Vetenskapsradion

Latest Episodes:

Svamparnas okända nätverk under jorden hjälper träden och klimatet Sep 14, 2021

Show notes

Under träden i en skog finns ett nätverk som inte är synligt för det mänskliga ögat, men där svampar hjälper träden att kommunicera med varandra och att binda koldioxid i marken. Forskningen kring denna "wood wide web" har tagit stora steg de senaste åren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Med hjälp av ny teknik har forskare upptäckt vilken roll svamparna som finns nere i jorden har för växtligheten ovanför markytan. Blir ett träd angripet av en skadeinsekt så kan det via svampnätverket varna träden som står bredvid. Det har också visat sig att svamparna har en viktig del i att binda koldioxid, särskilt i nordliga skogsmarker. Forskare tror nu därför att svampar bör ses som en del av lösningen på hur vi kan bruka olika marker för olika behov i framtiden, och menar att det är viktigt att förstå hur vilka svampar som gör vad under jordytan. Vi går ut i en sörmländsk skog på en annorlunda svamptur.

Medverkande: Patrick Björck, lärare i svampkunskap; Anders Dahlberg, professor i mykologi vid SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet.

Reporter: Malin Marcko
Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Korallernas egen Noas ark ska rädda dem från klimatkatastrofen - i Göteborg Sep 13, 2021

Show notes

De vackra och viktiga tropiska korallreven riskerar att utplånas nästan helt när klimatet värms upp. En av alla idéer som finns för att rädda korallerna finns hos marinbiologer i Göteborg.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den globala uppvärmningen, orsakad av människan, hotar att slå ut det mesta av världens korallrev. Hotet förvärras av bland annat föroreningar, exploatering av kustområden och att haven blir surare av all koldioxid vi släpper ut och som tas upp i vattnet.
Men på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg arbetar marinbiologerna Björn Källström och Jens Ulvås för att hjälpa korallerna att överleva, tills förhållandena i haven kanske blir bättre igen.
Medverkande: Björn Källström, marinbiolog vid Göteborgs universitet och på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg, och Jens Ulvås, marinbiolog på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg

Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producenter: Peter Normark, Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Pandemin blixtbelyser farorna med dålig grundhälsa - "Det här kan vi ju göra nåt åt" Sep 06, 2021

Show notes

Folksjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, fetma och diabetes typ 2 har förvärrat pandemins härjningar. Nu finns ett fönster att satsa på att stärka folkhälsan inför framtiden. Något som är fullt möjligt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Många i världen drabbas av livsstilssjukdomar som beror på rökning, stillasittande och ohälsosam mat. Vår sårbarhet har blivit extra tydlig under pandemin då livsstilssjukdomar blivit riskfaktorer.

Kan strategier framåt vända trenden för både hälsa och klimat? Hur hänger människors och planetens hälsa ihop?
Hör professor Peter Swartling Peterson vid Karolinska Institutet, Lisa Brouwers från Folkhälsomyndigheten, Coop:s hållbarhetschef Charlotta Szczepanowski, Terje Andreas Eikemo från Centre for Global Health Inequalities Research i Trondheim och Per Nilsson som leder den nationella kommittén för ökad fysisk aktivitet.

Reporter
Ylva Carlqvist Warnborg
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Så lät sångerna som tog svenska kvinnor till sitt första riksdagsval - "De var jätteviktiga" Sep 05, 2021

Show notes

I dagarna är det hundra år sen som svenska kvinnor för första gången kunde gå och rösta i ett riksdagsval. Sång och musik visar sig ha varit viktiga inslag i rösträttskampen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kvinnorna samlade sig i föreningar över hela landet och höll föreningsmöten där de ofta sjöng kampsånger för att stärka sig i kampen för rösträtt. Vad de sjöng på mötena och hur sångerna lät har hittills varit ganska okänt. Det ville Marita Rehdin, lektor på Göteborgs universitet, ändra på och började gräva i arkiven för att hitta sångerna.

Medverkande: Martia Rehdin, lektor vid Göteborgs universitet, Maria Carlgren, filosofie doktor i konst- och bildvetenskap samt enhetschef på Röhsska museet.

Reporter
Malin Marcko

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Ökande barnfetma – så hjälper du ditt barn Aug 30, 2021

Show notes

Barnfetma har ökat kraftigt de senaste decennierna, med många sjukdomar som följd. Nu höjs forskarröster för att något drastiskt måste göras.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Man räknar med att mellan 5 och 10 procent av alla barn har sjuklig övervikt - fetma. De drabbas ofta av både fysisk och psykisk ohälsa, mobbning och problem i skolan. Trots att fetman blivit allt vanligare finns inga riktlinjer för hur de här barnen bör behandlas och bemötas inom sjukvården. Vad kan man göra för att hjälpa de barn som har svårt att hålla en normal vikt?

I programmet medverkar Pernilla Danielsson Liljekvist, barnsjuksköterska och forskare vid Karolinska Institutet, Emilia Hagman, forskare inom barnfetma vid Karolinska Institutet, Erik Hemmingsson, överviktsforskare på GIH och Louise Brunkwall, näringsfysiolog, Lunds Universitet.

Programledare
Tomas Lindblad
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Fetmaepidemin och de kirurgiska ingreppen Aug 27, 2021

Show notes

Mer än hälften av alla svenskar är mer eller mindre överviktiga. Ett bevisat sätt att gå ner i vikt är genom ett kirurgiskt ingrepp i magen – en fetmaoperation. Är det vägen ut ur fetmaepidemin?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En fetmaoperation förändrar kroppens sätt att hantera hunger och mättnad. Studier visar att det är ett hållbart sätt för personer med fetma att gå ner i vikt. Men det finns också nackdelar. Livet efteråt kräver planering och disciplin, och en operation kan ge följdbesvär.

Läkare och forskare vill ge fler chansen att få en operation, samtidigt minskar antalet operationer i Sverige, och man vet inte riktigt varför.

I programmet medverkar Susanne Laurin Kinnestam, fetmapatient, Torsten Olbers, överläkare vid Linköpings Universitetssjukhus, Joanna Uddén Hemmingsson, överläkare St Görans Sjukhus Stockholm och Nils Wierup, diabetesforskare vid Lunds Universitet.

Programledare
Tomas Lindblad
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Expeditionen på Sydatlanten fann bubblande metan Aug 23, 2021

Show notes

Den globala uppvärmningen frigör metan som hittills legat infruset i tundran och havsbottnarna. Metanutsläppen riskerar att både förstärka uppvärmningen och orsaka naturkatastrofer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Metan är en kraftfull växthusgas, 25 gånger kraftigare än koldioxid, men den bryts ner mycket snabbare.

Redan idag är metanutsläpp från mänsklig verksamhet ett stort problem och FN pekade tidigare i år på att om klimatmålen ska nås så måste de antropogena metanutsläppen, det vill säga de mänskliga metanutsläppen, nästan halveras på bara nio år.

Men väldiga lager av metan finns också infrusna under tundrorna i norr och i sedimenten på världshavens bottnar – metan som nu börjar frigöras i takt med att temperaturen på jorden stiger.

Ny forskning visar bland annat att massiva mängder metan läcker ut i Sydatlanten. Ännu har inga större mängder kommit ut i atmosfären och förstärkt uppvärmningen, men det finns även andra risker med att metanlagren i havsbottnarna börjar läcka ut, bland annat stora skred som kan ge upphov till tsunamis.

Medverkande: Marcelo Ketzer, professor miljövetenskap Linnéuniversitet Kalmar, Michael Tjernström, professor i gränsskiktsmeteorologi Stockholms universitet, Johan C I Kuylenstierna, miljöforskare Stockholm Environment Institute (SEI).

Programledare
Mats Carlsson Lénart
Producent
Peter Normark
peter.normark@sr.se

Golfströmmen – så påverkas den av uppvärmningen Aug 19, 2021

Show notes

Tyska klimatforskare varnar för att Golfströmssystemet kan vara på väg att kollapsa. Men oceanografer som mäter strömmens styrka ser inga sådana tecken. Hur kan de nå så olika resultat?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Golfströmmen transporterar varmt vatten från Karibien till Nordatlanten där vindar fångar upp värmen och ger oss i Skandinavien vårt för breddgraderna milda klimat.

I flera år har klimatforskare hävdat att Golfströmmen och hela den atlantiska cirkulationen, AMOC, som strömmen är en del av, har försvagats. Och klimatmodeller visar att det är en trend som kommer att fortsätta i takt med den globala uppvärmningen.

Men de kontinuerliga mätningar av själva strömmen som görs sedan några år visar inte ännu på någon försvagning, inte heller den rekonstruktion av Golfströmmens utveckling sen år 1900 som gjorts av oceanografer i bland annat Stockholm.
Hur ska man tolka forskarnas olika resultat när det gäller Golfströmmens framtid?

Medverkande: Leon Chafik, oceanograf Bolincentret Stockholms universitet, Levke Caesar, klimatfysiker Maynooth University, Irland, Niklas Börs, klimatfysiker PIK-institutet Potsdam, Tyskland, Thomas Rossby, professor oceanografi, University of Rhode Island, USA.

Programledare
Mats Carlsson-Lénart
Producent
Peter Normark
peter.normark@sr.se

Därför höjer hon rösten mot kemikaliejätten (R) Aug 16, 2021

Show notes

Kemikalien GenX har släppts ut i Cape Fear-floden under 37 år. En kemikalie som skulle ersätta den förbjuda substansen PFOA i teflon. Nu engagerar sig boende i området som misstänker att GenX är lika farlig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det kryllar av otestade kemikalier i vardagsprylar. När forskning visar att de är farliga så förbjuds dom, bara för att ersättas av nästan samma ämnen som sen ofta visat sig vara lika dåliga.

Inom forskarvärlden kallas det för "regrettable substitution" - när en kemikalie efter åratal av forskning bevisligen är giftig och förbjuds, bara för att ersättas av en ny, liknande substans, som återigen forskare måste undersöka. I flera fall har ersättaren visat sig lika dålig som föregångaren.

Ett exempel är det ökända ämnet bisfenol A. Idag förbjudet i exempelvis nappflaskor. Det har istället ersatts med bisfenol F – som ny svensk forskning visar kopplingar till lägre intelligens hos barn som i fosterstadiet exponerats i högre grad.

Medverkande: Carl-Gustaf Bornehag, folkhälsoprofessor vid Karlstad Universitet, Daniel Borg, toxikolog vid kemikalieinspektionen, Jane Hoppin, miljöepidemiolog vid North Carolina State University som leder GenX-studien, Beth Markesino, boende i Wilmington, USA.

Programmet är en repris från 14 juni 2021.

Programledare
Marcus Hansson

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Spermageddon – så hotas vår förmåga att få barn (R) Aug 15, 2021

Show notes

Forskare larmar om allt färre spermier hos män i västvärlden. Snart kan vår fortplantning på naturlig väg vara borta, menar de. Vad beror det på? Och hur säkra kan vi vara på att det stämmer?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Reproduktionsepidemiologen Shanna Swan ligger bakom en mycket uppmärksammad metastudie från 2017 där forskarna visade att mängden spermier i sädesvätska hos män i västvärlden minskat med mer än hälften under en 40-årsperiod.

Livsstilsfaktorer som dålig mat, rökning och stress kan ligga bakom en del av minskningen. Men forskare som Shanna Swan pekar framförallt ut hormonstörande kemikalier som orsak.

Men att spermieproduktionen skulle ha minskat så dramatiskt – och att det faktiskt betyder att fertiliteten blivit nedsatt – går fortfarande inte att slå fast, menar andra forskare. Metoderna för att räkna spermier kan vara bristfälliga och ge missvisande resultat. Indicierna från många olika studier är dock så pass allvarliga att de behöver tas på allvar.

Medverkande: Shanna Swan, miljö- och reproduktionsepidemiolog vid Icahn School of Medicine hos Mount Sinai i New York, Lars Björndahl, överläkare och chef för Anova-laboratoriet på KI, Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsa vid Karlstad Universitet.

Programmet är en repris från 4 maj 2021.

Programledare
Marcus Hansson

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected