Vetenskapsradion

Latest Episodes:

Så mår flyktingarna i Sverige Nov 25, 2016

Show notes

Dagens Vetandets värld handlar om hur människorna som flytt till Sverige mår psykiskt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi ställer oss frågan hur den här kunskapen kan förbättra integrationen i samhället och hur vi på bästa sätt tar reda på hur människor som varit på flykt mår egentligen.

I programmet medverkar Fredrik Saboonchi, professor i hälsopsykologi vid Röda korsets högskola, Ivana Macek/lektor i socialantropologi vid Stockholms universitet, Zhiwar Rashid, före detta flykting från Kurdistan, Amil Sarsour/ordförande i samarbetsorganisationen för invandrarföreningar i Uppsala,

Niklas Zachrisson
niklas.zachrisson@sverigesradio.se

Filterbubblor och lögner Nov 24, 2016

Show notes

Tippade de sociala medierna över opinionen till Donald Trumps fördel i valkampanjens slutspurt? Var det Facebook som avgjorde valet? Vetandets värld dyker ner i filterbubblornas värld.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Efter presidentvalet i USA hösten 2016 riktas hård kritik mot de sociala medierna. Det talas om den förödande effekt som så kallade filterbubblor kan ha. Detta fenomen uppstår på nätet när vi enbart matas med sådant som bekräftar vår redan existerande världsbild.

Filterbubblor i kombination med desinformation kan få allvarliga demokratiska följder, varnar forskare och opinionsbildare.

Men vad är filterbubblor för något vid en närmare titt? Finns de? Vad gör de i så fall med oss? Vetandets värld talar med Nina Wormbs, teknikhistoriker vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm samt med Christian Christensen, professor i journalistik vid JMK, Stockholms universitet.

I programmet medverkar också Martin Moore, medieforskare King's College i Storbritannien och Joshua Benton, chef Nieman Journalism Lab vid Harvarduniversitetet i USA.

Lisen Forsberg
liselotte.forsberg@sverigesradio.se

Susanna Hestréus
susanna.hestreus@sverigesradio.se

Nya materietillstånd gav Thouless Nobelpris Nov 23, 2016

Show notes

Han har löst svåra matematiska problem och beskrivit materiefaser ingen visste fanns. Vi möter Nobelpristagaren i fysik David Thouless och vännerna från forskningstiden i Birmingham.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det var i Birmingham David Thouless gjorde det första av två framsteg han belönas för med Nobelpriset.

Då handlade det om fasövergångar i tunna skikt, och han samarbetade med medpristagaren Michael Kosterlitz. Ingen av dem är kvar i Birmingham, men vi reser dit och tar en kopp te i det terum där diskussionerna fördes, tillsammans med fyra av forskarnas gamla kolleger.

Vi besöker också pristagaren själv hemma hos honom och hustrun Margaret. Där blir det mest hon som berättar hans historia, eftersom David Thouless själv är drabbad av demens och har mist mycket av sina minnen.

I programmet medverkar David Thouless, Nobelpristagare i fysik 2016, Margaret Thouless, Ted Forgan, professor emeritus i fysik vid Birminghams universitet, Colin Gough, professor emeritus i fysik vid Birminghams universitet, Alastair Rae, professor emeritus i fysik vid Birminghams universitet, Joe Vinen, professor emeritus i fysik vid Birminghams universitet.

Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Video: Nobelpriset i fysik på en minut

Hela havet stormar på jobbet – det egna skrivbordet försvinner Nov 22, 2016

Show notes

Flexkontor är en stark trend inom arbetslivet. När allt finns i datorn behöver vi inget eget skrivbord. Nu menar vissa forskare att vi borde flytta ut kontoret i naturen. För vår hälsas skull.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För 10-15 år sedan revs väggarna till det egna kontoret. Då svepte en våg av öppna kontorslandskap fram. Nu försvinner även det egna skrivbordet. Vart tar vi vägen då?

Och hur påverkar det vår kreativitet och vår hälsa att inte ha en egen arbetsplats?

Vi besöker en arbetsplats där man bytte kontorshavet mot hela havet stormar.

Experterna Christina Bodin Danielsson, arkitekt och expert på kontorsmiljöer, KTH, och Susanna Toivanen, docent i sociologi vid Stockholms universitet pratar om fördelar och nackdelar med flexkontor.
I programmet medverkar också Helene Svensson, webbredaktör, Svensk Byggtjänst, Urban Månsson, vd Svensk Byggtjänst.

Thomas Heldmark
vet@sverigesradio.se

Konstgjort blod ska rädda liv Nov 21, 2016

Show notes

Tillgången på blod är nödvändig för en fungerande sjukvård. Men trots det blir det ofta brist på blod. Nu försöker forskare göra konstgjort blod av hud, av bakterier och av genmodifierade växter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Lund har forskarna Johan Flygare och Sandra Capellera hittat fyra gener, som kan omvandla vanliga hudceller till röda blodkroppar. Nu odlar de blod på labbet och provar på möss.

Flera forskare i världen försöker göra konstgjort för att komplettera blodgivare. En teknik som kan spela en stor roll i framtidens sjukvård, menar Martin L Olsson, professor i Transfusionsmedicin.

I ett annat projekt i Lund använder biokemisten Nélida Leiva Eriksson och professorn i växtförädling Li-Hua Zhu växternas "blod" för att skapa framtidens blodersättningsmedel.

Olof Peterson
vet@sverigesradio.se

"Mindfulness" för ensamkommande flyktingbarn Nov 18, 2016

Show notes

I Uppsala pågår en studie om ett sätt att hjälpa ensamkommande flyktingbarn att hantera svåra minnen. De går en kurs där de lär sig minska sin posttraumatiska stress. Kursen påminner om mindfulness.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Metoden kallas TrT - teaching recovery techniques och har utarbetats bland annat efter väpnade konflikter i Palestina och tsunamin i Thailand. Men det är första gången den används i Skandinavien och för ensamkommande ungdomar.

Många ensamkommande barn och ungdomar lider av posttraumatisk stress. Kursdeltagarna träffas fem gånger, och får bland annat rita sina mardrömmar, gradera sina rädslor och lära sig avslappning.
I programmet hör vi Anna Sarkadi, professor i socialmedicin vid Institutionen för vårdvetenskap Uppsala universitet, Emma Stenvall, kursledare och psykologistuderande Uppsala universitet och
Nina Tornell, kursledare och psykologistuderande Uppsala universitet samt två afghanska ensamkommande flyktingbarn.

Ulla de Verdier
ulla.deverdier@sverigesradio.se

Vad ska vi göra med skolornas skelett? Nov 17, 2016

Show notes

Runtom på svenska skolor finns mänskliga skelett och foster, insamlade för länge sedan. Borde de användas mer i undervisningen, förvaras på annat ställe eller begravas?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tidigare i veckan har Vetandets värld sänt ett program om mänskliga skelett och foster i gamla skolsamlingar, som numera sällan används. De står ofta undanställda i skolorna, och ibland har skolledningen undrat vad man ska göra med dem. Det finns inga tydliga riktlinjer.

Många lyssnare har reagerat, med vitt skilda ståndpunkter. Åsikter har nått oss om allt från att skeletten borde ges en värdig begravning till att riktiga elever förstås ska titta på riktiga skelett.

Behövs riktlinjer för hur kvarlevorna ska användas? Om man ska använda dem, i så fall hur och varför? Det är frågor vi diskuterar med Thomas Söderqvist, professor i medicinhistoria och chef för medicinsk Museion i Köpenhamn, Karin Larsén, rektor för Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm, och Solveig Jülich, professor vid institutionen för idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet, som själv forskar om fosterforskningens historia.

Programledare är Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Det världsunika bygget över Tjernobylreaktorn (R) Nov 16, 2016

Show notes

I år är det 30 år sedan kärnkraftsolyckan i Tjernobyl, och nu i veckan har en jättelik stålkonstruktion börjat sättas på plats över reaktor fyra som exploderade 1986.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Utan den så kallade Sarkofagen som nu sätts på plats riskerar reaktorsbyggnaden att kollapsa med stora utsläpp som följd.

Reaktor 4 i Tjernobyl exploderade den 26:e april 1986. Tusentals människor bokstavligen öste betong, sten och annat bråte i hålet på reaktorbyggnaden för att stoppa utflödet av radioaktiva partiklar till atmosfären. I flera omgångar har reaktorbyggnaden reparerats, men efter några år stod det klart att en säkrare inneslutning måste uppföras för att säkra byggnaden och förhindra att den kollapsar helt och hållet.

Säkerhetskonstruktionen ska hålla i 100 år och på den tiden ska ukrainarna själva komma fram till hur de ska plocka ut det förstörda kärnbränslet som ligger ihopsmält inne i reaktorn.

46 länder har bidragit till finansieringen av den nya sarkofagen som totalt sätt beräknas kosta 14 miljarder kronor. Den Europeiska utvecklingsbanken, EBRD, samordnar projektet och Balthasar Lindauer som jobbar med projektet tror att pengarna kommer räcka även om det inte går att säga helt säkert förrän allt står klart.

Programmet är en repris från 2014.

Pelle Zettersten
pelle.zettersten@sverigesradio.se

Här bevaras hundra år gamla foster på burk Nov 15, 2016

Show notes

I en källare i Lund finns en världsunik samling av gamla konserverade foster. Men vad gör man när samlingen har tappat sitt vetenskapliga värde? Och var kommer alla fostren från?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Precis som med skeletten i gymnasieskolorna som Vetandets värld berättade om i går, väcks etiska frågor. Hur ska vi hantera helt anonyma kvarlevor som samlats in på ett sätt som idag skulle vara både olagligt och oetiskt.

Vi besöker Tornbladinstitutet i Lund som grundades 1934 och som inhyser en världsunik samling av foster. Här finns mängder av arter, inklusive hundratals människofoster.

Bengt Källén, professor emeritus vid Lunds universitet, har jobbat här sedan 1948. Och 22 år efter pensionsdagen har han stoppat alla försök att slänga samlingarna.

I programmet medverkar även Thomas Söderqvist, professor emeritus i medicinsk historia Köpenhamns universitet.

Vad tycker du som lyssnar om att anonyma mänskliga kvarlevor bevaras? Hur ska de hanteras på ett etisk försvarbart sätt? Berätta för oss på vet@sverigesradio.se

Reporter: Olof Peterson
vet@sverigesradio.se

Skolornas skelett i garderoben Nov 14, 2016

Show notes

Många gamla gymnasieskolor har kvar undervisningsmaterial med mänskliga kvarlevor, som skelett eller konserverade foster. Eftersom de uppfattas som oetiska, väljer många skolor att gömma undan dem.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De flesta preparaten har samlats in på 1800-talet och på ett sätt som vore både olagligt och oetiskt i dag.

Vetenskapsradion besöker ett par gymnasieskolor för att titta i de låsta skåpen - och träffar lärare och elever för att prata om hur man ska förhålla sig till skolornas arv.

I programmet medverkar Eleonore Gåvsten, biologilärare Södra Latin, Lars Flygar, pensionerad biologilärare Södra Latin, Axel Schüsseleder, elev Södra Latin, Olof Ljungström, idéhistoriker Karolinska institutet, Mats Johansson, docent i medicinsk etik vid Lunds universitet, Magnus Héllden, biologilärare Katedralskolan i Lund, Felicia Rodoni, elev Katedralskolan i Lund, Kajsa Toresson, elev Katedralskolan i Lund, Linnéa Forsman, elev Katedralskolan i Lund.

Reporter: Olof Peterson
vet@sverigesradio.se

Vad tycker du efter att ha lyssnat på programmet? Hur ska kvarlevorna hanteras på bästa sätt? Mejla oss på vet@sverigesradio.se

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected