera med humor, och att skämta om varandras etniska bakgrund kan leda till att fördomar om invandrare minskar.
Bilden av muslimer i media är ofta arga unga män som bränner flaggor på gatan. De våldsamma reaktionerna mot de danska Muhammedkarikatyrerna och terrorattacken mot den franska satirtidningen Charles Hebdo har befäst bilden av muslimer som lättkränkta och humorlösa. Men många unga muslimer i Väst känner inte igen sig i den här bilden och en motreaktion har växt fram, där exempelvis muslimska ungdomsföreningar aktivt använder sig av humor och stå-uppkomik. Pia Karlsson Minganti är etnolog vid Stockholms universitet och i veckans program berättar hon om vilken funktion humor fyller bland dagens unga muslimer och varför det blivit så viktigt att visa att man har humor och kan skratta. Att humor och skämtande kan leda till att den stereotypa bilden av invandrare minskar visar också en ny studie av sociologen Henriette Frees Esholdt. Hon disputerade nyligen på en avhandling om skämtandet på en multietnisk arbetsplats i Danmark, där ungefär 40 procent av de anställda var första generationens invandrare. Hon såg då att invandrarna ofta skämtade om sig själva och bilden av invandrare. Det behöver inte betyda, som så ofta hävdas, att de är en underordnad grupp som har anammat en stereotyp bild av sig själva. Tvärtom kan de genom att skämta om de stereotypa fördomarna avdramatisera bilden av invandrare och punktera olika etniska stereotyper. Programledare är Urban Björstadius.

Sverige världens mest extrema land Jan 26, 2015

Show notes

Emellanåt kallas Sverige för landet lagom men i jämförelse med övriga världen är våra värderingar extrema - vi är inte särskilt religiösa, vi tycker inte att man får aga sina barn och vi litar i stor utsträckning på våra medmänniskor.
Normal 0 21 false false false SV X-NONE X-NONE /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Normal tabell"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-priority:99; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin-top:0cm; mso-para-margin-right:0cm; mso-para-margin-bottom:10.0pt; mso-para-margin-left:0cm; line-height:115%; mso-pagination:widow-orphan; font-size:11.0pt; font-family:"Calibri","sans-serif"; mso-ascii-font-family:Calibri; mso-ascii-theme-font:minor-latin; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-theme-font:minor-fareast; mso-hansi-font-family:Calibri; mso-hansi-theme-font:minor-latin;} Sedan 1980-talet har människors värderingar runt om i världen undersökts i den stora intervjuundersökningen World values survey, och i dagens program berättar Bi Puranen, generalsekreterare på World values survey och forskare på Institutet för framtidsstudier, om hur människor tycker och tänker i Sverige och världen. Programledare är Urban Björstadius.

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected