Vetenskapsradion Forum

Latest Episodes:

Brottsligheten sjunker i Sverige och världen Oct 21, 2013

Show notes

I början av 90-talet sjönk plötsligt brottsligheten i New York dramatiskt, något som forskare har velat förklara med att polisen blev effektivare. Men polisens roll har på senare år ifrågasatts berättar sociologen Vanessa Barker, inte minst eftersom brottsligheten sjönk också i andra amerikanska städer. Men även i Sverige har brottsligheten minskat. Enligt en rapport som Brottsförebyggande rådet publicerade härom veckan har till exempel bilstölderna halverats sedan början av 90-talet och det dödliga våldet har minskat med uppemot 25%. Sven Granath, kriminolog och utredare på Brå, berättar om varför samhället har blivit tryggare på senare år. Dessutom handlar det om prokrastinering - varför göra idag det som kan vänta till i morgon? Många människor har svårt att få saker gjorda i tid, och för en del genomsyrar det hela vardagen och kan leda till skamkänslor och ångest. Nyligen startade ett forskningsprojekt med behandling för sådant här uppskjutandebeteende, och vi hör psykologiforskaren Alexander Rozental. Programledare är Urban Björstadius.

Etiska dilemman för sjukvårdare i krig Oct 14, 2013

Show notes

Vid internationella militära insatser deltar ofta svenska sjuksköterskor och läkare som då kan ställas inför frågor som de inte är vana vid. Om till exempel flera personer skadas av en bomb i Afghanistan och två av dem omedelbart behöver hjälp, vem väljer du först om en av dem är svensk och den andre är en afghansk fiendesoldat? Hur hanterar du att tvingas lämna en skadad soldat för att området är för farligt, och hur känns det att i ena stunden rädda livet på en skottskadad person och i nästa stund kanske själv tvingas skjuta ihjäl någon? Prästen Kristina Lundberg vid Högskolan i Borås forskar om sådana här etiska dilemman i stridsmiljö, och vi hör också major Thomas Hernes som är chef för ett av Sveriges två fältsjukhus. Dessutom handlar det om hur satiren slog igenom i amerikanska filmer på 1990-talet. Johan Nilsson är filmvetare vid Örebro universitet och aktuell med boken American Film Satire in the 1990s, i vilken han skriver om hur stilgrepp som nyss förknippats med mindre independentfilmer plötsligt började användas i storsäljande mainstreamfilmer. Programledare är Urban Björstadius.

Skolan brinner! Oct 07, 2013

Show notes

I Sverige är minst en fjärdedel av alla bränder i byggnader anlagda, vilket kostar samhället över en miljard kronor per år. När det gäller skolbränder är de anlagda bränderna ännu vanligare - det sker ungefär en skolbrand per dag i Sverige, och så många som hälften av dem är anlagda. Det berättar Margaret Simonson McNamee som är forskningschef på avdelningen för brandteknik på Sveriges tekniska forskningsinstitut i Borås. Hon har nyligen sammanfattat ett mångårigt tvärvetenskapligt forskningsprogram från Brandforsk och i dagens program berättar hon om hur man kan se varningstecknen för att en skola riskerar att sättas i brand. I Göteborg får alla elever i årskurs 5 besöka sin närmaste brandstation där de utbildas till något som kallas för vardagsbrandmän, och när Vetenskapsradion Forum besökte Frölunda brandstation var det brandmännen Martin Westers och Magnus Fasth som höll i dagens utbildning. Att människor anlägger bränder kan ha flera olika orsaker - alltifrån vandalism via försäkringsbedrägerier till ett hat mot samhället efter upplevda oförrätter. Och att motiven skiftar är viktigt att tänka på om man vill förstå brandanläggarna, säger psykiatriprofessorn Niklas Långström vid Centrum för våldsprevention. Annars är det lätt hänt att vi slentrianmässigt kallar dem för pyromaner, ett begrepp som han anser är högst problematiskt. Programledare är Urban Björstadius.

Laleh: ”Svenskan är fåordigt lekfull.” Sep 30, 2013

Show notes

Svensk rock och pop skapas i mötet mellan svenska musiktraditioner och impulser från utlandet, och därför kan musiken berätta mycket om den svenska samhällsutvecklingen. Det säger musikprofessorn Lars Lilliestam som är aktuell med boken Rock på svenska - från Little Gerhard till Laleh. Han berättar bland annat om varför vissa artister sjunger på engelska och andra på svenska, och hur valet av språk påverkar texterna och musiken. Laleh är aktuell med en ny skiva där hon precis som tidigare sjunger på både svenska och engelska, och hon säger att hon får utlopp för mer barnslig lekfullhet i sina svenska texter. Programledare är Urban Björstadius.

Rysk rasism ett växande problem Sep 23, 2013

Show notes

Ryssland har fått allt större problem med rasism. Hälften av världens skinheads finns i Ryssland och rasistiskt våld har blivit vardagsmat. Enligt sociologen Nikolay Zakarhov beror det på att det efter Sovjetunionens sammanbrott plötsligt blivit möjligt att säga och skriva vad man vill, samtidigt som det skett en stor arbetskraftsinvandring från de tidigare Sovjetrepublikerna och många ryssar strävar efter att hitta en ny identitet efter Sovjettiden - när indelningen mellan öst och väst inte längre fungerar har vithet blivit ett sätt att distansera sig från tredje världen och tidigare Sovjetrepubliker. Nikolay Zakarhov ser också likheter mellan den ryska rasismen och den lika aktuella ryska homofobin, men han är pessimistisk inför möjligheterna att komma tillrätta med problemen eftersom ryssarna inte själva ser detta som rasism och homofobi, utan som att de bara kallar saker vid deras rätta namn till skillnad från det politiskt korrekta väst. Dessutom handlar det om de okända kvinnliga entreprenörerna inom porrtidningsbranschen. Ekonomihistorikern Klara Arnberg berättar att under 1900-talets mitt så var kvinnorna vanligare i porrtidningsbranschen än bland övriga svenska tidningsförlag. Programledare är Urban Björstadius.

Svenskarnas syn på brott och straff Sep 16, 2013

Show notes

När man frågar folk på stan om de vill ha hårdare eller mildare straff så svarar de flesta att de vill ha hårdare straff. Det är också den bild som målas upp i till exempel media, och i den offentliga debatten hänvisar ofta olika politiker och debattörer till det allmänna rättsmedvetandet när de vill skärpa straffen. Men när kriminologen Kristina Jerre lät olika personer ta ställning till konkreta brottsfall så föreslog många istället betydligt mildare påföljder än vad som döms ut i verkligheten. Kristina Jerre såg också att det finns en stor spridning i allmänhetens åsikter - vissa vill ha strängare straff, andra vill ha mildare straff och några ville över huvud taget inte att fängelsestraff ska dömas ut. Det allmänna rättsmedvetandet visade sig alltså vara betydligt mer komplext och nyanserat än vad många av oss kanske tror. Dessutom handlar det om litterära golfskildringar. Golf har ju blivit en stor sport i Sverige, men nu närmar sig hösten och det är snart slut på säsongen. Många kryper då hellre upp i soffan med en bok, och varför inte då en bok om just golf? En som intresserat sig för dessa golfskildringar är litteraturprofessorn Johan Svedjedal som tar oss med på en golfrunda. Programledare är Urban Björstadius.

På jakt efter skrivandets hemligheter Aug 13, 2013

Show notes

Kriminalförfattaren Kristina Ohlsson skriver helst sina böcker hemma i vardagsrummet. Hon säger att hon är otroligt passionerad när hon skriver, ofta blir det tio till femton boksidor per dag och hon avslutar gärna ett bokprojekt på sex veckor. Efter det lägger hon ifrån sig manuset ett tag och först därefter börjar hon redigera och ändra i det hon skrivit. Just skrivprocesser har en historia av att vara nästan mystifierade - författare ska gärna skriva under gudomlig inspiration eller under stor vånda. Det odlas också många myter om hur skrivprocessen ser ut, något som till stor del beror på att så få faktiskt har undersökt den. Till skillnad från läsprocessen, hur det går till när vi läser och tolkar texter, finns det ytterst lite forskning om skrivandet. Forskarna har dock allt mer börjat intressera sig för hur det går till när vi författar texter, och Vetenskapsradion Forum begav sig till Lund där bland andra lingvisterna Victoria Johansson och Åsa Wengelin och kognitionsvetaren Roger Johansson forskar om skrivprocessen. Programledare är Urban Björstadius.

Räddningstjänst på nya vägar Aug 06, 2013

Show notes

När 34-åriga Daniel Trädgårdhs hjärta plötsligt stannade fick sms-livräddaren Patric Wallström igång hjärtat igen efter bara några minuter, vilket räddade Daniels liv. Sms-livräddarprojektet finns än så länge bara i Stockholms län och fungerar så att människor som kan hjärtlungräddning anmäler sitt mobiltelefonnummer. När larmcentralen får larm om ett misstänkt hjärtstopp larmas de sms-livräddare som finns inom 500 meters radie och de kan då påbörja hjärtlungräddning tills ambulansen kommer fram, berättar projekledaren David Fredman. Sms-livräddarprojektet är bara en del av flera projekt som syftar till att öka överlevnaden vid hjärtstopp genom att bättre utnyttja samhällets resurser. 2005 startade till exempel SALSA-projektet som står för Saving Lifes in Stockholm Area och som bygger på att räddningstjänst och polis rycker ut med hjärtstartare vid misstänkt hjärtstopp, parallellt med att ambulansen larmas. Redan från start ökade man överlevnaden med 50%, och framgångarna har blivit så stora att projektet nu sprids i Sverige. Nu heter det SAMS som står för Saving More Lifes in Sweden, berättar koordinator för SAMS i Stockholms län Ingela Hasselqvist-Ax. Svensk räddningstjänst förändras på fler sätt. Sedan några år tillbaka åker de till exempel också på så kallade IVPA-larm, som står för I Väntan På Ambulans, och precis som vid hjärtlarmen handlar det om att kunna påbörja första hjälpen innan ambulansen anländer. Samtidigt får räddningstjänsten på vissa orter själva hjälp av väktare som åker på IVPR-larm, I Väntan På Räddningstjänst. Dessutom ställer frivilliga som SMS-livräddare och organisationer som Missing People och Svenska Sjöräddningssällskapet upp när det snabbt behövs människor som kan göra en insats. Det handlar alltså om att bättre förvalta samhällets resurser. Nationalekonomen Björn Sund är forskare vid Karlstad universitet och handläggare vid Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. Han har tidigare räknat på vad samhället tjänat på SALSA-projektet i Stockholm, och kommit fram till att man tjänat 21 miljoner kronor per räddad hjärtstoppspatient - för varje satsad krona får samhället 36 kronor tillbaka. Programledare är Urban Björstadius.

Våld och varumärken hos kriminella gäng Jul 30, 2013

Show notes

Kriminella gäng som Hells Angels och Original Gangsters kräver obrottslig lojalitet och skyddar sina varumärken med grovt våld. Nyligen la Amir Rostami, verksam som polis och gängspecialist vid Stockholmspolisen, fram en licentiatavhandling vid Linnéuniversitetet om kriminella gäng. Utmärkande för de gäng han studerat är att de är självmarkerande - kläder, symboler och färger ska tydligt visa vilket gäng man tillhör. Amir Rostami ser de kriminella gängen som ett hot mot demokratin, och i Södertälje har vi varit nära att få en svensk maffia. I mitten av 90-talet bildades det kriminella gänget Brödraskapet Wolfpack och några år senare blev Peter medlem. Idag är han 35 år och har lämnat gänget, vilket gör att han måste leva med skyddad identitet. Han berättar om en uppväxt med en ensamstående mamma i en förort till Göteborg, om koncentrationssvårigheter och problem i skolan, och om hur gänget kunde erbjuda den gemenskap och det sammanhang han saknat. På Fryshuset i Stockholm har man räknat ut att en gängmedlem kostar samhället 23 miljoner kronor under en 15-årsperiod. Det är lågt räknat och många hävdar att det i själva verket handlar om det tre- eller fyrdubbla. Till det kommer det lidande som drabbar brottsoffer, anhöriga och andra i gängets närhet. Det finns alltså stora vinster att göra på att få bukt med gängen - får man genom olika vård- och stödinsatser bort en gängmedlem från gatan så går samhället med vinst från första dan. Det berättar Camila Salazar Atias som är kriminolog och verksamhetsledare på Fryshuset där man sedan flera år hjälper gängmedlemmar som vill hoppa av. Programledare är Urban Björstadius.

”Svenska häkten skapar falska erkännanden” Jul 23, 2013

Show notes

Förra veckans Vetenskapsradion Forum handlade om att Sverige flera gånger har fått skarp kritik från både Europarådet och FN för förhållandena på landets häkten, som jämförs med psykisk tortyr. Veckans program går vidare med frågan om det är så att förhållandena på svenska häkten leder till falska erkännanden, att människor erkänner brott de inte har begått bara för att slippa ut ur häktet. Det handlar också om några av våra mest uppmärksammade falska erkännanden, nämligen de som Thomas Quick nu har tagit tillbaka. Dessutom ställs frågan om domen mot barnflickan i Knutby kanske bygger på just falska erkännanden? I programmet medverkar fängelseprästen Birgitta Winberg, försvarsadvokaten Johan Eriksson, åklagaren Ola Tingvall, kriminologen Magnus Hörnquist, lagmannen och särskilde utredaren Stefan Strömberg, medicine doktorn i rättspsykiatri och docenten i psykologi Anna Dåderman och kriminaljournalisten Dick Sundevall, chefredaktör för nätmagasinet Para§raf. Programledare är Urban Björstadius.

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected