Vetenskapsradion

Latest Episodes:

Nobelpristagarens snilleblixt när han korsade gatan Dec 07, 2020

Show notes

London 1964. Roger Penrose är på väg till jobbet i centrala stan. Han samtalar med en vän och när han korsar gatan får han ett infall. Han förstår hur han ska bevisa att svarta hål existerar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Rymdens svarta hål beskrevs först som rent hypotetiska märkliga platser i rymden, som man inte trodde fanns. Roger Penrose kunde visa att de faktiskt bildas - och det blev första steget till att tro på deras verkliga existens. I år får han Nobelpris i fysik.

Idén om svarta hål har funnits i flera hundra år, men det var först i och med Einsteins allmänna relativitetsteori 1915 som man började förstå varför de skulle kunna bildas. Att de faktiskt kan göra det under realistiska förhållanden i rymden blev tydligt först när Roger Penrose kommit till en avgörande insikt, när han korsade en gata i sällskap av en vän, i mitten av 1960-talet.
Därefter har observationer - inte i första hand av de svarta hålen, eftersom de per definition inte syns - gjort forskare gradvis mer övertygade om att de här märkliga platserna i rymden faktiskt existerar. Men fortfarande kvarstår många obesvarade frågor.

I programmet hörs: Roger Penrose, matematiker och teoretisk fysiker, 2020 års Nobelpristagare i fysik, samt Bengt Gustafsson, professor emeritus vid Institutionen för fysik och astronomi, Uppsala universitet.

Länk till artikel i Quanta Magazine om en eventuell lösning på informationsparadoxen: https://www.quantamagazine.org/the-black-hole-information-paradox-comes-to-an-end-20201029/

Programledare
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Så fick hon korn på Vintergatans svarta hål Dec 04, 2020

Show notes

Andrea Ghez hade en idé för hur hon kunde bevisa existensen av ett svart hål i Vintergatans mitt. Hon fick nej från observatoriet. Nu Nobelprisas hon för sin upptäckt. Men vad är det hon har hittat?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Andrea Gehz hade föreslagit att man skulle undersöka om det i Vintergatans centrum fanns någonting med supermycket massa på ett så litet område att det enda som kunde vara så massivt var ett svart hål. Eftersom det inte går att se ett svart hål så skulle hon mäta hur snabbt stjärnorna i närheten färdades runt det.
Problemet var inte att hon hade en vansinnig teori om att det kanske fanns ett svart hål i vår galax, det var det många som trodde här vid mitten av 90-talet. Inte heller var de tänkta bevisen i form av stjärnors flykt något problematiskt. Om hon kunde säga hur snabbt stjärnorna i mitten cirkulerade så skulle de flesta gå med på att det är ett bra sätt att få syn på ett potentiellt svart hål.
Men ingen trodde att hon skulle kunna säga hur snabbt stjärnorna rörde sig. Att ens få syn på de här stjärnorna hade hittills varit omöjligt. Teleskopen var inte tillräckligt skarpa och dessutom gjorde jordens atmosfär alla bilder suddiga.
Andrea Ghez nöjde sig vare sig med ett nej eller med suddiga bilder och lyckades med något som ingen annan lyckats med.
I programmet hörs Andrea Ghez, professor i fysik och astronomi vid UCLA, och Susanne Aalto, professor i radioastronomi och avdelningschef för avdelningen Astronomi och plasmafysik vid Chalmers.

Reporter
Lasse Edfast

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Så förbättras grödorna av nobelprisad teknik Nov 30, 2020

Show notes

Mögelimmun tomat och ris som ger större skördar. Världens växtförädling har tagit ett rejält framåtkliv tack vare Crispr och andra gensaxar. Men EU-domstolen bromsar den europeiska växtforskningen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Utvecklingen med grödor som får nya egenskaper går snabbt framåt på många håll i världen, dock inte i Europa där strikta regler hämmar användningen av ny teknik. Vi träffar svenska potatisforskare i motvind som börjat samarbeta med forskare i Argentina.

I programmet hörs: Mariette Andersson, genteknikforskare och växtförädlare, SLU, Per Hofvander, genteknikforskare och växtförädlare, SLU, Jens Sundström, samverkanslektor och genteknikforskare och växtförädlare, SLU, Marie Nyman, genteknikutvecklingsexpert på Gentekniknämnden/Vetenskapsrådet. Jonna Westin, reporter SR.

Programledare
Gustaf Klarin

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Gensaxen klipper framtidens supermänniska Nov 27, 2020

Show notes

Det nya enkla sättet att redigera gener kan revolutionera sjukvården, men i framtiden kan den också göra det lättare att göra kosmetiska förändringar på friska människor. Frågan är om vi vill det?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Just nu pågår hundratals forskningsprojekt världen runt där man testar Crispr-tekniken på en rad svåra sjukdomar. Men det som i framtiden kan komma att bota diabetes kanske också kan användas för att byta hårfärg eller få större muskler. Ska det bli tillåtet?

Världens första genetiskt redigerade barn har redan fötts i Kina, forskaren fick ett fängelsestraff.

Vi pratar med KI-forskaren Fredrik Lanner som använder Crispr för att klippa i generna på mänskliga embryon, idéhistorikern Ingrid Dunér som forskar om vår bild av framtiden och med en av crispr-teknikens skapare, nobelpristagaren Jennifer Doudna.

Reporter
Tomas Lindblad

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Därför gör vi inte som vi blir tillsagda Nov 23, 2020

Show notes

Tonen skärps från politiker och myndigheter, som i pandemins andra våg uppmanar oss att inte obstruera och slarva. Men det här är motsatsen till rätt sätt att kommunicera, enligt beteendevetare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Politikers och myndigheters frustration när kriskommunikationens budskap inte når hela vägen fram, är lätt att förstå. Men för att få fler att ändra beteende i pandemin behövs snarare mer empati än pekpinnar, säger beteendevetaren Nurit Nobel på Handelshögskolan i Stockholm.

Vi människor är inte särskilt rationella, och vi har sociala drivkrafter under ytan som är svåra att resonera med. Men i en kris litar vi mer på experter än annars.

I programmet hörs: Nurit Nobel, beteendevetare och doktorand i ekonomisk psykologi Handelshögskolan Stockholm, Lars-Olof Johansson, professor i psykologi Göteborgs universitet.

Reporter
Ylva Carlqvist Warnborg

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Ökad smittspridning pressar kommunikationen Nov 20, 2020

Show notes

Den svenska pandemistrategin lägger mycket ansvar på individen. Men hur ska kriskommunikationen bäst få alla att lyssna och följa budskapen? Och är det ens möjligt?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att nå en hel befolkning med kriskommunikation som fungerar kan låta som ett omöjligt uppdrag, och statsepidemiolog Anders Tegnell konstaterar att en ”nollvision” inte är möjlig.

Sveriges regering tillsammans med Folkhälsomyndigheten och andra myndigheter satsar på raka och tydliga budskap för att nå fram. Men mycket förblir öppet för tolkning och budskapen kan uppfattas som motstridiga, menar kriskommunikationsforskaren Orla Vigsö, som funderar på om det rentav är dags för lite skräckpropaganda. Han berättar också om effekterna av att aldrig erkänna ett misstag, att det kan nagga på tilliten för myndigheterna.

I programmet hörs: Elisabeth Wall Bennet, kommunikationschef Folkhälsomyndigheten, Orla Vigsö, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet, Anders Tegnell, statsepidemiolog Folkhälsomyndigheten, Henrik Johansson, VD kommunikationsbyrån Succé i Göteborg.

Reporter
Ylva Carlqvist Warnborg

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Nordpolen - från paradis till alarmklocka Nov 16, 2020

Show notes

Bilden av Nordpolen har ständigt förändrats. Från historiska idéer om himmel och helvete, till dagens planetära alarmklocka. Isen har funnits där i hundratusentals år, men håller nu på att försvinna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Istäcket över Arktis har halverats sedan mätningarna startade i slutet på 70-talet och i år är isen på väg mot rekordlåga nivåer. Arktis har hittills fungerat som jordens kylskåp. Smältningen påverkar hela vår planet.

För tusentals år sen var Nordpolen en gudomlig och upphöjd plats för människan. En ledstjärna, förknippad med himlavalvets fasta punkt – Polstjärnan.

Vilken roll spelar Arktis idag - i kampen mot klimatförändringarna? Följ med på en resa till Nordpolen, genom historien och in i framtiden.

Med: Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, Michael Bravo, vetenskapshistoriker vid Cambridge universitetet i England, Pauline Snoeijs Leijonmalm, professor i marinekologi vid Stockholms universitet, Johan Rockström, professor i jordsystemsforskning, vid universitetet i Potsdam i Tyskland.

Reporter
Niklas Zachrisson

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Första fångsten vid Nordpolen Nov 13, 2020

Show notes

Pauline Snoeijs Leijonmalm är först i världen med att fiska på djupt vatten vid Nordpolen. Vad hon får på kroken kan bli avgörande för det framtida skyddet av det nya, isfria Arktis.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Marinekolog Pauline Snoeijs Leijonmalm har fått i uppdrag av EU att undersöka om det finns fisk på djupt vatten i centrala Arktis. Ett område uppe vid Nordpolen lika stort som Indien.
Kunskapen om eventuella fiskbestånd där kan bli avgörande för om de arktiska ekosystemen behöver skyddas mer från kommersiellt fiske, nu när isen håller på att försvinna på grund av klimatförändringen.

Pauline har spelat in tankar och scener från arbetet under hela forskningsäventyret. Följ med till Nordpolen i jakten på den första fisken i centrala Arktis.

I programmet hörs: Pauline Snoeijs Leijonmalm, professor i marinekologi vid Stockholms universitet. Hauke Flores, forskare i marinekologi vid Alfred Wegner institutet i Tyskland, Anders Svensson, fiske-expert vid Havsfiskelaboratoriet i Lysekil, Sveriges Lantbruksuniversitet.

Reporter
Niklas Zachrisson
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Människans metoder mot ett stigande hav Nov 09, 2020

Show notes

Fortsatt global uppvärmning förväntas ge upphov till stigande hav som äter upp kusterna och som kan komma att tvinga miljontals människor på flykt. Här är metoderna för att hantera höjda havsnivåer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vid en första anblick kan hotet och problemen verka oöverstigliga med enorma mängder människor som tvingas bli klimatflyktingar. Men historiska erfarenheter visar att tätbefolkade kustsamhällen har kunnat stå emot dramatiskt stigande havsnivåer. Då har det inte handlat om havsnivåförändringar på grund av global uppvärmning, utan att städerna sjunkit i förhållande till havet. Man har då tagit fram teknik och metoder som hållit stånd mot havet.
I programmet hörs: Robert Nicholls, professor i kustingenjörsvetenskap och chef för Tyndall Center vid University of East Anglia, Giuliano di Baldassarre, professor i hydrologi på Uppsala universitet och chef för CNDS Centrum för naturkatastrofvetenskap, Gia Destouni, professor i hydrologi vid Stockholms universitet.

Reporter
Gustaf Klarin

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Så utrotade Nya Zeeland smittan Nov 06, 2020

Show notes

Snabbt, beslutsamt, hårt. Och genom att vara tidigt ute. Med de orden beskriver Nya Zeelands premiärminister Jacinda Ardern landets framgångsrika strategi att utrota coronaviruset.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nya Zeelands strategi att stampa ut coronaviruset har visat sig framgångsrik. Hur fungerar metoden, och hur ser den inhemska kritiken ut?

Efter en lång och närmast total nedstängning av samhället är myndigheterna i Nya Zeeland nu så pass säkra på att viruset är borta att alla restriktioner tagits bort. Men med ett viktigt undantag: alla som kommer in i landet sätts i två veckors obligatorisk karantän.

Svenska Ronja Gustavsson har uppskattat den hårda och tydliga linjen och känner sig trygg med att landet har viruset under kontroll. Victoria Hope som är medicinsk chef på det nationella forskningscentrat ESR förklarar hur gensekvensering av vartenda fall av covid-19 har gett smittspårningen ett kraftfullt verktyg.

Men det finns också kritiska röster. Epidemiologen Simon Thornley på universitetet i Auckland driver sajten ”Plan B” där han och andra forskare pekar på de stora ekonomiska kostnader som de hårda åtgärderna fört med sig.

I programmet medverkar: Ronja Gustavsson, regionsrepresentant för Nya Zeeland för föreningen Svenskar i Världen, Victoria Hope, medicinsk chef på Institute of Environmental Science and Research, Simon Thornley, epidemiolog på universitetet i Auckland och grundare av ”Plan B”, Lisa Brouwers, analyschef på Folkhälsomyndigheten.

Reporter
Marcus Hansson

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected