Vetenskapsradion Forum

Latest Episodes:

”Att människor får panik är en myt.” Dec 31, 2013

Show notes

Vid stora bränder med många dödsoffer sprids ofta bilden att människor drabbats av panik, men det stämmer inte. Oftast reagerar vi i stället alldeles för sent vid allvarliga krissituationer. Programmet är en repris från 4 november 2013.
Vid en brand i till exempel Stockholms tunnelbana blir det snabbt rökfyllt i tunnlarna, och beroende på var det börjar brinna kanske människor bara kan ta sig ut åt ett håll. Forskare från Institutionen för brandteknik och riskhantering vid Lunds Tekniska Högskola har nyligen genomfört utrymningsförsök för att ta reda på hur människor reagerar om de behöver utrymma ett tunnelbanetåg djupt nere under jord, och vi hör Daniel Nilsson berätta om varför vi inte alltid beter oss som vi bör när larmet går. En vanlig missuppfattning är att människor lätt drabbas av panik när det till exempel börjar brinna och de snabbt måste evakuera en byggnad. Men det stämmer inte, att människor får panik är en myt säger Ann Enander, psykolog och forskare vid Försvarshögskolan. Och det finns fler myter om hur vi människor reagerar vid sådana här situationer. Vid fartygskatastrofer måste ju besättning och passagerare ofta evakuera båten och det finns då en bild av att kvinnor och barn evakueras först, men det stämmer inte. Mikael Elinder vid nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet har tillsammans med sin kollega Oscar Erixon gått igenom 18 av de mest uppmärksammade fartygsolyckorna mellan 1852 och 2011, och de såg då att överlevnadsgraden bland kvinnor och barn var avsevärt lägre än bland män. Programledare är Urban Björstadius. Programmet är en repris från 4 november 2013.

Vaggvisor som smärtlindring Dec 23, 2013

Show notes

Om vaggvisor som smärtlindring och om Povel Ramels okända musik. Med Urban Björstadius.
I alla tider har föräldrar vaggat och tröstat sina barn med sånger och nynnande, men spädbarnsång kan också användas på sjukhus. Musikterapeuten Alexandra Ullsten berättar om hur vaggsånger kan används som smärtlindring i vården av för tidigt födda barn. Dessutom handlar det om tidigare outgiven och till nyligen okänd musik av och med Povel Ramel som nu ges ut för första gången på skiva. Musikforskaren och Povel Ramelkännaren Johanna Broman Åkesson säger att man redan i hans första inspelning som 13-åring kan höra en artist i vardande. Programledare är Urban Björstadius.

Hårda klappar under granen Dec 16, 2013

Show notes

Det lackar mot jul och i Vetenskapsradion Forums traditionsenliga julklappsprogram tipsar Tobias Svanelid och Urban Björstadius och böcker att ge bort eller önska sig. Årets böcker spänner från allt från snuskiga kyrkomålningar och svenskarnas avsky mot svamp till generositetens betydelse för karriären och verklighetens Downton Abbey.
De böcker som nämns i programmet är: Fåglar i svensk folklig tradition av Ingvar Svanberg Den svenska matsvampens historia av Anders Hirell Ge och ta av Adam Grant Nordiska väsen av Johan Egerkrans Lady Almina och verklighetens Downton Abbey av Lady Fiona Carnarvon The life and secrets of Almina Carnarvon av William Cross Sigvard Bernadottes silverdesign av Marie Tornehave Folkhemmets rum 1-5, box utgiven av Nordiska museets förlag Stora fula ordboken av Bengt G Dagrin Den blå handen av Eva Bergström Tutankhamons väverskor av Kazuyo Nomura och Christina Rinaldo Naturvetare i motvind. Bengt Euphrasén av Gudrun Nyberg Medeltiden i ord och bild av Sigurd Kvaerndrup och Tommy Olofsson Programledare är Urban Björstadius.

Bland punkare i Indonesien och Sverige Dec 09, 2013

Show notes

Om Indonesisk punk och om Tolkiens inspirationskällor. Med Urban Björstadius.
Indonesisk punkmusik tar just nu punkare i övriga världen med storm. Den indonesiska punken ses inta bara som något exotiskt utan som något mer äkta som ligger närmare de ursprungliga punkidealen. Sociologen Erik Hannerz säger att tvärtom mot vad man tidigare ansett så handlar inte punken om att reagera mot vissa särskilda saker i samhället, som orättvisor eller sociala problem. Om det vore så skulle ju punken se olika ut i olika samhällen som till exempel i Sverige och i Indonesien, men så är det inte. Tvärtom skapar punkarna själva en bild av vad de är och vad de är emot, oavsett hur samhället runt omkring dem ser ut. I veckan är det premiär på nya Tolkienfilmen Hobbit: Smaugs ödemark, och som vanligt när det gäller Tolkien så kommer vi att kunna se mängder av referenser till både medeltida berättelser, bibliska historier och fornnordiska sagor. När Tolkien skapade sina berättelser och sina världar så hämtade han nämligen ofta stoff från sin akademiska forskning i filologi berättar religionshistorikern och Tolkienkännaren Tommy Kuusela. Programledare är Urban Björstadius.

Kontorsmiljön påverkar vår syn på chefen Dec 02, 2013

Show notes

Om hur olika kontorsmiljöer påverkar vår syn på chefen, och om bibliotekariestereotypen i populärkulturen. Med Urban Björstadius.
I en ny studie har forskare vid Stressforskningsinstitutet undersökt hur olika kontorsmiljöer påverkar vår syn på chefen. Resultaten visar att de som sitter i små rum med en eller ett par arbetskamrater upplever ledarskapet som sämst medan de som sitter i lite större kontorslandskap upplever ledarskapet som bäst. En av forskarna bakom studien är Christina Bodin Danielsson, och hon tolkar resultaten som att det lätt uppstår subkulturer i de små kontorsrummen medan man har en närmare kontakt med sin chef i ett kontorslandskap. Närhelst det dyker upp en bibliotekarie på film eller i böcker så är hon eller han oftast en tystlåten och introvert typ med stora glasögon och kofta. Det här har retat upp bibliotekarien Richard Ohlsson som i boken ”Bibliotekariestereotypen i populärkulturen” gör upp med vad han anser är en falsk bild av bibliotekarier. Programledare är Urban Björstadius.

Människans äldsta vän Nov 25, 2013

Show notes

Om människans långa relation till hunden, och om Open Access och indraget stöd till forskningstidskrifter. Med Urban Björstadius.
Härom veckan kom nya rön om ursprunget till våra dagars hundar. Tidigare har man trott att det var i Kina eller Mellanöstern som människan lyckades tämja vargar, men enligt forskarna var det i Europa som de första hundarna levde. Och att hunden har varit en trogen vän till människan genom historien vittnar mängder av spår av hundar om i gravar, på keramikkärl och i tidiga skriftliga källor. En som intresserat sig för människans relation till hunden är religionshistorikern Tommy Kuusela, som säger att hunden ofta har tillskrivits olika religiösa betydelser. Dessutom handlar det om Open Access, alltså kraven på att forskares texter ska göras fritt tillgängliga på internet. Frågan om Open Access blev extra aktuell härom veckan när Stockholms universitet la ut 1500 avhandlingar på nätet utan lov, och när Vetenskapsrådet beslutade att dra in stödet för humanistiska och samhällsvetenskapliga tidskrifter. Vi hör Daniel Westman, forskare i rättsinformatik vid Stockholms universitet, Stefan Amirell, redaktör för Historisk Tidskrift, och Kerstin Sahlin som är huvudsekreterare inom humaniora och samhällsvetenskap på Vetenskapsrådet. Programledare är Urban Björstadius.

Hemmen i våra hjärtan Nov 18, 2013

Show notes

Om hemmen i våra hjärtan och om forskarna som ska wallraffa bland Spotifys ljudfiler. Med Urban Björstadius.
Vår tid verkar ju ibland närmast fixerad vid bostäder och boende. Tidningshyllorna fylls av inredningsmagasin, på tv sänds mängder av hemmafixarprogram och det sätts upp krogshower om trenderna att inreda ljust och fräscht. I den nya boken Bygga och bo skriver ett 15-tal forskare från Nordiska Museet om vad hemmen betyder för oss och vi hör tre av dem, Maria Maxén, Christina Westergren och Dan Waldetoft. Vårt sätt att konsumera musik, tv och film håller på att förändras i grunden när vi går över till att ta del av strömmande media på Internet. I ett nytt projekt ska forskarna genom ett slags digitalt wallraffande studera hur musiken, datafilerna, rör sig genom en av de här tjänsterna, svenska Spotify. Det berättar Pelle Snickars som är forskningschef på Kungliga Biblioteket i Stockholm. Programledare är Urban Björstadius.

De antika myterna i moderna dataspel Nov 11, 2013

Show notes

Berättelserna i dataspel bygger ofta på världslitteraturens klassiska historier, men som så ofta när ett nytt medium slår igenom så har själva sättet som historierna berättas förändrats. Dataspelen anklagas ofta för att vara våldsamma och blodiga, men redan Aristoteles kunde förklara varför vi uppskattar just sådana berättelser.
På världens största dataspelsutställning Game On 2.0 som just nu visas på Tekniska Museet i Stockholm kan besökarna spela över 100 olika spel ur spelhistorien, allt från tidiga arkadspel som Donkey Kong och Pacman till dagens avancerade spel där man rör sig runt i olika virtuella världar. Vetenskapsradion Forum tog med teaterprofessorn Willmar Sauter och film- och dataspelsregissören Tobias Falk till utställningen för ett samtal om berättandet i dataspelen. Programledare är Urban Björstadius.

”Att människor får panik är en myt.” Nov 04, 2013

Show notes

Vid stora bränder med många dödsoffer sprids ofta bilden att människor drabbats av panik, men det stämmer inte. Oftast reagerar vi i stället alldeles för sent vid allvarliga krissituationer.
Vid en brand i till exempel Stockholms tunnelbana blir det snabbt rökfyllt i tunnlarna, och beroende på var det börjar brinna kanske människor bara kan ta sig ut åt ett håll. Forskare från Institutionen för brandteknik och riskhantering vid Lunds Tekniska Högskola har nyligen genomfört utrymningsförsök för att ta reda på hur människor reagerar om de behöver utrymma ett tunnelbanetåg djupt nere under jord, och vi hör Daniel Nilsson berätta om varför vi inte alltid beter oss som vi bör när larmet går. En vanlig missuppfattning är att människor lätt drabbas av panik när det till exempel börjar brinna och de snabbt måste evakuera en byggnad. Men det stämmer inte, att människor får panik är en myt säger Ann Enander, psykolog och forskare vid Försvarshögskolan. Och det finns fler myter om hur vi människor reagerar vid sådana här situationer. Vid fartygskatastrofer måste ju besättning och passagerare ofta evakuera båten och det finns då en bild av att kvinnor och barn evakueras först, men det stämmer inte. Mikael Elinder vid nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet har tillsammans med sin kollega Oscar Erixon gått igenom 18 av de mest uppmärksammade fartygsolyckorna mellan 1852 och 2011, och de såg då att överlevnadsgraden bland kvinnor och barn var avsevärt lägre än bland män. Programledare är Urban Björstadius.

Räddningstjänst på nya vägar Oct 28, 2013

Show notes

När 34-åriga Daniel Trädgårdhs hjärta plötsligt stannade fick sms-livräddaren Patric Wallström igång hjärtat igen efter bara några minuter, vilket räddade Daniels liv. Sms-livräddarprojektet finns än så länge bara i Stockholms län och fungerar så att människor som kan hjärtlungräddning anmäler sitt mobiltelefonnummer. När larmcentralen får larm om ett misstänkt hjärtstopp larmas de sms-livräddare som finns inom 500 meters radie och de kan då påbörja hjärtlungräddning tills ambulansen kommer fram, berättar projekledaren David Fredman. Programmet är en repris från 25 mars 2013.
Sms-livräddarprojektet är bara en del av flera projekt som syftar till att öka överlevnaden vid hjärtstopp genom att bättre utnyttja samhällets resurser. 2005 startade till exempel SALSA-projekte som står för Saving Lifes in Stockholm Area och som bygger på att räddningstjänst och polis rycker ut med hjärtstartare vid misstänkt hjärtstopp, parallellt med att ambulansen larmas. Redan från start ökade man överlevnaden med 50%, och framgångarna har blivit så stora att projektet nu sprids i Sverige. Nu heter det SAMS som står för Saving More Lifes in Sweden, berättar koordinator för SAMS i Stockholms län Ingela Hasselqvist-Ax. Svensk räddningstjänst förändras på fler sätt. Sedan några år tillbaka åker de till exempel också på så kallade IVPA-larm, som står för I Väntan På Ambulans, och precis som vid hjärtlarmen handlar det om att kunna påbörja första hjälpen innan ambulansen anländer. Samtidigt får räddningstjänsten på vissa orter själva hjälp av väktare som åker på IVPR-larm, I Väntan På Räddningstjänst. Dessutom ställer frivilliga som SMS-livräddare och organisationer som Missing People och Svenska Sjöräddningssällskapet upp när det snabbt behövs människor som kan göra en insats. Det handlar alltså om att bättre förvalta samhällets resurser. Nationalekonomen Björn Sund är forskare vid Karlstad universitet och handläggare vid Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap i Karlstad. Han har tidigare räknat på vad samhället tjänat på SALSA-projektet i Stockholm, och kommit fram till att man tjänat 21 miljoner kronor per räddad hjärtstoppspatient – för varje satsad krona får samhället 36 kronor tillbaka. Programledare är Urban Björstadius. Programmet är en repris från 25 mars 2013.

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected