Vetenskapsradion

Latest Episodes:

Så fick Ukraina världens bördigaste jord Mar 21, 2022

Show notes

Ukrainas berömda svarta jord har gjort landet till Europas kornbod, som det brukar heta. Men hur kommer det sig att den hamnat just där, i ett så tjockt lager? Och vad är det som gör den svarta jorden så bördig?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi möter vi en svensk bonde som har brukat den svarta jorden i Ukraina, och som tillsammans med en jordforskare förklarar varför den finns där och varför den är så bra. Och så hör vi en historiker berätta om hur den bördiga åkermarken och dess avkastning har hanterats genom tiderna, och hur viktig den är idag för länder som köper in spannmål.

Medverkande: Stefan Stolt, lantbrukare; Håkan Wallander, professor i markbiologi, Lunds Universitet; Fredrik Charpentier Ljungqvist, docent i historia och naturgeografi, Stockholms universitet.

Reporter: Gustaf Klarin

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Återvinningen av elbilsbatterier - nu lämnar den stenåldern bakom sig Mar 15, 2022

Show notes

Världens elbilar använder hundratusentals ton metaller i batterierna. Om de inte kan återvinnas räcker inte råvarorna till alla. Lösningen kan finnas i en liten fabrik i Västerås.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

"Banka och elda har vi kunnat göra sedan stenåldern", sa Christian Ekberg, professor industriell materialåtervinning Chalmers, för ett par år sedan till Vetenskapsradion, med hänvisning till de tidigare mindre effektiva metoderna för att återvinna metaller ur batterier. "Att göra riktig kemi har kommit lite senare", lade han till, och syftar då på modernare metoder. Nu, 2022, börjar den här tekniken närma sig industrin och verkligheten.

För idag kan batteritillverkaren Northvolt ta tillbaka de viktiga metallerna mangan, nickel, litium och kobolt ur gamla elbilsbatterier, med hjälp av en så kallad "våt", hydrometallurgisk process. Det visar man i den pilotanläggning som byggts i Västerås. Metallerna går sen direkt till den stora batterifabriken i Skellefteå för att bli nya batterier.

När återvinningen går för fullt ska hälften av de använda metallerna komma från uttjänta batterier. Men vad händer när tekniken utvecklas och batterierna bygger på nya kemiska principer?

Medverkande: Ragnar Sjödahl, operativ chef Revolt Västerås; Christian Ekberg, professor industriell materialåtervinning Chalmers Göteborg; Emma Nerenheim, miljöchef Northvolt; Daniel Brandell, professor i materialkemi, verksam vid Ångström Advanced Battery Centre, Uppsala Universitet; Martina Petranikova, docent industriell materialåtervinning Chalmers Göteborg.

Reporter: Tomas Lindblad

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Vraken identifieras och lyfter vår dramatiska historia Mar 14, 2022

Show notes

Sex skepp från stormaktstiden och framåt har nu identifierats ur den brötiga mur av trä som länge legat på botten utanför Karlskrona, för att tjäna som en spärr mot fientliga flottor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

"Det är när man får ihop historierna, som man får magin. Det är då det blir riktigt spännande." Det säger marinarkeologen Jim Hansson, som dykt mycket vid vraken och som nu varit med och identifierat skeppen, varav två är "riktiga bamsingar", säger han.

Det är genom att ta mått på vrakdelarna och datera träet genom dess årsringar, och sedan jämföra med uppgifter i arkiven, som vraken nu har kunnat kopplas till seglande skepp och till olika skeden i vår historia. Ofta har det handlat om krig med Ryssland.

Vraken ska inte bärgas, utan bli kvar på botten av Djupasund, där de kan fortsätta att bevaras, säger Jim Hansson. I stället är planen att skapa en dykpark på platsen, där hobbydykare kan följa en guidad bana bland vraken, och som med hjälp av resultaten i den nya rapporten kan bli mer spännande och informativ, menar han.

Medverkande: Jim Hansson och Patrik Höglund, marinarkeologer på museet Vrak i Stockholm.

Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent: Peter Normark

Informationskriget i Ryssland – "dimridåerna tunnare än någonsin" Mar 08, 2022

Show notes

Kontrollen över ryska medier hårdnar. Samtidigt är informationsvägarna fler än kanske någonsin tidigare – en huvudvärk för rysk säkerhetstjänst och Putin som vill hålla oppositionen på mattan, tror Rysslandsexperten Per Enerud.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

BBC har nu åter börjat sända radio på kortvåg för att nå Ukraina och in i Ryssland med sina sändningar. Vad kan göras för att få fram ett budskap förbi de murar som nu byggs upp?
Hos den ryska befolkningen finns en lång tradition av att komma åt och sprida information utanför de officiella kanalerna. Tjänster som Telegram används flitigt, och det finns en vana att använda VPN-tunnlar för att komma åt de nyheter man vill ha.
Kontrollen över informationen är en nyckel för Putin när det gäller att kväsa den inhemska oppositionen. Men frågan är om krigsdimman kanske är tunnare än någonsin just nu.
I programmet hörs: Per Enerud, journalist, Rysslandskännare och verksam vid Myndigheten för psykologiskt försvar; Carolina Vendil Pallin, forskningsledare på FOI med inriktning på Ryssland; Sven Carlsson, IT-reporter på SR.

Uppgiften om antalet värnpliktiga tillfångatagna som nämns i programmet är inte bekräftad av oberoende källor.

Programledare
Björn Gunér
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Så har pandemin rustat oss inför de nya hoten Mar 07, 2022

Show notes

Solidaritet, empati och förståelsen att vi är delar av en större värld har vuxit i och med pandemin, menar forskare inom psykologi. Kanske kan det vara en tröst och en hjälp nu när en långvarig global kris genast avlöses av kriget i Ukraina. Och kramarna börjar komma tillbaka, verkar det som.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vilka insikter, erfarenheter och beteenden tar vi med oss tillsvidare när covid-19-pandemin mattas av? Och har pandemin lärt oss något värdefullt inför nästa kris, kriget i Ukraina?

Under två års tid har vi lärt oss att hålla avstånd, undvika kramar och handslag, och vi gillar inte att trängas. Sannolikt kommer en del beteenden att leva kvar, menar forskarna Andreas Olsson vid Karolinska Institutet i Stockholm och Daniel Västfjäll vid Linköpings universitet. Erfarenheterna från pandemin verkar ha gjort också djupare avtryck i hur många hanterar och förstår komplexa problem, menar psykologen, författaren och forskaren Kristina Elfhag. Och musikern och komikern Jacke Sjödin konstaterar att humor är en bra copingstrategi – inom vissa gränser.

Medverkande: Andreas Olsson, professor på institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet, avdelningen för psykologi; Daniel Västfjäll, professor i kognitiv psykologi vid Linköpings universitet; Kristina Elfhag, psykolog, författare och forskare anknuten till Karolinska Institutet Solna; Jacke Sjödin, musiker och komiker Uppsala

Musik i programmet:
Toapapper/Jacke Sjödin
Social distansering/Jacke Sjödin
Nej mutationer/Jacke Sjödin
Hobbyepidemiologer/Jacke Sjödin

Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

IPCC: Så ska "grodmarschen mot undergången" brytas Mar 01, 2022

Show notes

Naturen har en enorm potential att minska riskerna med klimatförändringen, säger FN:s klimatpanel. När arter flyr norrut och nya arter flyttar in söderifrån för att undgå värmen behövs anpassningar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekologen Kristoffer Hylander menar att en klimatanpassning av skogsnaturen kan göra skillnaden mellan ett torrt, blekt, tyst och artfattigt landskap och något som visserligen är annorlunda från de skogar vi plockar blåbär och jagar älg i idag, men som ändå är fullt av liv.
Genom att reparera skadade ekosystem och naturskydda upp till femtio procent av jordens boplatser för djur och växter, kan naturens förmåga att absorbera och lagra koldioxid stärkas och bana väg för ett hållbart kretslopp. Men finansiellt och politiskt stöd är helt avgörande, står det i IPCC-rapporten.
I programmet hörs: Kristoffer Hylander, ekolog vid Stockholms universitet, Ola Kårén, skogsskötselchef SCA.
Programledare
Sara Sällström
Producent
Peter Normark
peter.normark@sr.se

Cyberkriget – den dolda fronten i Ukraina Feb 28, 2022

Show notes

Redan under perioden före det militära anfallet mot Ukraina var landet utsatt för cyberattacker mot bland annat myndigheter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi diskuterar cyberattackernas roll i kriget, och den svenska beredskapen mot sådana, med två gäster: Gazmend Huskaj, tidigare doktorand vid Försvarshögskolan och nu knuten till Geneva Center for Security Policy, och David Lindahl vid Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI.

Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Elflyg - som vanligt flyg men med skön fossilfri känsla i magen (R) Feb 22, 2022

Show notes

Elflyg är inte bara ett ord längre – Sveriges första elflygplan är i luften och piloter utbildas för ett hållbart flyg. Men ännu finns många utmaningar kvar. Finns kommersiellt elflyg år 2030 och kan tekniken göra flygskammen överflödig?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Forskning och utveckling pågår på bred front för att flygbranschen ska kunna lämna den fossila eran bakom sig, men tunga batterier och kort räckvidd är ännu stora utmaningar för alternativet elflyg. På Säve flygplats finns Sveriges hittills enda certifierade elflygplan – ett batteriplan för två personer. Men någonstans måste vi börja, menar piloten och elflygsläraren Rickard Carlsson. I en värld där allt fler framöver kommer att kunna och vilja flyga måste vi utforska alla möjliga hållbara nya tekniker, menar RISE-forskaren Hampus Alfredsson. Och Chalmersprofessorn Tomas Grönstedt bedömer chanserna som goda för att inrikes elflyg faktiskt kan finnas i kommersiell drift till år 2030.

Medverkande: Rickard Carlsson, elflygspilot och -lärare, Aeroklubben Säve flygplats; Hampus Alfredsson, forskare RISE Göteborg; Tomas Grönstedt, professor i turbomaskiner Chalmers Göteborg; Sebastiano Fumero, EU:s forskningsavdelning för flygutveckling (OBS! arkivmaterial); Olaf Otto, affärsutvecklingschef på Siemens eAircraft (OBS! arkivmaterial).

Programmet är en repris från 8 nov 2021.

Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Drömexpeditionens slutsats: bara forskare ska fiska runt Nordpolen Feb 21, 2022

Show notes

Pauline Snoeijs Leijonmalm var först i världen med att fiska på djupt vatten vid Nordpolen, och lät våra lyssnare följa med på drömexpeditionen. Nu publicerar hon sina slutsatser om hur hennes fångst bör tolkas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Marinekologen Pauline Snoeijs Leijonmalm fick i uppdrag av EU att undersöka om det finns fisk på djupt vatten i centrala Arktis. Ett område uppe vid Nordpolen lika stort som Indien.

2020 gjorde Vetenskapsradions Niklas Zachrisson flera program om henne och expeditionen, med hjälp av de tankar och scener från arbetet som hon spelade in under hela forskningsäventyret.
Nu publicerar Pauline Snoeijs Leijonmalm en vetenskaplig artikel om sina fynd och hur de bör påverka skyddet för ekosystemen i de centralarktiska vatten som klimatförändringarna gör isfria och åtkomliga för kommersiellt fiske. I Vetenskapsradion På djupet hör vi ett reportage som första gången sändes i november 2020, kompletterat med de nya resultaten.

I programmet hörs: Pauline Snoeijs Leijonmalm, professor i marinekologi vid Stockholms universitet. Hauke Flores, forskare i marinekologi vid Alfred Wegner institutet i Tyskland, Anders Svensson, fiske-expert vid Havsfiskelaboratoriet i Lysekil, Sveriges Lantbruksuniversitet.

Reporter
Niklas Zachrisson
Producenter
Peter Normark

Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

"Konstgjort blod borde inte behövas" Feb 15, 2022

Show notes

För några veckor sedan kom ett pressmeddelande från Sahlgrenska om akut brist på blod på grund av pandemin, och läget var svårt också i andra delar av landet. Nu är läget en aning bättre, men fortfarande pressat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den akuta bristen på blod, och möjliga lösningar på kort och lång sikt, kunde vi höra om i Vetenskapsradion På djupet den 17/1. Nu sänds programmet i en uppdaterad repris, där vi kan konstatera att läget är lite bättre men bristen fortfarande stor.

Tillgången på blod inom sjukvården sätter gränser som handlar om både liv och död. Det finns för få blodgivare från början, i Sverige är det bara 2% som är blodgivare, och nu har många av dem varit sjuka eller i karantän. Detsamma gäller vårdpersonalen. Flera personer som jobbar med blod inom vården sa i januari att de aldrig varit med om något liknande. Hur klarar svensk vård den akuta bristen på blod? Och vilka kan lösningarna vara på längre sikt? Bättre nationell samordning av blod och blodgivare kan vara en möjlighet, och kanske kan också det konstgjorda blod som det länge har forskats kring också hjälpa, men när kommer det och kan börja användas? Och borde vi ens behöva konstgjort blod? Egentligen inte, menar blodgivaren Maria Andersson Persson, det är ju inga konstigheter, så fler borde donera det, tycker hon.

Medverkande: Anna-Karin Norrman, enhetschef på GeBlod på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg; Christina Lundell, chef för transfusionsmedicin hos Unilabs med blodcentraler i Skaraborg, Sörmland och Stockholm; Maria Kvist, överläkare på Blodcentralen i Stockholm; Martin Olsson, professor i transfusionsmedicin vid Lunds universitet och överläkare i Region Skåne; Maria Andersson Persson, undersköterska på Skaraborgs sjukhus i Skövde och blodgivare.

Reporter: Ylva Carlqwist-Warnborg

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se