Vetenskapsradion Forum

Latest Episodes:

Rökning som statusmarkör Jan 19, 2015

Show notes

Om att den typiska rökaren inte längre är en välbeställd äldre man utan en lågutbildad kvinna med dålig ekonomi, och om att Bamse kan ses som en representant för statens våldsmonopol och västerländsk kolonialism. Med Urban Björstadius.
Vid mitten av 1900-talet ansågs det fint och elegant att röka och då var det främst välsituerade män som rökte, men idag är det i stället lågutbildade kvinnor med dålig ekonomi som röker. I en ny avhandling i sociologi har Tove Sohlberg vid Stockholms universitet undersökt varför kvinnor och män har börjat och slutat att röka, förr och idag, och hon säger att det behövs mer än hälsoargument för att få dagens rökare att sluta. I en annan studie har forskare sett att snusande idag fungerar som en inkörsport till rökning bland ungdomar. Junia Joffer är doktorand vid Umeå universitet och verksam vid Centrum för klinisk forskning Dalarna och som utredare i folkhälsofrågor vid landstinget Dalarna, och hon säger att av de ungdomar som tidigt började snusa rökte över hälften när de gick sista året på gymnasiet. Dessutom handlar det om Bamse, världens starkaste björn, som nu har tolkats ur ett statsteoretiskt perspektiv. Simon Larsson, doktorand i socialantropologi vid Göteborgs universitet, har studerat ett hundratal Bamsetidningar från 1973 och fram till idag och han säger att Bamse återspeglar olika svenska ideal och synen på det svenska välfärdssamhället. Byn där Bamse och hans vänner bor kan ses som en bild av staten där Bamse representerar och upprätthåller statens våldsmonopol. Att Bamse ständigt kämpar mot Krösus Sorks olika varuhus- och motorvägsbyggen kan tolkas som att Bamse kontrollerar marknadskrafterna genom statliga interventioner, och de olika resorna som Bamse, Skalman och Lille Skutt gör där de hjälper lokalbefolkningar att bli kvitt envåldshärskare kan ses som en form av kolonialism. Programledare är Urban Björstadius

Hur diskoteken erövrade världen Jan 12, 2015

Show notes

På 70- och 80-talet fanns det diskotek i snart sagt varje svensk stad, men trots diskokulturens ursprung i gayrörelsen och den amerikanska medborgarrättsrörelsen beskylldes diskomusiken i Sverige för att vara kommersiell och ytlig. Med Urban Björstadius.
När diskoteken slog igenom på 60-talet blev de snabbt omåttligt populära och det dröjde inte länge innan varje liten svensk stad hade sitt eget diskotek. Till skillnad från tidigare dansställen fanns det inte någon orkester, i stället spelade en diskjockey upp musiken från grammofonskivor. Publiken dansade inte heller två och två i pardans utan alla kunde dansa med varandra. De svenska diskoteken utmärktes också av att det på grund av den restriktiva svenska alkoholpolitiken sällan serverades mat eller alkohol. Efterhand utvecklades en särskild diskokultur med en egen diskomusik på amerikanska gayklubbar och på afroamerikanska nöjesställen, men trots diskokulturens betydelse för gayrörelsen och den amerikanska medborgarrättsrörelsen sågs den som kommersiell och ytlig i Sverige. Även i USA växte det fram en motreaktion mot diskokulturen som sågs som ett hot mot den vita heterosexuella rockmusiken, och ett antal radiostationer började driva kampanj mot diskomusiken. Kampanjen kulminerade under en baseballmatch i Chicago 1979, då man i pausen brände flera tusen diskoskivor. Händelsen som har fått namnet Disco Demolition Night har beskrivits som en uppvisning i rasism och homofobi, och har jämförts med nazisternas bokbål. I början av 90-talet ersattes diskoteken successivt av nattklubbar och ravepartyn, men diskomusiken lever kvar än idag i den elektroniska dansmusiken. I dagens program medverkar Håkan Hjulström, författare till den nya boken Diskoteken i Sverige – branschen som försvann, Thomas Bossius, musikvetare vid Göteborgs universitet och Claes af Geijerstam, legendarisk diskjockey och radiopratare. Programledare är Urban Björstadius.

Välkommen till administrationssamhället Jan 05, 2015

Show notes

Allt fler ägnar allt mer av sin arbetstid åt administration och möten. Med Urban Björstadius.
Målplaner och styrdokument, tidsrapportering och interndebitering, uppföljningar och möten – allt fler ägnar allt mer av sin arbetstid åt administration. Anders Ivarsson Westerberg vid Södertörns högskola och Anders Forssell vid Uppsala universitet forskar i ett projekt om det här som de kallar Administrationssamhället, och som har resulterat i en ny bok med just namnet Administrationssamhället. Bland annat har de tittat närmare på hur administrationen påverkar arbetet inom skolan, vården och polisen, och mellan tummen och pekfingret lägger de yrkesgrupper som de studerat ungefär 50 procent av sin arbetstid på administrativa uppgifter. Det handlar då om yrkesgrupper vars huvuduppgifter är att jobba med kärnverksamheten - förutom de här yrkena så finns det ju olika slags administratörer som är specialiserade på administration. Men de klassiska administratörerna, som till exempel sekreterare, kontorister och kanslister har minskat drastiskt – för 25 år sedan fanns det flera hundra tusen sekreterare i Sverige, idag har de minskat till ungefär 30 000. Det har bland annat resulterat i att administrationen har amatöriserats och försämrats då medarbetarna själva ska sköta en stor del av det administrativa arbetet. Forskningsprojektet pågår fortfarande och vill du bidra med egna upplevelser eller berättelser om administration kan du skicka dem till onodigadministration@sh.se. Programledare är Urban Björstadius.

Kommunerna brister i krisberedskap Dec 30, 2014

Show notes

Programmet är en repris från 20 oktober. Med Urban Björstadius.
Den svenska krisberedskapen har genomgått stora förändringar under de senaste åren. För inte så länge sedan hade vi ett omfattande totalförsvar som också gick att använda i fredstid, men idag har ansvaret för krisberedskapen till stor del flyttats ner till kommunal nivå. Sociologen Jörgen Sparf disputerade nyligen vid Mittuniversitetet på en avhandling om kommunernas organisation för kriser, och han säger att kommunerna ofta förlitar sig på att medarbetarna vid en krissituation ska lyckas improvisera i stunden. Vi hör också Marie Louise Arendt, säkerhetschef i Vellinge kommun, och Viktoria Asp, analytiker vid Crismart, Försvarshögskolans center för krishanteringsstudier. Programledare är Urban Björstadius. Programmet är en repris från 20 oktober 2014.

”Räddningstjänsten är dålig på att lära av olyckor och bränder” Nov 24, 2014

Show notes

Om kritik mot att Räddningstjänsten inte är en lärande organisation. Med Urban Björstadius och Håkan Svensson.
I Vetenskapsradion Forums granskning av den svenska räddningstjänsten handlar det i veckans program om kritik mot att räddningstjänsten inte är en lärande organisation och att man måste bli bättre på att lära av tidigare olyckor och bränder. I programmet medverkar Ola Morin, brandman och insatsledare i Helsingborg, Lars-Erik Sundkvist, räddningschef i Storuman, Bengt Herner, styrkeledare på Räddningstjänsten i Ljungbyhed, Ola Malmstedt, räddningschef på Storstockholms brandförsvar, Johan M Sanne, docent i teknik och social förändring, Stefan Svensson, docent i brandteknik vid Lunds universitet och Jan Wisén, biträdande avdelningschef på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. Programledare är Urban Björstadius och Håkan Svensson.

Svensk räddningstjänst brister i utbildning och övning Nov 17, 2014

Show notes

Om brister i utbildnings- och övningsverksamhet inom svensk räddningstjänst. Med Urban Björstadius och Håkan Svensson.
Idag kan en deltidsbrandman ingå i utryckningsstyrkan efter bara en två veckor lång preparandkurs, och det kan i vissa fall dröja flera år innan hon eller han har gått hela den nio veckor långa utbildningen till deltidsbrandman. Den tvååriga utbildningen för heltidsbrandmän får också kritik, liksom brandbefälsutbildningarna som har kortats kraftigt under de senaste åren. Dessutom skickar kommunerna sällan sina brandmän på vidareutbildning, och övningstiden för brandmän har länge legat stilla på samma nivå, trots att samhället har utvecklats till ett allt mer tekniskt komplext risksamhälle. I dagens program medverkar Bengt Herner, styrkeledare på Räddningstjänsten i Ljungbyhed, Ola Morin, brandman och insatsledare i Helsingborg, Lars-Erik Sundkvist, räddningschef i Storuman, Stefan Svensson, docent i brandteknik vid Lunds universitet, Magnus Blondin, fil dr som forskat om övningarnas betydelse för brandmän och Jan Wisén, biträdande avdelningschef på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. Programledare är Urban Björstadius och Håkan Svensson.

”Polisen förskönar bilden av sin verksamhet” Nov 10, 2014

Show notes

Om forskarkritik mot att Polisen på olika sätt försöker undvika negativ publicitet och i stället vill bygga positiva bilder av verksamheten. Med Urban Björstadius.
Romregistret, dödsskjutningen i Husby och helikopterrånet mot värdedepån i Västberga är exempel på uppmärksammade händelser där Polisens uttalanden har ifrågasatts i medierna. I den nya boken Polisen bakom kulisserna skriver Stefan Holgersson, polis och forskare vid Linköpings universitet, att Polisen använder sig av olika metoder för att parera kritik och bygga upp positiva bilder av verksamheten. Men Varg Gyllander som är presschef på Polismyndigheten i Stockholms län vänder sig mot Stefan Holgerssons beskrivningar. Han säger att det är oundvikligt att det ibland blir fel och missuppfattningar i en så stor organisation som Polisen, men att det handlar om enskilda fall och inte om några medvetna förvanskningar. Programledare är Urban Björstadius.

När kvinnorörelsen ”gick för långt” Nov 03, 2014

Show notes

Om synen på jämställdhet hos skolungdomar vid förra sekelskiftet, och om kvinnorättskämpen och läkaren Ada Nilsson. Med Urban Björstadius.
I en tv-serie som visades på Sveriges Television förra året frågade sig journalisten och programledaren Belinda Olsson om feminismen idag har gått för långt, men redan vid förra sekelskiftet tyckte dåtidens skolpojkar att kvinnorörelsen gått för långt. Dåtidens skolflickor däremot hade en betydligt modernare syn på jämställdhet, de ville bryta sig ur den traditionella kvinnorollen och ta mer plats i samhället. Det säger utbildningshistorikern Sara Backman Prytz som nyligen disputerade vid Uppsala universitet på en avhandling där hon undersöker vilka könsstereotyper som fanns i skoltidningar och studentskrivningar mellan åren 1880 och 1930. Dessutom handlar det om en av de kvinnor som tidigt kämpade för kvinnors rättigheter, bland annat genom att förespråka sexualupplysning. Läkaren Ada Nilsson var en av de första kvinnliga läkarna i Sverige och ingick i den berömda Fogelstadsgruppen. I dagarna kommer biografin ”Barrikaden valde mig, om Ada Nilssons liv och kamp” av forskaren Kristina Lundgren. Vetenskapsradion Forum besöker lägenheten i Gamla Stan i Stockholm där hon hade sin praktik och där många av dåtidens intellektuella samlades. Programledare är Urban Björstadius.

Selfies och digitala bilder ett nytt sätt att kommunicera Oct 27, 2014

Show notes

Om hur mobilkameror och internet har förändrat vårt sätt att använda bilder, och om att Halloween är en i raden av historiska svenska utklädningsupptåg. Med Urban Björstadius.
Den digitala tekniken med mobilkameror och internet har helt förändrat hur vi använder oss av bilder. Förr fyllde fotografier ett slags dokumenterande minnesfunktion och de hamnade ofta i fotoalbum i bokhyllan. Idag tar vi mängder av bilder med våra mobiltelefoner, bilder som vi delar med oss av på sajter som Facebook, Instagram, Tumblr och Twitter. Det är inte längre så mycket bilderna i sig som är det viktiga som det sociala delandet av dem, säger Lisa Ehlin, som forskar om hur vi använder oss av digitala bilder. Dessutom handlar det om Halloween som har väckt blandade känslor i Sverige – medan många barnfamiljer tycker att det är ett välkommet avbrott i höstmörkret så anser andra att Halloweenfirandet konkurrerar ut det betydligt stillsammare Allhelgonafirandet. På Institutet för språk och folkminnen i Göteborg har man därför börjat dokumentera vad människor tycker och tänker om Halloween, berättar folkloristen Fredrik Skott. Programledare är Urban Björstadius.

Kommunerna brister i krisberedskap Oct 20, 2014

Show notes

Om hur svenska kommuners krisberedskapsorganisationer ofta brister. Med Urban Björstadius.
Den svenska krisberedskapen har genomgått stora förändringar under de senaste åren. För inte så länge sedan hade vi ett omfattande totalförsvar som också gick att använda i fredstid, men idag har ansvaret för krisberedskapen till stor del flyttats ner till kommunal nivå. Sociologen Jörgen Sparf disputerade nyligen vid Mittuniversitetet på en avhandling om kommunernas organisation för kriser, och han säger att kommunerna ofta förlitar sig på att medarbetarna vid en krissituation ska lyckas improvisera i stunden. Vi hör också Marie Louise Arendt, säkerhetschef i Vellinge kommun, och Viktoria Asp, analytiker vid Crismart, Försvarshögskolans center för krishanteringsstudier. Programledare är Urban Björstadius.

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected