Medierna

Latest Episodes:

Osann nyhetsstorm om tiggare och växande oro för hungrig nätjätte May 23, 2015

Show notes

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Osann nyhetsstorm om tiggares miljoner
En av veckans mer omtalade publiceringar handlade om ett ”organiserat tiggarläger” i Hälsingland med "miljonomsättning". Det började med en artikel i lokaltidningen, men nyheten spred sig snabbt uppåt i det ekosystem som det myllrande medielandskapet i dag utgör. I det här ekosystemet går det snabbt och en sådan här nyhet, som skär rakt in i en pågående kontroversiell politisk debatt om tiggeri, blir då brännhet.
Men nyheten var inte sann och inom ett dygn hade de stora medierna dementerat, ändrat eller avpublicerat uppgifterna. Mediernas reporter Jonna Westin tog tåget till Hälsingland för att besöka den idylliska campinganläggning som allt det här handlade om och för att träffa huvudpersonerna där.

Jack Werner: ”Journalistiken behöver fuck upnights”
Mediernas sociala medier-krönikör Jack Werner fördjupar sig i konsten att misslyckas och vad vi kan lära av det. För fel det har vi alla haft någon gång och fel har vi alla någon gång gjort. Och kanske, spår Jack Werner, kan de här erfarenheterna lära oss journalister mer om journalistik än tusen timmar i skolbänken?

Växande oro för hungrig nätjätte
Kanske var det årets största och mest omvälvande medienyhet när Facebook häromveckan lanserade sin nya tjänst ”Instant Articles”. Facebook är med sina 1,4 miljarder användare större än någon annan organisation eller sammanslutning i världen och det är en jätte som alla, som idag vill tjäna pengar på sin journalistik, måste förhålla sig till.
Med Facebooks nya tjänst kan mediebolag nu publicera sitt innehåll direkt på Facebook, istället för som tidigare länka till innehåll på den egna plattformen. Facebook lockar med en snabb interaktiv läsupplevelse och lovar dessutom att medieföretagen får behålla annonspengarna. Samtidigt råder det ingen tvekan om Facebooks ambition: att stärka sin position som nyhetskälla och ytterligare koppla grepp om våra medievanor.
Ska det här ses som ett hot eller en möjlighet för mediebolagen? Vad händer när allt mer värdefull och eftertraktad data om läsarna släpps till Facebook och har de svenska mediebolagen överhuvudtaget någon chans att välja här? Reporter: Therese Rosenvinge

Om partipressens uppgång och fall - vunna miljarder, förlorade miljoner May 16, 2015

Show notes

Om partipressens uppgång och fall. Vi följer tidningen Folket i graven och räknar nollorna som gjorde Centerpartiet till världens rikaste parti. Om hur arbetarrörelsen startade tidningar för att erövra en plats i det offentliga samtalet – om hur drömmen uppfylldes med råge men tidningarna då var onödiga och otidsenliga. En saga om hur politisk vilja inte kan besegra tidningsekonomiska realiteter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Idag är partipressen i princip död och partierna har lämnat ägandet av dagstidningar. Somliga med miljardvinster. Andra med miljonförluster. Dagens program ska vi ägna helt åt en de av den här tidningshistorien, nämligen åt framförallt arbetarrörelsens tidningar som senare kom att bli A-pressen och ett riktigt sorgebarn. Det här är en historia som slutar sorgligt för de inblandade trots att allt var så vackert i början. Då för hundra år sen. Det är en historia som står i bjärt kontrast till A-barnet Centertidningar vars försäljning 2005 gjorde centerpartiet till världens rikaste parti.

När dagspressen växte fram en gång i tiden så var ju de flesta tidningarna uttalat politiska. Partipressen dominerade fram till 1960-talet Sveriges medielandskap. Tidningarna var centerpartistiska eller socialdemokratiska, liberala, konservativa och kommunistiska och de var det inte bara på ledarsidan utan även i nyhetsvärderingen.

De liberala och konservativa tidningarna skapades ofta av en lokal entreprenör i en enskild stad. Arbetarrörelsen och bonderörelsen startade istället föreningsägda tidningar med stora spridningsområden. Det skapade en uppförsbacke redan från början.

De liberala och konservativa tidningarna blev störst på de sammanhållna, rika annonsmarknaderna i städerna. A-presstidningarna och de föreningsägda centerpartistiska småtidningarna blev ständiga tvåor på bollen. Men centern gjorde i mitten av 1900-talet ett drag som skaffade dem en grupp välskötta, rika förstatidningar på orter kring huvudstaden: de köpte ett knappt dussin tidningar utan politisk anknytning av entreprenören Armas Morby och gjorde dem till centertidningar.

Så kom då 2000-talet och digitaliseringens omstrukturering av tidningsmarknaden. Centern sålde precis i rätt tid och blev ett stenrikt parti. Köparen Stampen, däremot, höll på att gå under av lånen man tagit för köpet. I veckan kom det senaste draget: Svenska dagbladet, som haft gemensamt med a-presstidningarna, ska slås samman med ett gäng tidningar med bakgrund från många olika partier. Nu betyder inte partifärg längre något - bara överlevnad under hotet från förändrade läsarvanor och förlorade annonsintäkter.

Ett program av Tove Palén. Programledare Martin Wicklin. Reporter också Jonna Westin. Producent Lasse Truedson.

Ekonomijournalistikens gränsland och omstridda opinionsmätningar May 09, 2015

Show notes

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nya aktörer utmanar ekonomijournalistikens oberoende
Världsekonomin är i fokus just nu. Aktiebörsen stiger, stora summor står på spel och många småsparare lockas av snabba klipp. I ett sådant här läge är det kanske ännu viktigare än någonsin att det finns en oberoende ekonomisk rapportering. För att säkerställa att ekonomijournalisterna står för det har de allra flesta traditionella redaktioner tydliga etiska regler.
Men det är inte längre bara ekonomijournalister som försöker få oss att förstå vad som händer och hur vi bäst ska placera våra aktier. Sociala medier har öppnat upp för ett växande universum med populära aktiebloggar, börspoddar och olika forum som alla ger de allra senaste aktietipsen. Och på en del ekonomiredaktioner finns också fristående skribenter som själva kan äga ett fondbolag, men som återkommande på redaktionell plats ger läsarna insiderkrönikor och tekniska analyser. När gränserna för vem som gör ekonomijournalistik suddas ut, hur klarar redaktionerna då av att hålla på de etiska principerna? Och vad får den här utvecklingen för konsekvenser för läsarna? Reporter: Jonna Westin.

Medierna djupt oeniga om opinionsundersökningar
Kring mitten av förra seklet revolutionerade opinionsundersökningen inte bara samhällsdebatten, utan också journalistiken. Plötsligt var det möjligt att berätta vad medborgarna tyckte i olika frågor och opinionsundersökningen blev ett viktigt verktyg för att beskriva verkligheten. Med tiden blev detta inte bara ett verktyg för medier och forskare – utan också för den som vill skapa opinion.
Men de tekniska förutsättningarna har förändrats och de traditionella metoderna för att mäta åsikter via telefonsamtal till slummässigt utvalda personer har försvårats – allt färre vill vara med och svara. Samtidigt har nya internetbaserade metoder växt fram – metoder som släppt slumpmässigheten i urvalet. Och just nu råder total oenighet bland medier om vad som är en bra opinionsundersökning. Diskussionen är intensivare än på länge och redaktionernas riktlinjer för vilka undersökningar som kan användas skiljer sig diametralt. Reporter: Therese Rosenvinge

Uppluckrad journalistroll i nytt medielandskap
Förra veckan berättade vi om de nya redaktionerna som återfinns på företag och institutioner. Redaktioner som publicerar inslag och texter med ibland fler lyssnare och läsare än traditionella mediekanaler. Det är en utveckling som utmanar journalistrollen.
Länge var det självklart för både mediekonsumenter och journalister var gränserna gick. Nu är det inte det längre. Så vilka krav kan och bör man ställa på journalister som rör sig i ett nytt medielandskap? Kan journalistik vara både oberoende och sponsrad samtidigt? Och bryr sig egentligen mediekonsumenterna om vem som finansierar ett inslag eller en film? Reporter: Tonchi Percan.

Quickanalys och Hitlerfascination May 02, 2015

Show notes

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vilket är mediernas ansvar för Quickhärvan?
Fallet Thomas Quick fortsätter att rasa vidare. Det har även denna vecka varit veckans stora mediediskussion. I snart 20 år frågan upptagit mediers intresse. Den här gången utlöstes diskussionen av Göran Lambertz bok QUICKOLOGI. Budskapet är att Sverige gått på en blåsning och att Thomas Quick mycket väl kan vara skyldig till morden han en gång dömdes för – att det inte alls är en rättsskandal. Ett särskilt kapitel ägnas åt mediekritik. Lambertz kritiserar att journalistkollektivet valt sida. Men det intressanta här är att samma kritik har riktats mot medier tidigare i den här historien. Att vi som journalistkollektiv lydigt lyssnade till rättssystemet – men då när man dömde Quick.
Om Fallet Thomas Quick är en rättsskandal – vilket är då journalisternas ansvar, kan man fråga sig. Som Nils Funcke konstaterat så ska den statliga kommitté som granskar Quickhärvan INTE granska mediernas inblandning. Det blir upp till medier själva att dryfta bristerna i mediebevakningen av det här fallet. Martin Wicklin bjöd in författaren och journalisten Björn Häger till studion. Han är ordförande i Publicistklubben.

Flitiga robotar gör journalistiskt vardagsslit
Varje år spelas det sådär 350 000 fotbollsmatcher i det svenska seriesystemet. Och nu ska varenda en få ett litet matchreferat. Men hur underbart det än är att vara journalist, så skulle det inte vara möjligt att få så många reportrar på plats att allt från 12-åringar till allsvenskan bevakas. Men en robot tröttnar inte.Lasse Truedson har träffat två pionjärer inom svensk "robotjournalistik" om låter datorprogram skapa brukstexter i mängder - utan att vidröras av mänsklig hand.

Trots att det gått 70 år - andra världskriget ständigt i mediefokus
Nästa vecka är det 70 år sen som andra världskriget tog slut.   Och även om tidsavståndet ökar så minskar inte intresset för ett av dem kanske mest brutala krigen i världshistorien. Tvärtom, om man ser till alla populärkulturella referenser och hur mycket det faktiskt skrivs om just andra världskriget och Tysklands diktator Hitler i svensk media de senaste åren.  Hur kommer det sig att man fortsätter att återkomma till det här kriget? Vad är det med Hitler och andra världskriget som fascinerar så? Vår reporter Jonna Westin började med att bege sig till en av de mest välsorterade tidskriftsbutikerna i Stockholm.

Diktatorsintervju och läkemedelslarm Apr 25, 2015

Show notes

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyckades Expressen undvika att bli diktatorns megafon?
Under pågående internationella konflikter får vi här i Sverige ofta läsa intervjuer med de som drabbas av den, exempelvis flyktingar som beskriver sin verklighet av det som pågår. Men det är sällan, av olika skäl, som journalister intervjuar den andra parten, de ansvariga för blodet, makthavarna.
Förra veckan publicerade tidningen Expressen en intervju med Syriens president Bashar al Assad. Han är en diktator i krigets Syrien som under andra omständigheter säkert skulle ha dömts för grova krigsförbrytelser och brott mot mänskliga rättigheter.
Den här intervjun har fått uppmärksamhet världen över, och flera svenska medier har särskilt vinklat på huvudnyheten om Assads påstående om att de ”farligaste IS-ledarna är skandinaver”.
I det journalistiska uppdraget ingår att också intervjua diktatorer. Men hur gör man det utan att för den skull bli en megafon för en sannolik propagandaapparat och – hur lyckades Expressen med att undvika alla fallgropar?
Reporter är Jonna Westin.
Alarmistisk läkemedelsrapportering utelämnade logisk förklaring
Läkemedel och hur vi använder dem är en vanlig nyhet men det är ingen enkel sak att rapportera om och ännu svårare blir det när det är siffror inblandade. Det finns många fallgropar att ramla i. Ett exempel på det handlar om att de allra starkaste smärtstillande preparaten och larmen om att användningen av dessa skulle ha ökat dramatiskt. En bild vi sett i artiklar och TV-reportage ett antal gånger det senaste året. Nu senast i en granskning av SVT Västmanland som sänts i veckan. Karin Hållsten har tittat på inslagen.
Alla vill ha redaktioner - men är alla därmed publicister?
De nya redaktionerna - de finns inte i medieföretag. I dag har allt fler företag och institutioner tagit till sig mediers arbetssätt och bildar sina egna redaktioner som arbetar i egna kanaler. De stora företagen kan på sina sajter och i sociala medier ha lika stor publik som vissa medieföretag. Traditionellt har skillnaden mellan en informationsavdelning på ett företag och en redaktion varit självklar. Den ena jobbar i publikens eller kanske till och med medborgarnas intresse. Den andra ska främja företages intresen. Men i vårt nya medielandskap börjar många roller att suddas ut. Tonchi Percan har gett sig ut på jakt för att se om även den här gränsen håller på att förändras i praktiken.

Falsk debattbalans och hårt slag för digitalradion Apr 18, 2015

Show notes

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Falsk debattbalans om vaccin
Vi journalister tycker ju ofta att vi gjort vår hemläxa när båda sidor har kommit till tals. Men kan man vara opartisk mellan kunskap och kvacksalveri? Mellan fejk och fakta? Här talas det ofta om så kallad falsk balans, där journalistiken rör sig i förnuftets utmarker och riskerar att förvilla snarare än att försöka förklara.
SVT-debatt har i dagarna fått kritik efter att man låtit vaccinmotståndare och vaccinförespråkare göra upp i studion. Det blev en debatt om en fråga där vetenskapen i själva verket är överens om fakta. Mediernas reporter Mattias Pleijel har undersökt vad som händer när fakta ställs mot vidskeplighet i en skenbart objektiv debatt.

Digitalradion hårt pressad från flera håll
Striden om digitalradion fortsätter och fortsätter. I veckan har planerna fått i stenhård kritik av Riksrevisionen och den utredning om hur DAB skulle kunna införas har fått både hiss och diss av remissinstanserna – bland annat ett tungt slag i form av hård kritik från Post- och telestyrelsen.

Den senaste tiden har alltså flera tunga instanser kritiserat planerna på att stänga ned FM-nätet till förmån för ett nytt system för digital radiodistribution. Och frågan är om det här är dödsstöten för de kvartsekellånga turerna om DAB. Reporter: Karin Hållsten.

Krönika: De sociala mediernas kortspel
Mediernas krönikör Jack Verner är i veckan på journalistkonferens i Perugia, Italien. Där har han spanat på en framtid där vi inte skriver artiklar och gör inslag utan snarare skapar kort redo att delas ut för att bli vinnare i de sociala mediernas kortspel.

Bojkottad etikprövning och fäbless för dödsfällor Apr 12, 2015

Show notes

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Yrkesetik under press
Bjudresor, gåvor, journalister som utnyttjar sin ställning för egen vinning, visar hänsynslöshet mot ovana intervjupersoner eller ljuger om sina motiv med en intervju. Det är exempel på vad som kan utgöra etiska övertramp i det journalistiska arbetet. Om du tycker att en journalist brustit mot någon av de yrkesetiska regler som finns så kan du anmäla det till Journalistförbundets Yrkesetiska nämnd (YEN) för prövning. Tillskillnad från Pressombudsmannen och Granskningsnämnden, som ju bara prövar det som har publicerats, kan YEN pröva om etiska gränser överträtts när det journalistiska materialet samlats in.
Men det här systemet – som finns till för att värna yrkesetiken – lever ett pressat liv. Nämnden har sedan länge kritiserats för att vara tandlös och nu på senare tid har den yrkesetiska prövningen undergrävts ytterligare efter att stora mediebolag inte velat befatta sig med nämnden. Vi gav oss i veckan in i den här mycket infekterade frågan. Vad händer med yrkesetiken om redaktioner nu börjar bojkotta det enda granskande organ som finns? Och vems är ansvaret att säkra en god journalistisk etik? Reportrar: Therese Rosenvinge och Mattias Pleijel.

Läsningen flyttas till mobilen – men inte pengarna
Berättelsen om hur läsarna lämnat papperstidningen och flyttat till nätet, samtidigt som pengarna inte följt med, är något vi skildrat på många sätt genom åren. Men nu har vi nyhetskonsumenter dragit vidare igen. Nu är det läsning i mobilen som växer så det knakar – och åter är det problem med stålarna. På konferenserna skämtar mediecheferna om att "desktop är det nya print”, läsningen i dator sjunker och intäkterna hänger inte med. Är detta bara tillfälligt medan både medier och annonsköpare lär sig? Eller kommer vi återigen att få se en rejäl sänkning av mediernas intäkter? Reporter: Lasse Truedson.

Hård kritik mot SVT-satsning i gränslandet
SVT:s senaste satsning Edit som lanserades i onsdag mötte omedelbart hård kritik. Sajten riktar sig mot unga vuxna med populärkultur och samhällsfrågor. Där finns bloggar, texter, webb-tv och webbserier. Tanken är att besökarna ska kunna vara med och påverka vad som ska produceras på Edit och på så sätt nå ut till en bredare publik. Men frågan som debatten kretsar kring är huruvida SVT nu försöker konkurrera ut kommersiella aktörer genom den här sajten och om SVT tänjer för mycket på gränserna för vad public service ska göra. Reporter: Laila Lorion.

Dödsfällorna som lurar överallt
Stockholm, skogen, barnvagnar, vägar, spindelmannendräkter, sängar, platsbitar, ditt hem, väggbrasan, babybjörn, fredagsmyset, barnpyjamasen, och snöskottning. Listan över möjliga dödsfällor i de svenska mediernas rubriker kan göras lång. Det kan vara lätt att få uppfattningen att allt är livsfarligt när man ögnar igenom tidningen. Reporter: Fredrik Af Trampe.

Höjda miljonlöner trots tidningskris och svartvit Skavlanstorm Apr 04, 2015

Show notes

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Höjda miljonlöner trots bransch i kris
Dagspressen beskrivs idag ofta som en bransch i kris och det talas högt om den utbredda tidningsdöden. Nu när annonsintäkterna minskar gäller det att dra ner på kostnaderna, och en direkt konsekvens av det är alla hundratals journalisttjänster som har försvunnit de senaste åren.  Men på vd-sidan märks inte den här krisen på samma sätt som på redaktionsgolven. Vi på Medierna har granskat vd-lönerna hos dem som jobbar på de sex största mediekoncernerna i Sverige, under åren 2012-2013, och dessutom storstadstidningsbolagen som ingår i dem. Och vi kan nu visa att över hälften av de vd:arna som vi har granskat har fått ökade miljonlöner, trots att deras koncern eller tidningsbolag under de två åren har minskat i omsättning och försämrat sitt rörelseresultat. Hur går det ihop och vad säger vd:arna själva om sina löner? Reporter: Jonna Westin. Research: Niklas Svedberg.
Läs alla siffror: Granskning av vd-löner 2012-2013 (pdf)

Polariserad Skavlanstorm efter Åkesson-intervju
Innan påskhelgen hade programmet anmälts över 650 gånger till Granskningsnämnden och över 3500 gånger till den norska motsvarigheten Kringkastningsrådet – vilket är norskt rekord. Det handlar förstås om Jimmie Åkessons comeback i Skavlan förra fredagen.
Redan på förhand, när det stod klart att Åkesson skulle medverka, gick debattvågorna höga och SVT fick kritik för att ge plats åt Åkesson i ett mys-tv-program. Men den som hade väntat sig mys-tv fick något annat och i efterhand har två tydliga åsiktsläger framträtt – i de etablerade medierna har Skavlan fått positiv kritik för att ha ställt tuffa frågor samtidigt som SVT och NRK också har blivit fullkomligt bombarderade av tittarkritik om att Skavlan var för hård och att han pressat Åkesson på ett sätt som han inte skulle ha gjort om det gällt en annan partiledare. Vilka är det som rasar och ligger det något i deras kritik? Reportrar: Therese Rosenvinge och Laila Lorion.

Utmanad internetcensur på Kuba
Ständig tillgång till aktuell och obegränsad information är något som vi i västvärlden tar allt mer för givet. I de länder där staten kontrollerar alla lagliga kanaler är det snarare en daglig kamp. Men censuren föder också en hel del kreativitet. På Castros kommunistiska Kuba är informationsflödet hårt kontrollerat och tillgången till internet för många obefintlig. Samtidigt tar många illegalt del av utländska tv-serier, filmer och nyheter varje vecka. Frilansjournalisten Åsa Welander har varit på Kuba och träffat några av dem som leker katt och råtta med censuren.

SVT backade om dokumentär efter granskning och framtidens medieägare Mar 28, 2015

Show notes

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dokumentär ställdes in efter granskning och norsk PR-offensiv
SVT:s Dokument utifrån jobbade in i det sista med att bearbeta en inköpt fransk dokumentär. I filmen, som handlar om fiskeindustrin i Norge och Vietnam, ges en ensidig och nattsvart bild av den norska laxindustrin. Fisken framställs som giftig och farlig att äta och kontroversiella uttalanden lämnas oemotsagda. När filmen dök upp i den svenska tablån fick det Norge att se rött och ett omfattande PR-maskineri drogs igång. I torsdags, efter att också vi börjat ställa frågor om filmens innehåll, så beslutade SVT att ställa in sändningen av dokumentären. Reporter: Therese Rosenvinge

Hård press på rysk journalistik
Klimatet för journalister i Ryssland hårdnar. I veckan blev det känt att en av de mest kända tidningarna, Novaja Gazeta, hotar att tystna. Novaja Gazeta var Anna Politkovskajas tidning, den orädda och till slut mördade skribenten som skildrade kriget i Tjetjenien på ett sätt som gav genklang i hela världen. Men hon är inte den enda som råkat illa ut. De senaste tio åren har sex av tidningens skribenter dödats. Miljardären Alexander Lebedev har stöttat tidningen, som han äger tillsammans med bland andra förre Sovjetledaren Michail Gorbatjov. Men nu är Lebedev inte längre miljardär – och med det försvann kraften att stödja Novaja Gazeta. Lars Truedson träffade Roman Anin – grävande journalist på Novaja Gazeta.

Vilka är framtidens medieägare?
Krisen i mediebranschen har inte bara förändrat tillvaron för journalister och mediekonsumenter – utan också för medieägarna. Familjer som ägt tidningar i generationer har tvingats sälja hela eller delar av sina företag. I börsbolagen tar den journalistiska verksamheten allt mindre plats. Så, vilka blir framtidens ägare och vad drivs de av? Malin Ekman har träffat två av Sveriges mest erfarna mediemakthavare – familjeföretagsägaren Jeanette Bonnier och pensionerade börsbolagstjänstemannen Gunnar Strömblad, för att söka svar på den frågan.

Gammal ökning blir som ny i SvT och nygammal partipress som SD-strategi Mar 21, 2015

Show notes

SvT presenterar en sju år gammal ökning av fattigpensionärerna som dagfärsk nyhet. Vad vill Sverigedemokraterna med mediesatsningarna? Jack Werner skriver dagbok. Och så om kremlologernas återkomst.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

SvT fick gammal ökning av fattigpensionärer att bli som ny
För två veckor sen gjorde vi ett inslag om Ekots rapportering av visstidsanställningar. Ekot påstod att visstidsanställningarna blir fler, men egentligen hade den ökningen skett på 1990-talet och sedan dess legat och guppat upp och ned på ganska stabil nivå.
I veckan dök en liknande statistiktolkning upp igen.   Den här gången var det SvT som gav sken av en pågående trend, när det egentligen rörde sig om en specifik fördubbling som inträffade redan för sju år sen.   Både i Rapport och Aktuellt berättades att antalet fattigpensionärer, det vill säga antal pensionärer i Sverige som lever under EU:s fattigdomsgräns, har ökat och att den ökar.   Men man sade inte att antalet sedan fördubblingen för flera år sen har legat på ungefär samma nivå.
Fattigpensionärer är, liksom visstidsanställningar, en politiskt laddad fråga med starka intresseorganisationer. En påstådd ökning eller minskning blir ett påstående som dröjer sig kvar i det offentliga samtalet och påverkar debatten och i slutändan möjligen också de politiska besluten. Hur kommer det sig att man använder statistik på det här sättet och varför fortsätter det här fenomenet att upprepa sig? Reporter är Jonna Westin.

Jack Werner: Så fångar ni dagens vardag inför framtidens historia
Historiska dagböcker från människor som levt och nedtecknat detaljer från sina liv är en rik källa till kunskap om den svunna tider och epoker. Ett exempel är Årstafruns berömda 1700-talsdagbok. Därför har också Nordiska museet uppmanat oss att skriva dagbok och lämna in för framtida generationer. Det här fick vår socialamedierkrönikör Jack Werner att fundera på vad som egentligen är vår tids motsvarighet till Årstafruns 1700-talsdagbok. Och han kommer med ett konkret förslag till Nordiska museet.

Partipressen har dött - men Sverigedemokraterna startar den på nytt
När dagspressen växte fram en gång i tiden så var de flesta uttalat politiska tidningar. Partipressen dominerade fram till 1960 talet - sveriges medielandskap. Tidningarna var centerpartistiska eller socialdemokratiska, liberala, moderata och kommunistiska och dom var det inte bara på ledarsidan utan även i nyhetsvärderingen. Men där, i mitten av det förra seklet så började ett professionellt opartiskt journalistideal växa fram – där åsikterna förpassades in på kultursidor och ledarsidor och kolumner.
Idag är partipressen i princip död och partierna har lämnat ägandet av dagstidningar. Med ett undantag. Sverigedemokraterna går åt motsatt håll och storsatsar på egna medier. Ett exempel är nyhetssajten Samtiden.
Samtiden är en tidning som varit i blåsväder mer än en gång under sitt första år. Men vad är målet med dess tillkomst? Vi har försökt ta reda på vad som ligger bakom mediesatsningarna och varför konflikter och avhopp fortsätter att prägla dess framfart. Reporter Laila Lorion.
Putins frånvaro ledde till kremlologernas återkomst
Plötsligt stod han där med ett snett leende. I måndags. Ryssland president Vladimir Putin. Som om ingenting hade hänt.
Under tio dagar hade hans frånvaro från offentligheten fått världens medier att undra. Var det en statskupp. Influensa? Cancer? Eller hemlig kärleksbaby?
Rykten, spekulationer och gissningar som fick många av oss som upplevt sovjettiden att tänka på den gamla goda konsten ”kremlologi”.
Sovjetunionens ledning ljög, dolde och var hemliga. Därför uppstod en hel kader av så kallade Kremlologer som tolkade minsta tecken.
Kremlologi – var konsten att utifrån ett tunt underlag gissa sig till vad som pågick i de innersta politiska kretsarna i Sovjetunionens ledning i form av politiska beslut eller maktstrider. I vilken ordning stod politikerna på revolutionära bemärkelsedagar? Hur placerades stolarna, vem fanns på vilken bilder och vilka kläder hade de på sig.
Och lite så har det varit under Putins frånvaro. Kremlologerna spekulerade och medier rapporterade rykten och gissningar. Men hur mycket bör journalister egentligen spekulera när man faktiskt inte vet?   Vår reporter Jonna Westin ringde upp Expressens utrikeskommentator Mats Larsson för att försöka förstå hysterin kring Putin.

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected