Medierna

Latest Episodes:

Journalistmord och EU-myter Mar 14, 2015

Show notes

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Journalistmordet satte etiken på prov
Hur bevakar man ett mord när offret är ens kollega? Det dilemmat ställdes redaktionen på Västerbottens folkblad inför häromveckan. En tragisk - men ändå ganska vanlig - notis om en familjetragedi, kom plötsligt mycket nära de som skulle rapportera om händelsen. En rad journalistiska principer ställdes på sin spets när reportrarna själva blev en del av polisutredningen. Och liksom i fallet med ihjälskjutne Asienkorrespondenten Nils Horner för ett år sedan, sätter mordet på Elin Falk ljuset på en svår konflikt mellan principen om källskydd och polisens jakt på mördaren. Medierna begav sig till Norrlands inland för att ta reda på mer om den här historien. Reporter: Mattias Pleijel

Är Öland en ö eller inte?
Böjda gurkor, ostkaka, julmust och lakritspipor. De här produkterna har alla hotats eller rent av förbjudits av EU – i alla fall har det kunnat framstå så i medierna. Men den som skrapar på ytan i de här historierna märker snabbt att verkligheten ofta är lite mer komplicerad och att det många gånger kanske rent av handlar om direkta myter av vad EU ägnar sig åt. Och i veckan dök en ny förvirrande EU-historia upp i det svenska nyhetsflödet: Du som trott att Öland varit en ö får tänka om, för nu säger EU att det inte är så. Det här var en nyhet som många hakade på i veckan. Den som läste vidare fick också veta att Öland nu ska bli av med EU-pengar på grund av det här. Mediernas reporter Therese Rosenvinge har i veckan rett ut nyheten om ön Öland och tagit reda på hur det kommer sig att myter om EU tycks kunna få fäste i medierna, gång på gång.

Hotad pressfrihet i Fukushimas spår
Den 11 mars var det årsdagen för kärnkraftskatastrofen i Japan. Runt 100.000 japaner lever fortfarande i temporära hem, många utan förhoppning om att någonsin få flytta tillbaka till hem förstörda av radioaktivitet. Men något som drabbats hårt av katastrofen är Japans pressfrihet. Jonatan Järbel åkte till Japan och träffade Jun Hori, journalisten som tröttnade på att bli kringskuren och tog saken i egna händer.

Ifrågasatt visstidsökning i Ekot och battle mellan public service och pressen Mar 07, 2015

Show notes

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ifrågasatt visstidsökning i Ekot
Tidsbegränsade anställningar är ju sedan länge en het stridsfråga på svensk arbetsmarknad. Här finns starka intressen med facken som kritiserar villkoren för de som är tidsbegränsat anställda och så näringslivet som å sin sida försvarar visstid och säger att det är en ingång till jobb. Frågan är dessutom politiskt högaktuell – eftersom regeringen, efter kritik från EU-kommissionen, nu ska se över lagen om allmän visstid som kom 2007.
Om man i det här läget kan berätta att det finns siffror som visar att de tidsbegränsade anställningarna blir vanligare och ökar successivt – då är det förstås en tung nyhet. Men problemet är att statistiken, som Ekot grundar sig på när de säger att tidsbegränsade anställningar ökar, visar att andelen tidsbegränsade jobb egentligen legat ganska stabilt de senaste tio åren. Och kritiken mot Ekot har mot den här bakgrunden inte låtit vänta på sig. Reporter: Therese Rosenvinge

Länk: SCB “Tidsbegränsade anställningar - en vanlig ingång till arbete”

Avhopp från Göteborgs-Posten efter ledarbråk
Det har stormat rejält kring ledarreaktionen på Göteborgs-Posten sedan det blev känt att Alice Teodorescu tar över som ny chef för ledarredaktionen där. Debattens vågor gick höga om vad det här skulle betyda för tidningens politiska hållning. Tidningen har en socialliberal profil, medan Teodorescu snarare är konservativ. Och knappt hade Alice Teodorescu hunnit börja på jobbet nu i veckan innan profilerade ledarskribenten Gert Gelotte hoppade av i protest.   Hur är situationen på Göteborgsposten och hur ser chefredaktören Cecilia Krönlein på tidningens politiska färg?   Reporter: Jonna Westin  .

Mediedebatt: Public service vs dagspressen
I veckan har mediebranschen frotterat sig på branschmässan MEG i Göteborg. På dagordningen stod bland annat dagspressens pressade situation. En vass fråga som återkom flera gånger var ifall public service, som Sveriges Radio och Sveriges Television, förvärrar läget för dagspressen genom att konkurrera ojuste med hjälp av licensmedel. Vi samlade Sveriges Radios VD Cilla Benkö och Mittmedias redaktionella chef AnnaKarin Lith för att battla om den saken.
En politiskt högaktuell fråga är också vad staten kan göra för att stödja i sammanhanget. I Göteborg fanns också kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) som tog chansen att lansera en utredning om just detta.

Special: Sveriges Radio 90 år Feb 28, 2015

Show notes

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Medierna special: Sveriges Radio 90 år
Grattis Sveriges Radio som fyller 90 år! Medierna bjuder på sportlovslyssning i ett hyllningsprogram till radiomediet. Vi utlovar radioguld och tar dig med på en ljudresa till radions barndom och framtid. Det blir Sven Jerring, Hassan, piratradio, Ekots frigörelse från makten och den första lyssnarstormen. Och så får du höra Sveriges Radios vd Cilla Benkö om framtidens utmaningar.
Medverkar i programmet gör bland andra radiohistorikern Göran Elgemyr, Sveriges radioprofilen Kersti Adams-Ray, Erik Haag, Radioprofessor Bengt Bok, Sveriges Radios VD Cilla Benkö och skjutjärnsjournalisten Åke Ortmark.
Reportrar är Martin Wicklin och Tove Palén.

Kritikstorm efter antisemitisk fråga och UD-anklagelse utan täckning Feb 21, 2015

Show notes

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Internationell kritik efter antisemitisk fråga
Under en intervju med Isaac Bachman, Israels Sverigeambassadör, ställde Sveriges Radios nyhetsmagasin Studio Ett en fråga som har fått omvärlden att rasa.
Frågan om ifall judarna själva har något ansvar för den växande antisemitismen blev också i sig en internationell nyhet. Vi har träffat producenten och programledaren och frågat hur det kunde gå såhär fel och hur det är möjligt att en sådan här fråga slinker igenom i ett av Sveriges Radios främsta flaggskepp. Reportrar: Erik Petersson och Martin Wicklin.
Anklagelse mot UD utan täckning
Den svenska säkerhetspolitiken är ett ämne som ständigt har varit på agendan den senaste tiden, och kanske då framför allt Sveriges förhållande till Ryssland, som har skärpts betydligt. I veckan publicerade Expressen en samtalsuppteckning mellan Utrikesdepartementet och Rysslands ambassadör inför en flygövning, och i löpsedeln och rubriken kunde man läsa att ”Wallström har gått med på Vladimir Putins krav”.   Men vilka krav handlade det egentligen om? Och hade Utrikesdepartementet verkligen vikit sig för Ryssland? Det var det svårare att hitta belägg för i artikeln. Reporter: Jonna Westin.

Slutnare redaktioner när säkerheten höjs
Året har börjat svart när det gäller hotbilden mot journalister och mediehus i Europa. Efter dåden i Paris som sammanlagt krävde tolv dödsoffer, kom nu förra helgen också skjutningen mot yttrandefrihetsmötet i Köpenhamn. Här på hemmaplan har det också varit flera incidenter, till exempel greps nyligen nazister utanför Expressen med knivar i bilen.
Mot den här bakgrunden diskuteras just nu vikten av fler konkreta säkerhetsspärrar ute på redaktioner och mediehus. Men att öka den fysiska säkerheten innebär en svår balansakt för mediehusen. Åtgärderna riskerar att hamna i konflikt med viktiga journalistiska värden om öppenhet, källskydd och oberoende. Reporter: Therese Rosenvinge

Uthängda näthatare och nyhetsundvikare Feb 14, 2015

Show notes

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Flashbacks anonymitet offrad när hatare hängs ut
Under det sena 1900-talet erbjöd Flashback och en del andra forum på internet möjligheten att skapa sin egen identitet kring ett nätnamn, ett nick. Den här anonymiteten blev en viktig del av internetkulturen, men kunde självklart också användas för att mobba och sprida hot och hat i mörkret.
När frilanskollektivet Researchgruppen i höstas kom över Flashbacks databas så kom man också över möjligheten att koppla dessa användarnamn till verkliga fysiska personer. Och tillsammans med Sveriges största kvällstidning Aftonbladet har man nu publicerat ett antal av namnen.
Att ett antal hatare nu får ta ansvar för sina rasistiska och hatiska vidrigheter är det kanske få som känner något större medlidande med. Men rädslan för att inte längre i säkerhet kunna prata om sina innersta hemligheter under skydd av anonymitet förändrar också livet för tusentals andra människor. Reporter Jonna Westin ställer frågan om det var värt det.

Metro – en 20-åring med förlorat läsmonopol
Den 13:e februari var det exakt 20 år sedan det första numret av tidningen Metro delades ut i Stockholms morgonrusning. Sedan dess har den svenska uppfinningen spridit sig över världen och i dag har tidningen omkring 18 miljoner läsare i över 20 länder.
Ett av Metros kanske allra viktigaste avtryck genom åren är att tidningen lyckades nå helt nya grupper av läsare, grupper som tidigare aldrig läste en tidning eller tog del av nyheter.
Vår reporter Therese Rosenvinge har i veckan träffat Metrolegenden Sakari Pitkänen för att prata om just det här. Men också om misstaget han ångrar, och om Metros chanser att kunna överleva i den nya, digitala, verkligheten.

Nyhetsundvikare väljer egna flöden framför nyheter
Det är enklare än någonsin att ta del av nyheter. Men mitt i hysterin av olika flöden och plattformar så finns det också personer som väljer att inte ta del av några nyheter alls. I forskarvärlden kallas dem för nyhetsundvikare och det är en grupp som nu ser ut att växa. Men vilka är nyhetsundvikarna och hur kommer det sig att de väljer bort konsumtion av traditionella nyheter? Reporter Laila Lorion.

Skev verklighetsbild och reklamens gränsland Feb 07, 2015

Show notes

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Våldsamt Malmö i medierna
Det är få som har missat hur en man brutalt sköts till döds vid ett shoppingscentrum i Malmö förra helgen. Både lokala medier och riksmedier har rapporterat i flera dagar om mordet med löpsedlar och stora nyhetsuppslag. Det här mordet är ett i raden av alla de mord som de senaste åren uppmärksammats i Malmö – en stad som för bara något år sedan tvingades kalla in polisiär hjälp från andra delar av landet för att få stopp på den våg av våld som drabbade samhället.   Men även om det finns problem med grov kriminalitet i Malmö finns också en annan bild av kriminaliteten. Förra veckan presenterades också statistik från Brå som visade att antalet brottsanmälningar i Malmö sjunker för femte året i rad och är nere på rekordnivå.   Men den statistiken fick knappt någon uppmärksamhet alls i varken lokal eller riksmedia. Förutom en liten artikel i Sydsvenskan så var det så gott som tyst.
Hur kommer det sig egentligen? Och vilket ansvar ligger hos medierna i skapandet av bilden av Malmö som gangsterstaden och ”Sveriges Chicago?”  Reporter: Jonna Westin

Konstruktiv nyhetstrend
Skildrar journalistiken verkligheten på ett rättvisande sätt? Eller är vi allt för negativa och problemfokuserade? Det här är en frågeställning som kommit att engagera många redaktioner på sista tiden. Mindre fokus på konflikter och problem och fler goda exempel och framgångar i nyhetsrapporteringen är ett koncept som allt fler nu intresserar sig för. Kanske är det till och med så att vi står inför ett trendbrott när det gäller synen på vad som är bra nyheter och god journalistik. Therese Rosenvinge har följt diskussionen.

Utsuddad annonsgräns
Aftonbladet har i veckan fått hård kritik för sin nya reklamredaktion. En redaktion vars uppdrag är att skapa reklam – som dock ser ut och beter sig som journalistik. Men Aftonbladet är inte ensamma om en sådan här satsning, utan tvärtom är den här affärsmodellen på bred frammarsch i mediebranschen. Även Bonnier ska nu storsatsa på sådan här, så kallad ”native advertising”.
Eftersom pengarna inte hängt med när journalistiken flyttat från papper till nätet måste nya modeller och annonssamarbeten fram och det här konceptet skänker branschen nytt hopp i det avseendet. Men här finns också verkliga etiska dilemman att ta hänsyn till. Reporter: Erik Peterson

Graffitirapportering utan grund och tidningsoffensiv i Stockholm Jan 31, 2015

Show notes

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Manipulerad graffitibild
Som man frågar får man svar, brukar det ju heta. Och manipulera med svarsalternativen i en undersökning hör till ett av det mer effektiva sätten för den som vill domptera mediebilden och få just sin fråga uppmärksammad och helst också vinklad på bästa sätt. För att försäkra sig om att svaren ska bli som du vill kan man laborera med olika modeller. Men frågan är om inte organisationen Tryggare Sverige slagit något slags rekord i manipulering av svarsalternativen när man helt enkelt plockade bort möjligheten att svara på ena hållet av skalan.

Det handlar om målning med sprayburkar på väggar och här är konflikten så hård att man inte ens kan enas om orden. Den enes graffiti är som bekant den andres klotter.
Flera medier svalde betet och rapporterade i veckan om undersökningen som skulle visa att kommunala graffitiväggar riskerar att öka olagligt klotter. Reporter: Mattias Pleijel.

Medierna möter SvT:s nya vd Hanna Stjärne
Förra veckan tillträdde Hanna Stjärne sin nya tjänst som chef för Sveriges Television. Med andra ord är det nu hon ska ta sig an vad som nog kan kallas Sveriges viktigaste mediejobb, med makt att styra över en programbudget på 3 miljarder kronor och 2 100 anställda. Vad har hon för ambitioner när det gäller att utveckla SvT? Och hur ska Hanna Stjärne få de unga att titta på public service-TV istället för på Youtube? Det, och mycket annat, har Martin Wicklin frågat den nya TV-chefen i veckan.

Tidningsoffensiv i förorterna
Den svenska tidningsmarknaden beskrivs idag ofta som hotad och krisdrabbad. Men det finns en grupp tidningar som inte dragits med i den här kräftgången utan som går i helt motsatt riktning – de lokala gratistidningarna som delas ut direkt till hushållen. De senaste veckorna har den här trenden blivit särskilt tydlig i Stockholmsregionen, där koncernen Direktpress gått ut och lanserat hela 13 nya lokaltidningar. Therese Rosenvinge berättar om hur Storstockholms medielandskap nu förändras och om vad det får för konsekvenser för bevakningen av stan.

Havererad våldtäktsrapportering och mannen som blev ett varumärke Jan 24, 2015

Show notes

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Snedvriden våldtäktsrapportering
Att bli våldtagen är utan tvekan ett av de värsta brott du kan utsättas för. Men det vidriga kommer inte alltid bara från det fysiska och psykiska övergreppet i sig utan påverkas också av hur omvärlden ser på och beskriver det som skett. Det är inte ovanligt att offret skuldbeläggs och om redaktionerna inte sköter sig så kan medierna bidra till det.

Tidningen Ångermanland har fått hård kritik för just det här. Trots att den kända företagsledaren på orten är dömd i både tingsrätt och hovrätt lät tiningen honom träda fram och oemotsagt bedyra sin oskuld. Våldtäkten reduceras samtidigt och beskrivs som ”tafs”. Den utsatta kvinnan får inte alls komma till tals, trots att hon aktivt söker redaktionen.

Vår reporter Alexandra Sannemalm åkte till Sundsvall och träffade huvudpersonen som aldrig fick höras.

Helgehype i medierna
Det började med ett gammalt hederligt tips och en blygsam artikel i den lilla lokaltidningen. Men den bortsprungna hästen Helge visade sig snabbt ha potential utöver det vanliga när det gäller att skapa engagemang och snart var klicksuccén ett faktum. Bara hashtaggen #JeSuisHelge saknas.

Samtidigt som 80 000 poliser jagade de båda så kallade terrorbröderna i Paris inför världens alla kameror så livebevakades jakten på hästen Helge i Norrtälje – även där med helikopter och värmesökande kamera. Vart har den 10-åriga nordsvensken tagit vägen?

Therese Rosenvinge har tagit reda på hur det kommer sig att sökandet efter en häst kunnat bli en av den här månadens stora medieföljetonger.

Jack Werner: ”Språkförbistringen blir ett krokben – som syns i nyhetsflödet”
Saudiarabien, Nordkorea och många andra diktaturer bryter regelbundet mot de mänskliga rättigheterna. Samtidigt tycks flera av de här länderna ha fått en sorts “knäppa klipp-status” på svenska redaktioner. Vår sociala medier-krönikör Jack Werner tycker det är dags att börja ta nyhetsflödet från dessa länder på större allvar och sluta sprida obekräftade klickisar och oemotståndliga rubriker.

Att bli ett levande varumärke
Hans Mosesson har blivit ICA-Stig med hela svenska folket. Efter tretton år som den snåla handlaren i världens längsta reklamsåpa, har han nu meddelat att han slutar.  Men hur är det att ha gått från vänsterskådis i Nationalteatern – som kämpade mot kommersialismen och kapitalismen – till att ha blivit ett vandrande varumärke för ett företag. Hur blev det så?  Och hur lyckas reklam bli så folklig så att det nästan inte känns som reklam längre? Vår reporter Jonna Westin har tagit reda på det.

Att vara eller inte vara Charlie och framgångsrikt reporterdilemma Jan 17, 2015

Show notes

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Inget sig likt i franska medier
En vecka efter terrordåden i Paris är inget sig likt i de franska medierna. Det tryckta ordet har fått mer kraft och tidningshandlarna säljer som aldrig förr. Uppslutningen från omvärlden har varit stor liksom det enhälliga fördömandet av terrorismen. Men i Frankrike har många också upprörts över vad man menar är publicistisk feghet i omvärlden – särskilt i de angloamerikanska länderna där få tidningar velat, eller vågat, visa satirteckningarna från Charlie Hebdos senaste nummer. Johan Tollgerdt rapporterar från Paris.

Vad är Charlie Hebdo?
Je suis Charlie (Jag är Charlie) fick omedelbar spridning efter dådet. Det blev ett uttryck för att stå upp för yttrandefriheten, och uttrycka stöd för offren. Något vi rapporterade om förra veckan.

Men den här veckan har debatten också kommit handla om tidningens innehåll, och om vad Charlie Hebdo egentligen är och står för. Vid sidan om #JesuisCharlie ger nu även #JenesuispasCharlie många träffar. Therese Rosenvinge har tittat närmre på den debatt om att vara eller inte vara Charlie som uppstått i veckan.

Efter extremistdådet förra veckan samlades miljontals människor på Place de la Republique mitt i Paris massiv manifestation och frihetsmarsch.

Hycklande stöd från yttrandefrihetens förtryckare

I ett första led gick anhöriga till de 17 personer som fallit offer för terrorattacken. I andra ledet världsledare från 40 länder, som tågade för yttrandefriheten – svartklädda och arm i arm. Där återfinns statsmän från Egypten, Turkiet, Jordanien och Ryssland – länder som är yttrandefrihetens dödgrävare på hemmaplan. Saudiarabien var ett annat land som tog avstånd från dådet, men som samtidigt offentligt piskar den bloggaren Raif Badawi. Han är dömd till 1000 piskstraff och 10 års fängelse för att på sin blogg ifrågasatt landets utveckling. Reporter: Alexandra Sannemalm

OBS: Vi sade felaktigt i reportaget att den saudiske bloggaren Badawi piskades under fredagen. Lyckligtvis stämmer inte det - Saudiarabien beslöt att inställa piskningen, av allt att döma av hälsoskäl.

Dilemmat som vändes i PR-framgång
Är en reporter främst människa eller journalist? Det dilemmat ställdes SVT:s reporter Fredrik Önnevall inför under arbetet med den aktuella serien Fosterland. Redan innan serien börjat sändas hade den fått stor publicitet. Men frågan är om SvT och Önnevall inte i praktiken duckat för frågan – både ätit kakan och haft den kvar. Kan man göra så? Och blev inte det etiska dilemmat till slut en fantastisk PR-framgång för publicservicebolaget? Det frågade sig vår reporter Arvid Hallberg som träffade Fredrik Önnevall i TV-huset i Malmö.

Om självcensur, satirens roll i samhället och Charlie Hebdos framtid efter terrordådet Jan 10, 2015

Show notes

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Charlie Hebdo överlever - rapport från Paris
Förra veckan sände Medierna ett specialprogram om hoten mot journalistiken. 2014 var ju ett mörkt år men 2015 har inlett nattsvart. I veckans program hörs röster från Paris inklusive en av de nu mördade satirtecknarna och också flera svenska publicister. Bland de döda på redaktionen i Paris fanns Georges Wolinski och Jean Cabut – som sedan 1960-talet förkroppsligat den franska traditionen av en gränslös och hånande satir av allt och alla i offentligheten. Men de hade nu på sin ålders höst - 76 respektive 80 år gamla när de dog - fått en plats i många fransmäns hjärta inte bara som provokatörer. Någon liknade chocken vid mordet på Wolinski vid att Hasse Alfredson mördats.

Johan Tollgerdt är reporter. Och han träffade för några år sen just satirtecknaren Jean Cabut.

Lätt säga "Jag är Charlie" – men svårare vara det
Je suis Charlie - jag är Charlie - den parollen fyller nu sociala medier och demonstrationståg. Hela världen visar sitt stöd för skämttecknarna som fick betala för sina bilder i blod.
Att säga "Jag är Charlie" är lätt och kostar inget. Men att VARA Charlie och i solidaritet med tidningen Charlie Hebdo publicera bilderna – det kräver mod och kan få fruktansvärda följder. Det dilemmat har svenska redaktioner haft att hantera i veckan och gjort olika val. Mattias Pleijel har besökt redaktioner som valt helt olika linjer i den här frågan.

Lars Vilks om att vara hotad av religiösa extremister
Lars Vilks är konstnären och konstvetaren som efter sin bild av en rondellhund blivit den person i Sverige som lever under det mest direkta dödshotet från religiösa extremister. Vi träffar honom för att prata om hoten han lever under och om attacken mot satirtidninngen Charlie Hebdo. Men först blir Martin Wicklin kontrollerad av av Vilks personskydd.
Satiren är yttersta spetsen för yttrandefriheten
Hoten mot satiriker men också författare och journalister har ökat de senaste åren i hela världen. Och i det sammanhanget ska man kanske tänka på att majoriteten av världens hotade satiriker som lever under hot från religiösa terrorister återfinns i mellanöstern och lever – till skillnad från Lars Vilks – helt utan personskydd från staten. Dom kan tvärtom ofta vara hotade både av extremistgrupper och av staterna. I Uppsala träffar vi Ola Larsmo, journalist, författare och ordförande för svenska PEN. Han är fysiskt påverkad attacken och skeendet i Paris och mycket orolig över vad som kommer att hända och vilka konsekvenser det här kommer att få för publicistiken, också här hemma i Sverige. För honom är satiren yttersta spetsen för yttrandefriheten.

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected