Medierna

View Top 200 Chart

Back to Rankings Page

Latest Episodes:

Medierna Jan 03, 2015

Show notes

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett samtal om medieåret som gått Dec 27, 2014

Show notes

2014 är snart slut och vi sammanfattar medieåret som gått i ett samtal med kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke, Expressens kulturchef Karin Olsson och reportern och författaren Björn af Kleen. Det blir diskussion, debatt och eftertanke. Vi dissikerar ett år då superval och tidningskris dominerade och då det offentliga samtalet var socialare än någonsin. Det är Medierna special – årskrönikan 2014. Vi pratar om jakten på att få kulturministern att uttala sig, om valåret som aldrig tog slut, om mediernas kamp för att tjäna pengar även i digitala plattformar. Vi diskuterar att vi nu ser tvåtrender samtidigt: För den som vill läsa så finns ju mer kvalificerad information än någonsin. Samtidigt är det många som inte längre får del av lika kvalificerad information. Vart leder det? Det har talats i flera år om det sjuka i att samtidigt som det sker om omställning från papper till digitalt – där journalistiken flyttat ut på nätet och in i mobilerna medan pengarna stannat kvar i papprets intäktsmodeller. I just detta läget så är det DYRARE moms för digital journalistik än för pappersjournalistik. Vad ska kulturministern gör åt det? Och så ställs frågan om publicservicepengarna verkligen bara ska gå till tre företag?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tystnad hos våldsmonopolet och från guppande lakan till skamlös ritt Dec 20, 2014

Show notes

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Får polisen låta bli att berätta om dödsfall vid ingripande?
En 28-årig man avled efter ett polisingripande på den psykiatriska kliniken i Västerås i förra veckan. Men trots att medier hörde av sig flera gånger till polisen så sa de varken att de gjort ingripande eller att mannen avlidit. Först två dygn efter ingripandet fick västeråsarna veta vad som hänt - och då genom att någon tipsat stockholmstidningen Dagens Nyheter.
Polisen är unik i samhället genom att vara den enda institution som får tillgripa våld mot de egna medborgarna. Med det kommer ett högt krav på öppenhet för att undanröja risken att våldet missbrukas. I Västerås tvivlar journalisterna i dag på att polisen vill vara öppen. Journalisterna ser den senaste händelsen som ännu ett bevis på att polisen mörkar det som händer i stan. Journalister får inte ens veta när mord inträffar eller när skottlossningar pågår, hävdar de.
Får polisen agera på det här sättet? Vad är det egentligen som händer i Västerås?
Tonchi Percan åket dit för att prata med journalister och polis. Men först träffade han systern till mannen som avled efter polisingripande på lasarettet i Västerås. Hon var med sin bror de sista timmarna i livet.

Lokalmedier som lukullisk hejarklack
Vi berättar om gastronomi, dansk-svensk rivalitet och lokaljournalistiken som hejarklack. I veckan publicerade Dagens Nyheter krogguiden White Guides lista över Nordens 30 bästa restauranger. ”Stockholm dominerar den nordiska krogvärlden”, skrev DN och utropade kort och gott: Glöm Köpenhamn! Men den slutsatsen är kanske lite svårsmält - i alla fall om man bryr sig om hur många placeringar respektive huvudstad faktiskt fått - och framförallt vilken krog som tar hem topplaceringen. Vi ringde upp en av dem som står bakom listan, skribenten Mikael Mölstad, för att få hans syn på vem som egentligen vinner den lukulliska tvekampen. Reporter Mattias Pleijel.

Från guppande lakan till skamlös ritt
I veckan var det final i Paradise Hotel, realityserien som har blivit ett av höstens stora fenomen och är populärare än någonsin. För några veckor sedan skrev till exempel Metro att det var fler förra året som sökte till dokusåpan än som sökte till Lärarhögskolan.Och kärlek och sex är ett tema som kanske är den hetaste trenden inom realitys just nu. Samtidigt som Paradise Hotel sänds spelas till exempel nästa säsong av Expedition Robinson in i Kambodja, med ett nytt tema för i år: Love Edition. Och i SvT just nu sänds ”Gift vid första ögonkastet”, som går ut på att det första som händer när paren träffas är att de gifter sig med varandra.Men det har ju inte alltid varit såhär. Vår reporter Jonna Westin har tittat närmare på realityprogrammens utveckling från socialt experiment till sexuellt spel.

Kundtidningskrasch för SAS och spelberoende medier Dec 13, 2014

Show notes

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När SAS rensade ut sin egen tidning
I veckan drog flygbolaget SAS in hela sin påkostade ombordtidning Scandinavian Travelers. Och det stannade inte där. Man dammsug dessutom varje flygplats, stolsits och hylla efter överblivna exemplar av tidningen. Detta efter påtryckningar från Norges främlingsfientliga och populistiska parti Fremskrittspartiet.Partiet tyckte inte om en artikel av svenska journalisten Per Svenssons om bland annat Fremskrittspartiet. Förra lite drygt ett år sen hände en liknande händelse när Skavlan – bara i norska sändningen – klippte bort komikern Özz Nujens kritik mot Norges deportation av romer ur programmet.
Tonchi Percan har rest till Malmö för att träffa en Per Svensson som är mitt i den största uppståndelse han upplevt under sitt nästan fyra decennier långa liv som journalist.
Vad kan man vänta sig av en kundtidning?
Per Svensson har fått stöd av en enad svensk journalistkår. Men det finns en chefredaktör som inte är ett dugg förvånad och som inte heller tycker att det är så mycket att uppröras över med tanke på vad det är för en slags tidning. Det är ju egentligen inte en journalistisk produkt utan en kundtidning beställd av SAS och som liknar journalistik utan att vara det. Den som tänker så är Rolf van den Brink som bevakar PR- och reklambranschen.
SAS ger ut Scandinavian Traveler. Och det är beställaren SAS som till syvende och sist avgör vad som ska stå i tidningen – baserat på vilka infall som helst och utan att ha behöva ha en publicistisk ryggrad. Även om det är problematiskt att Fremskrittspartiet stoppar ett SAS-magasin så anser inte Rolf van den Brink att problemet är så stort – eftersom man inte kan vänta sig att en kundtidning ska agera som en vanlig journalistisk tidskrift.
Vi ska fortsätta på temat uppdragspublicister – alltså den typ av magasin som SAS tidningen är. Det här är en gren av mediebranschen som växer snabbt och som framförallt blir allt bättre och gör det svårare att skilja på från oberoende redaktionellt material Men vilka konsekvenser får det när den här marknaden växer? Hur påverkar det journalistiken när det blir allt fler aktörer som vill marknadsföra sig med metoder som liknar journalistik, med den lilla skillnaden att budskapet är allt annat än oberoende, utan tvärtom köpt? Vi har tagit en titt på vad som numera är en miljardindustri, den svenska contentmarknaden. Reporter här är Erik Peterson.

En spelberoende mediebransch
Vi tittar på en av de snabbast växande branscherna när det kommer till reklam – nämligen spelbranschen. Enligt siffror från Sifo så har det satsats tre miljarder kronor brutto i år på att få svenskarna att spela mer. Det här är en siffra som upprört Spelberoendes Riksförbund. Inte minst TV och kvällstidningar har en rejäl andel av intäkterna från svensk och utländsk spelbransch. Vår reporter Alexandra Sannemalm tittat närmare på detta och ställer sig frågan om mediebranschen blivit spelberoende.

Hovsamhet mot SD och hot om repressalier Dec 06, 2014

Show notes

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Källkoll i krisens hovsamma bevakning
Hyckleri är vägen till makten. Det säger Frank Underwood i tv-serien House of Cards och tittar in i kameran på sitt karaktäristiska vis.Det här har verkligen varit veckan då svensk politik påminde just om ett avsnitt House of cards. Med den skillnaden att det vi ser pågå just nu i vårt land får riktiga konsekvenser för vår demokrati, inte minst när det gäller förtroendet för våra politiska makthavare. Hur har då mediebevakningen fungerat under denna ödesvecka som ledde fram till beskedet om nyval? Vilken roll har svenska medier spelat i det politiska spelet? Mattias Pleijel är reporter.

Fejkade youtubedokumentärer är det nya PR-tricket
Vår sociala medier-krönikör Jack Werner gör upp med den senaste trenden att köpa vår uppmärksamhet: De virala skenbart smyginspelade videoklippen som lömskt länkas upp på Youtube och sedan far vidare på motorvägen rakt in i spalterna.

Digital radio närmar sig efter mer än två decenniers bråk
Frågan om digitalradions införande i Sverige väcktes redan för två decennier sedan och har sedan dess varit kontroversiellt. Mångmiljonbelopp ska läggas på att bygga ut ett nytt marknät för digitalradio och Du och alla andra radiolyssnare måste köpa nya digitalradioapparater. För vad? Internet finns ju redan– är det många som frågar sig. I samband med att förslaget kom i veckan om hur den här övergången ska gå till så tog kritiken ny fart. Lasse Truedson har träffat utredaren och teknikhistorikern Nina Wormbs för att fundera på varför det varit så mycket diskussioner - och vilka svar hon kommit fram till på kritikernas frågor.

Fler fall av brott mot repressalieförbudet
Rätten för offentliganställda att riskfritt kunna slå larm – anonymt eller inte – i medier har en stark historisk tradition i Sverige.Efterforskningsförbudet och repressalieförbudet finns för att cheferna inte ska få ta reda på vem som lämnar uppgifter till medier eller bestraffa hen när det är känt vem personen är. De här bestämmelserna hittar du i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Även om repressalieförbudet är gammalt så var det först för fyra år sen som det blev direkt straffbart. Sedan dess har det varit enstaka fall som anmälts. Men i år tycks något ha hänt. Hittills i år har 11 anmälningar hamnat på JK:s bord. Vad är det som har hänt? Varför har källor börjat jagas i större utsträckning?
Ett av de aktuella fallen hittar vi i Jönköping. Här har en grupp läkare blivit utskällda av den politiska majoriteten i landstinget efter att de uttalat sig i medier. Och hoten om repressalier har funkat. De vågar inte längre uttala sig enskilt i pressen av rädsla att få sparken eller att bli stämplade som bråkmakare i fall de skulle söka jobb någon annanstans. Vi skickade reportern Tonchi Percan har åkt till Eksjö och Jönköping för att ta reda på mer om den historien.
OBS: Pinsamt nog säger vi i reportaget fel namn på tidningen i Eksjö. Tonchi Percan besöker Smålands-Tidningen, inget annat. Vi ber om ursäkt för misstaget.

Historiens hjälte är dess enda källa och giftbomber under gränsvärde Nov 29, 2014

Show notes

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att ha historiens hjälte som enda källa
Vi ska börja veckans program med en väldigt speciell historia. En berättelse som vi inte vet om den alls har inträffat. Huvudpersonen i den här historien är också enda källan till berättelsen han figurerar i. Det började med att tidningen Västerbottenskuriren skrev om organisationen SATA som skulle ha hindrat tre ungdomar från Umeå att ansluta sig till terrororganisationen Islamiska Staten. Detta genom att på svenska flygplatser spana efter ungdomar som ”tycks” vara på väg till Syrien eller Irak. Historien spreds vidare och slogs upp stort av flera riksmedier där huvudpersonen själv fick stor uppmärksamhet.

Men när vi börjar nysta i historien så hittar vi ingen som kan bekräfta historien. Det är nästan omöjligt att bevisa att något INTE har skett. Men efter att Jonna Westin och Tonchi Percan - och en hel del kolleger på andra medier - ägnat veckan åt att få oberoende bekräftelse på den här fantastiska historien så ringer det så många varningsklockor att vi inte hör någonting annat.

Låt oss börja vår berättelse på flygplatsen i Umeå - där de tre syskonen skulle ha övertalats att åka hem till föräldrarna istället för till slaktandet hos Islamiska staten.

Skadestånd för bilder på döende - men vad blir konsekvenserna?
I veckan kom beskedet att hovrätten river upp tingsrättens ”friande” dom när det gäller TV – serien Sjukhuset som spelades in vid Akademiska sjukhuset i Uppsala 2007. När programmet sändes fick en familj av en slump se sin anhörige som just avlidit på tv. Domen har fått stor uppmärksamhet men vilka konsekvenser får den för journalistiken och för dokumentärserier på TV? Alexandra Sannemalm har tittat närmare på det.

Nedskärningar i Finland sedan licens blivit skatt
Här i Sverige väntar vi på den nya regeringens besked om hur public service ska finansieras i framtiden. Frågan har väckts senaste tiden med tanke på teknikutvecklingen. När fler av oss tittar på tv i mobilen eller på datorn, försvinner ju sakta finansieringen i ett system där man betalar för innehav av själva tv-apparaten.
För två år sedan övergav Finland – av samma skäl – licensen och införde istället en TV-skatt. Det här har förändrat hur publicservicejournalisterna ser på sitt uppdrag - och nyligen genomfördes stora nedskärningar på publicservicebolaget YLE sedan regeringen trots försäkringar sänkt nivån på anslaget till bolaget. Finlandssvenska frilansjournalisten Ingrid Svanfeldt har tittat närmare på hur den nya skattemodellen fungerar i Finland.

Giftbomben var under gränsvärdet
Det vankas ju december, första advent och jul och på söndag puttrar glöggen i grytorna i många svenska kök. Och vad passar väl bättre då än ett litet giftlarm om russin att toppa tidningarna med?

Råd och Rön använde sig av den här julkroken i veckan. I flera tester hittade man spår av bekämpningsmedel i russin som säljs i svenska affärer. Nyheten spreds som den här typen av giftlarm ofta gör till andra tidningar. Aftonbladet skrek ut rubriken: RUSSINPAKETET ÄR RENA GIFTBOMBEN.

Men i testerna som Råd och rön gjort framgår att bekämpningsmedlen som man hittat inte är i närheten av att nå upp till EU:s gränsvärden. Så om inget ämne i russinen når upp till ens i närheten av gränsvärdet. Varför ska det då larmas?

Gratisreklam i Rapport och 96-åringen som aldrig försvinner Nov 22, 2014

Show notes

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tricket som kan ge gratisreklam till och med i publicservice-TV
Sveriges television är som bekant den reklamfria publicservicetelevisionen. Ändå händer det lyckas få bygga sina varumärken på bästa sändningstid, med stöd av landets mest trovärdiga röster.
Det här är något som inte går att köpa för pengar. Istället gäller det att erbjuda något annat. Ett klassiskt grepp är att låta göra en undersökning om ett samhällsfenomen och sedan bjudas in som expert för att tolka undersökningen.
När ett försäkringsbolag ville nå föräldrar med barn i skolåldern gjorde man en undersökning om ungdomars klimatoro. Strax därefter bjöds man in till SvT:s Lilla Aktuellt och kunde med företagets logotype i bakgrunden exponera sig direkt för målgruppen som en samhällsmedveten aktör snarare än ett försäkringsbolag.
I dag ska vi titta på ett aktuellt fall hur det här samspelet fungerar. Hur kan kommersiella aktörer få uppträda som experter och förmedla sina budskap utan att få kritiska motfrågor eller hissad varningsflagg?
Det handlar om det stora skogsföretaget SCA som idag vill bli förknippade med hygien snarare än skog och vad kan då vara bättre än att få prata om hygien i Sveriges – den dagens mest sedda tv – program – Rapport, med 1,2 miljoner tittare?
Hur lyckades man med det – och vilket ansvar har medier för att inte bli en arena för företags PR-arbete?
Reportrar Jonna Westin och Martin Wicklin.
Tusental museibesök på presskort
Det sägs ju att det inte finns några gratisluncher. Men i veckan lanserade Aftonbladet nyheten att poliser får förmåner just för att de är poliser.
Det här fick oss att fundera på hur det ser ut i den egna branschen - vilka gratisförmåner får den som kan vifta med ett presskort? Vi har kollat och varje år sker flera tusen besök på museer, nöjesparker och idrottsanläggningar med presskort som enda betalning. Är de besöken alltid i jobbet - eller en dold förmån?
Alexandra Sannemalm gav sig ut på Djurgården i Stockholm, beväpnad med ett presskort.
Blir gammel-tv det nya pappers-tidning?
Många av er har säkert gjort det själva: slutat titta på vanlig tv och istället börjat välja fritt bland webbens alla videoklipp och strömmande sändningar.
Nu har internet funnits i våra hem i två decennier och i grunden förändrat våra medievanor. Tidningsföretagen har känt av det här länge - innehållet har flyttat till webben men pengarna är svåra att få med på resan.
Och nu - i år - händer detsamma i tv-branschen. Nu börjar tablå-tv dramatiskt tappa till nya sätt att se rörliga bilder. Mellan 300 000 och 400 000 svenska har i år slutat att titta på vanligt tv.
TV har i över ett halvsekel varit centralt i våra liv - när nu förändringens vindar ökar i styrka så ändras inte förutsättningarna bara för tv-branschen - utan även för inrednings- och möbelindustrin.
Tonchi Percan börjar sin spaning efter tvns nya framtid i Älmhult i Småland.
96-åringen som gick in på redaktionen och aldrig försvann
I veckan, när kvällstidningen Expressen fyllde 70 år, träffade vi en av tidningens levande legender - reportern Svante Löfgren som i dag är 96 år gammal. Han bevakade 1936 OS i Nazityskland, började på den unga Expressen 1949 och hade 1953 ett av de största svenska scoopen - en intervju med vietnamesiske kommunistledaren Ho Chi Minh som talade om sin vilja till förhandlingar om fred i Vietnam. Han berättar för Alexandra Sannemalm om sitt långa liv på olika redaktioner.

Ministern som irriterade medier och kritik mot supportergranskning Nov 15, 2014

Show notes

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varför irriterar ministern medier?
Det var en smått sensationell utnämning när Alice Bah Kuhnke utsågs till ny kulturminister. Sedan hon tillträdde i början av oktober har det skrivits nära 3 000 artiklar om kulturministern. 1 100 artiklar skrevs under veckan hon tillträdde och sedan dess har det fortsatt med 350 artiklar i veckan – i genomsnitt.
Och trots att kulturpolitik knappt nämndes under valrörelsen så verkar det i medier en månad efter valet som om kulturpolitiken är det viktigaste politikområdet efter finanspolitiken. Och trots ubåtsjakten mitt i Stockholms skärgård så är kulturministern mer omskriven än försvarsministern. De enda ministrar det skrivs mer om är det allra innersta kabinettet med statsministern, finansministern och utrikesministern. Och merparten av det som skrivits är negativt. Antingen handlar det om hennes tystnad eller – när hon väl yttrat sig – om hennes vaghet.
Det har talats om drev och mobbning. Men till skillnad från klassiska drev så saknas en konkret händelse. Här finns ingen toblerone, ingen giftig båtfärg. Utan det handlar om politiken – och bristen på konkret politik i kritikernas ögon.
Reportrar Alexandra Sannemalm och Martin Wicklin.
SvT valde bort avgörande fakta i supportergranskning
Nu till ett ämne som ligger Martin Wicklin som AIK-supporter varmt om hjärtat - ja så varmt om hjärtat att han inte fått vara med när vi på redaktionen diskuterat det här jobbet.
Det ska handla om mediebilden av supporterkulturen i allmänhet och i synnerhet om en SVT -granskning av klubbarnas insatser i arbetet med risksupportrar. Flera av de som var med i SVT:s reportage är nu kritiska till vad som kom med och hur de framställdes. Jonna Westin har granskat granskningen.

Kalmar har blomstrande medier - men konkurrensen skärps
Vi har berättat mycket om neddragningar av journalistik och ekonomiskt pressade medieföretag de senaste åren. Inte minst har det handlat om förändringar utanför Stockholm - var tredje lokalredaktion inom dagspressen, nästan hundra stycken, har försvunnit på tio år. TV4 har lagt ner alla sina lokalredaktioner, Helsingborgs dagblad ska inte längre ha egen ledar- och kulturredaktion sedan tidningen köpts av Sydsvenskan. Expressens kultur- och ledarredaktörer i Malmö och Göteborg försvinner.
Men det här är inte jämnt spritt över landet. Det finns koncerner som med framgång driver lokal journalistik och som har tappat mindre i upplagan än storstadspress. I exempelvis Karlstad, Norrköping och i Kalmar har lokala tidningar fortfarande en stark ställning hos läsarna och annonsörerna. Av de 25 största tidningarna är Barometern i Kalmar den som minskat sin upplaga minst de senaste tio åren. Och där har man fortfarande kvar 15 lokalredaktioner i tio kommuner.
Men även om Barometern står stark så utmanas den av nya aktörer - både stora och små. Sedan tidningen infört betalvägg på webben har ett annonssäljbolag startat en nyhetssajt som är gratis att besöka. Kommer betalväggen att fungera om konkurrenten ger nyheter kanske sämre - men gratis? Och som en nästan övertydlig illustration av hur det digitala medielandskapet inte längre tål några lokala monopol säljer samma bolag annonser till Kalmarföretagen åt Schibsteds företag som Aftonbladet och hitta.se, åt Facebook och åt Google.
Tonchi Percan är i Småland för att försöka förstå hur de gör och varför en uppstickare tror att det går tjäna pengar på journalistiken.

Hotade journalister och mörkande visselblåsarkonsulter Nov 08, 2014

Show notes

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Risk för självcensur efter ökade hot mot journalister
Hot och trakasserier mot journalister för att de är journalister och för den journalistik som de gjort ökar här hemma. Och i söndags uppmärksammades för första gången straffrihetsdagen – och Committee to protect journalists släppte en rapport som visade att det i princip är riskfritt att döda en journalist. De senaste tio åren har 370 journalister mördats som direkt hämnd för deras arbete. De flesta hade rapporterat om lokal korruption och brottslighet. Och i 90 procent av dessa fall råder total straffrihet.
Även här hemma i Sverige är hoten spridda och journalister är den yrkesgrupp som efter riksdagsledamöterna hör till den allra mest utsatta gruppen. Det framgår av en sammanställning som vi på Medierna gjort. Och både journalister och medieföretag uppger att hoten ökat de senaste fem åren.
Frågan är vad hoten får för betydelse. Nu talar vissa om risk för självcensur.
Reporter Tonchi Percan och researcher Sara Edvinsson.
Med fakta och förnuft mot nätets Stockholmssyndrom
Nu ska det handla om ett slags nätets ”stockholmssyndrom” – vår socialamedier-krönikör Jack Werner har följt historien om en kvacksalvare på nätet – som fick kunderna han lurade med sig på sin sida i en socialamedierstorm mot journalisterna som avslöjade honom.
Undersökning om kvinnors reaktion på reklam håller inte
I oktober kunde man se affischer i Stockholms tunnelbana med texter som ”vad vore tunnelbanan utan lite halvnakna kvinnokroppar”. Affischerna var en del i Sveriges kvinnolobbys kampanj ”reklamera” och den fick stor uppmärksamhet. Ett av påståendena var att 9 av 10 kvinnor mår dåligt av reklam. Men var kom den uppgiften egentligen ifrån? Alexandra Sannemalm har tittat närmare på det.
Ny bransch ska hålla visselblåsande utanför medier
Utanför offentlig sektor är det svenska skyddet för visselblåsare fortfarande svagt om man jämför med andra länder. Samtidigt vill allt fler företag och myndigheter göra det enklare för sina sina anställda att vissla när de ser missförhållanden eller etiska övertramp. Inspirerade av amerikanska storbolag inrättar svenska företag och myndigheter visselblåsar-system. Mängder av konsultfirmor har startats för att tillhandahålla system som ska göra det enkelt att anonymt rapportera missnöje internt i företagen. Men vad händer när företag och myndigheter försöker ta ta kontroll över informationen istället för att den når offentlighetens ljus? Och vilka är det som aspirerar på att vara det här alternativet till offentligheten? Medierna har den här veckan undersökt en framväxande bransch – de svenska visselkonsulterna.
Reporter är Erik Peterson.

Allhelgonaspecial om journalistik som påverkat val Nov 02, 2014

Show notes

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är allhelgonahelg och på grund av den kristna högtiden så utgår vår lördagssändning till förmån för gudstjänst. Vi bjuder istället så här i Halloween-tider på tre skräckupplevelser för landets politiker just när det gör som mest ont – i valrörelse. Denna vecka får du en ny chans att höra Arvid Hallbergs reportage från i somras om journalistiken som påverkat valutgångar och valresultat.
Valstugereportaget som sänkte moderaterna 2002
2002 väckte Uppdrag Gransknings avslöjande om rasism och främlingsfientlighet i valstugorna starka känslor och många menar att det fällde moderaterna. Men reportaget som byggde på användandet av dolda kameror var kontroversiellt och när vår reporter Arvid Hallberg får kontakt med politikerna som då hängdes ut som rasister så visar det sig att såren ännu 12 år senare inte läkt.
När journalisterna började ställa kritiska frågor
Vi ska ta tillbaka långt i tiden, till en brytningstid, när den politiska journalistiken vaknade ur en slumrande tillvaro och började ställa kritiska frågor. 1966 fick statsminister Tage Erlander frågan vad ett ungt bostadslöst par skulle göra. Svaret blev pinsamt för statsministern och frågan startpunkten för en mer kritisk journalistik. Reporter Arvid Hallberg.
Mosade medierna Mona i valrörelsen 2010?
Under valrörelsen för fyra år sedan startade en debatt om att Mona Sahlin utsattes för en Mosa Mona-kampanj i medierna. Nu, fyra år senare berättar hon om hur hon upplevde rapporteringen. Sahlin säger att bevakningen visade att det är skillnad på hur män och kvinnor i politiken framställs i medierna. Reporter Arvid Hallberg.

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected