Vetenskapsradion

Latest Episodes:

Övervikt under pandemin - "Tänk hälsa istället för vikt" Aug 14, 2020

Show notes

Omkring 15% av svenskarna har fetma. Ett BMI över 40 är en tydlig riskfaktor för att bli svårt sjuk av en covid-19-infektion. Men varför? Hur ska man tänka och göra om man lever med fetma?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Maud kämpar för ett lättare och smidigare liv utan ont i knäna.

För alla med fetma är det viktigaste nu att fokusera på hälsan som helhet istället för bara på vikten, säger Joanna Uddén Hemmingsson, verksamhetsansvarig läkare på Obesitascentrum på S:t Görans sjukhus i Stockholm.

Sveriges nationella samordnare för ökad fysisk aktivitet Johan Holmsäter ser pandemiläget som ett skarpt tillfälle för många med övervikt och fetma att lägga om till ett mer hälsosamt liv.

I programmet hörs: Maud, kvinna med fetma som håller på att gå ner i vikt, Joanna Uddén Hemmingsson, verksamhetsansvarig läkare på Obesitascentrum S:t Görans sjukhus Stockholm, Johan Holmsäter, nationell samordnare för ökad fysisk aktivitet.

Reporter
Ylva Carlqvist Warnborg

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Vulkanerna som slog sönder svensk försörjning (R) Aug 11, 2020

Show notes

Under coronakrisen diskuteras frågan om svensk krisberedskap och behovet av att vara självförsörjande på livsmedel. Men historien visar att total självförsörjning kan ge en bedräglig trygghet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Jättelika vulkanutbrott som kylt ner klimatet och förändrat odlingsförutsättningar vid ett flertal tillfällen under de senaste 2000 åren har slagit ut stora delar av Europas livsmedelproduktion.

Konsekvenserna har blivit missväxt, svält och förlust av människoliv. En ökande global livsmedelshandel har minskat sårbarheten eftersom vulkanutbrotten - och andra orsaker till missväxt - inte drabbar jordbruket lika hårt överallt i världen. Regioner som klarar sig bra kan exportera mat till mindre lyckligt lottade.

I programmet medverkar: Fredrik Charpentier Ljunqvist, klimathistoriker vid Stockholms universitet.

Programmet är en repris och sändes första gången den 19 maj 2020.

Programledare
Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Upptäckaren av coronavirusets nyckel – utvecklar botemedel (R) Aug 10, 2020

Show notes

Josef Penninger upptäckte ACE2-receptorn och samarbetar nu med svenska forskare för att så snabbt som möjligt utveckla ett botemedel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En liten molekyl på ytan av våra celler är coronavirusets väg in i våra kroppar. Samma proteinmolekyl testas nu som läkemedel mot covid-19.

ACE2-receptorerna sitter som små antenner på celler i lungorna. De är måltavlor för coronaviruset som använder dem för att bryta sig in i cellernas inre och orsakar sjukdom. Samma receptorer är också ett viktigt skydd för hjärt-kärlsystemet. Det gör viruset extra farligt, eftersom det förstör den här livsviktiga skyddsmekanismen.

Josef Penninger testar nu sin ACE2-behandling för covid-19. Och de preliminära resultaten ser lovande ut.

I programmet hörs: Josef Penninger, forskningsledare Life Science Institute Vancouver Kanada, Annika Lundström, överläkare Danderyds Sjukhus, Ali Mirazimi, professor i klinisk mikrobiologi vid Karolinska Institutet.

Programmet är en repris och sändes första gången den 8 juni i år.

Programledare
Tomas Lindblad

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

2/2. Optimisten i krisen - Vilken hållning är bäst? (R) Aug 04, 2020

Show notes

Att vara optimist eller pessimist är en del av vår personlighet, som i sin tur är en del av vårt genetiska arv. Vad spelar optimism och pessimism för roll i en kris som Coronapandemin?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Människor är överlag lite mer optimistiskt än pessimistiskt lagda. Men inte bara optimistens chanstagningar har klarat sig vidare genom evolutionen, även pessimistens riskanalyser behövs eftersom det är situationen som avgör vilken syn på världen som fungerar bäst.

En yttre kris som Coronapandemin rubbar inte vår grundläggande syn på världen, snarare reagerar vi olika på det som sker, säger Mikael Landén, professor i psykiatri. Vi saknar ofta självinsikt om att vi färgas av optimism eller pessimism, men pågående pandemi visar att vi måste försöka motverka våra känslodrivna beslut och utgå från fakta, säger Anna Rosling Rönnlund från Gapminder.

I programmet hörs: Anna Rosling Rönnlund, Stiftelsen Gapminder, Louise, med erfarenhet av att leva ”alltför optimistiskt”, Mikael Landén, professor i psykiatri Göteborgs universitet, Urban Olsson, professor i biodiversitet och systematik vid Göteborgs universitet.

Programmet sändes första gången den 21 april 2020.

Programledare
Ylva Carlquist Warnborg

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Hur smittsamma är barn? Aug 02, 2020

Show notes

Inför skolstarten finns en oro över att när många barn och unga samlas igen så ska det leda till nya utbrott av coronavirus. Men vad säger den senaste forskningen om hur smittsamma barn är?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det finns idag inga studier som levererar otvetydiga bevis om hur smittsamma barn och ungdomar är. Men frågan är viktig nu när skolor öppnar upp eller börjar igen under hösten. Vad forskningen tydligt visar är att barn smittas och blir sjuka i covid-19.

Att barn kan ge smittan vidare är också klart. Men i vilken grad de gör det är svårt att ge ett tydligt svar på. Ett fåtal studier visar att barn kan ha lika mycket virus i sig som vuxna.

Men hur fynden ska tolkas är omtvistat. Folkhälsomyndigheten har bilden klar för sig. De menar att barnen inte är drivande i pandemin.

Referenser:

Children are unlikely to be the main drivers of the COVID‐19 pandemic – A systematic review

Paediatric COVID‐19 admissions in a region with open schools during the two first months of the pandemic

An analysis of SARS-CoV-2 viral load by patient age

Vorläufige Ergebnisse der Eltern-Kind COVID-19-Studie in Baden-Württemberg

Immunisierungsgrad geringer als erwartet – Schulen haben sich nicht zu Hotspots entwickelt

Association Between Statewide School Closure and COVID-19 Incidence and Mortality in the US

Inferring change points in the spread of COVID-19 reveals the effectiveness of interventions

Contact Tracing during Coronavirus Disease Outbreak, South Korea, 2020

The effectiveness of eight nonpharmaceutical interventions against COVID-19 in 41 countries

Programledare
Marcus Hansson
vet@sverigesradio.se

Producent
Ulrika Björkstén
ulrika.bjorksten@sverigesradio.se

Saras kamp om livet i respiratorn (R) Jul 28, 2020

Show notes

Att ligga länge i respirator gör många som är svårt sjuka i covid-19. Men långvarig andningshjälp är både utmattande och förvirrande. Något som Sara Larsson vet allt om.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För de flesta som vårdas eller vårdats på sjukhus för Covid-19 räcker det med tillskott i form av syrgas på en vanlig infektionsavdelning för att kroppen ska klara av att besegra viruset.

Men några procent blir kritiskt sjuka och då handlar det i regel om svår akut lungsvikt, där lungorna tenderar att falla ihop. Då blir det fråga om intensivvård med respirator ganska länge, i många fall upp till två veckor.

När respiratorn kopplas ur och patienter efter så lång tid ska andas och göra saker på egen hand är de inte bara i princip helt kraftlösa, de är också ofta förvirrade och vägen tillbaka kan vara lång.

I programmet medverkar docent Filip Fredén, överläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala, och Sara Larsson som under våren vårdats i respirator under åtta dygn på Universitetssjukhuset i Linköping.

Programmet är en repris och sändes första gången den 26 maj 2020.

Programledare
Mats Carlsson Lénart

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Björn byggde den livräddande respiratorn (R) Jul 27, 2020

Show notes

Björn Jonson uppfann apparaten som räddar många liv världen över – den moderna respiratorn. I brist på läkemedel får svårt covid-sjuka hjälp av Björns uppfinning att fortsätta andas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det var i samband med de sista stora polioepidemierna på 1950-talet som inblåsning av luft i patienter drastiskt började minska dödstalen till följd av andningssvårigheter.

Epidemiläkaren Carl Gunnar Engström i Stockholm uppfann ett mekaniskt andningshjälpmedel, den första volymstyrda respiratorn. Engströmrespiratorn såldes över hela världen, men den var inte alls anpassad för att följa patientens egen andning.

Att det var problematiskt insåg den unge uppfinnaren och läkarstudenten Björn Jonson. Han gav sig genast i kast med att bygga en flödesregulator, det som blev förlagan till dagens moderna och avancerade respiratorer och en grundbult i den moderna intensivvården världen över.

I programmet medverkar professor emeritus Björn Jonson, professor Torsten Gordh på Medicinhistoriska museet i Uppsala och företagsstrateg Nils Rosén på respiratortillverkaren Getinge i Solna.

Programmet är en repris och sändes första gången den 25 maj 2020.

Programledare
Mats Carlsson Lénart

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

2/2. Corona och övervakningen - Techjättarnas julafton (R) Jul 21, 2020

Show notes

Tidigare ville teknikjättarna veta vad du klickar på. Nu vill de veta hur du mår. De är ute efter dina känslor och vad du tänker på. Tack vare coronakrisen kan de få veta det.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När det nya coronaviruset ska spåras visar det sig att vi är beroende av de stora tech-företagen i Kalifornien för att göra det. Tekniken som styr våra telefoner och smarta apparater behövs för att kontrollera smittspridningen. Men vårt beroende av techjättarnas tjänster har en baksida. Info om oss säljs vidare, utan att vi förstår hur det går till eller har insyn i hur informationen används. De vet allt om oss – vi vet inget om dem.

Reportaget gör flera referenser till socialpsykologen och Harvardprofessorn Shoshana Zuboff‎s bok "The Age of Surveillance Capitalism: The Fight for a Human Future at the New Frontier of Power", utgiven 2019.

I programmet medverkar: Christel Backman, forskare inom övervakningsstudier på Göteborgs Universitet, Sonja Buchegger, professor i datavetenskap KTH.

Programmet är en repris och sändes första gången den 12 maj 2020.

Programledare
Marcus Hansson

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

1/2. Corona och övervakningen - Hälsan före allt (R) Jul 20, 2020

Show notes

Nya metoder för övervakning blir allt vanligare i kampen mot coronaviruset. Appar, mobildata och övervakningskameror ska skydda vår hälsa, men samtidigt varnas det för skapandet av övervakningsstater.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nice är Frankrikes mest övervakade stad. Här finns över 3000 övervakningskameror i en stad stor som Malmö. Nu ska dessutom artificiell intelligens och ansiktsigenkänning sättas in i jakten på brottslingar. Och under coronapandemin används drönare som filmar gatorna och ropar ut varnande budskap.

En sån här utveckling oroar forskare som historikern Yuval Noah Harari. Han menar att i kristider som under coronapandemin snabbspolas den tekniska utvecklingen och oprövad och kontroversiell teknik tas i drift. Risken att inte göra någonting anses ofta vara större. Men när krisen väl är över kan det bli svårt att göra sig av med de nya övervakningssystemen.

I programmet hörs: Jean-Philippe Claret, vd för företaget Confidentia i Monaco som utvecklar ansiktsigenkänningsmjukvara åt polisen i Nice, Sandra Bertin, chef inom den kommunala polisen i Nice och ansvarig för innovation, Emmanuel Aguera, medlem i organisationen Ligue-des-Droits-de-l'Homme, Christel Backman, forskare inom övervakningsstudier på Göteborgs Universitet.

Programmet är en repris och sändes första gången den 11 maj 2020.

Programledare
Marcus Hansson

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Svenska uppfinnare - Jungners elbil och klimatkrisen (R) Jul 14, 2020

Show notes

Vid förra sekelskiftet var det ännu en öppen fråga hur bilar skulle drivas. Uppfinnaren Waldemar Jungner var besatt av tanken på att ta fram en effektiv och ekonomisk elbil.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I närmare tio år arbetade svenske Waldemar Jungner med att ta fram ett batteri som kunde driva en bil - länge! 1900 satte han ett världsrekord på Stockholms gator, nästan 150 kilometer på en enda laddning.

Men när Ackumulatoraktiebolaget Jungner grundas några år senare är det av andra personer än uppfinnaren själv, och det är inte batterier för bilar som fabriken tillverkar. Genombrottet för elbilen skulle komma först 100 år senare, efter ett sekel med kraftiga koldioxidutsläpp från bilarnas förbränningsmotorer.

I programmet medverkar forskaren Anders Houltz som skrivit om Waldemar Jungner och de batterier han uppfann.

Programmet är en repris och sändes första gången den 3 mars 2020.

Programledare
Mats Carlsson Lénart

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Ljudtekniker
Olof Sjöström