TopPodcast.com
Menu
  • Home
  • Top Charts
  • Top Networks
  • Top Apps
  • Top Independents
  • Top Podfluencers
  • Top Picks
    • Top Business Podcasts
    • Top True Crime Podcasts
    • Top Finance Podcasts
    • Top Comedy Podcasts
    • Top Music Podcasts
    • Top Womens Podcasts
    • Top Kids Podcasts
    • Top Sports Podcasts
    • Top News Podcasts
    • Top Tech Podcasts
    • Top Crypto Podcasts
    • Top Entrepreneurial Podcasts
    • Top Fantasy Sports Podcasts
    • Top Political Podcasts
    • Top Science Podcasts
    • Top Self Help Podcasts
    • Top Sports Betting Podcasts
    • Top Stocks Podcasts
  • Podcast News
  • About Us
  • Podcast Advertising
  • Contact
Not in our directory?
Add Show Here
Podcast Equipment
Center

toppodcastlogoOur TOPPODCAST Picks

  • Comedy
  • Crypto
  • Sports
  • News
  • Politics
  • True Crime
  • Business
  • Finance

Follow Us

toppodcastlogoStay Connected

    View Top 200 Chart
    Back to Rankings Page
    Science & Medicine

    Vetenskapsradion

    Poddar och fördjupning om vetenskap. 20 minuter – varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
    Ansvarig utgivare: Jenny Gustafsson

    Advertise
    • Apple Podcasts
    • Google Play
    • Spotify

    Latest Episodes:
    Nyttiga virus kan göra dig frisk (R) Jan 06, 2017
    Show notes

    Virus har ett oförtjänt dåligt rykte. Forskarna upptäcker fler och fler virus och långt ifrån alla är farliga. Tvärtom verkar de nödvändiga för att vi ska hålla oss friska. Men vad gör de i kroppen?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Forskningen om virus växer snabbt just nu, och vi står inför en explosion om kunskap om hur betydelsefulla virus är för oss, säger virusforskare.

    Vetandets värld dyker ner bland de virus som infiltrerat våra gener och de som döljer sig i vårt inre för att skydda oss mot elaka bakterier.

    Virus är nämligen betydligt bättre än sitt rykte, och än så länge har vi bara skrapat på ytan till virusens dolda värld.

    I programmet som sändes den 23 september 2016 medverkar Britta Wahren, professor klinisk virologi, Karolinska institutet, Tomas Bergström, professor medicinsk mikrobiologi vid Sahlgrenska i Göteborg och Björn Olsen, professor i infektionsmedicin vid Uppsala universitet.

    Tomas Lindblad
    vet@sverigesradio.se


    Ohsumi vill inte vara medicinpristagare (R) Jan 05, 2017
    Show notes

    Årets Nobelpristagare i fysiologi eller medicin, Yoshinori Ohsumi, vet väldigt lite om sin upptäckt – autofagin – men att det kanske ändå kan påverka framtida behandlingar.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Vetenskapsradions medicinreporter Annika Östman möter honom hemma i det idylliska kustsamhället Oiso i utkanten av megametropolen Tokyo.

    Nobelpristagaren Yoshinori Ohsumi jobbar fortfarande intensivt på Tokyo Tech University, och där vittnar hans kollegor om att han alltid uppmuntrar nya idéer även om de kan tyckas knäppa.

    I programmet medverkar Yoshinori Ohsumi, professor och nobelpristagare i fysiologi eller medicin 2016 för sin upptäckt kring autofagin, Tokyo Tech University, Mariko Ohsumi, professor vid Teikyo University of Science, Hitoshi Nakatogawa, professor vid Tokyo Tech University, Alexander May, docent vid Tokyo Tech University, Erik Lindgren, renhållningsarbetare i Solna.

    Programmet är en repris från 28 november 2016.

    Tips: Här kan du höra fler porträtt av årets Nobelpristagare

    Annika Östman
    annika.ostman@sverigesradio.se


    Skolornas skelett i garderoben (R) Jan 04, 2017
    Show notes

    Många gamla gymnasieskolor har kvar undervisningsmaterial med mänskliga kvarlevor, som skelett eller konserverade foster. Eftersom de uppfattas som oetiska, väljer många skolor att gömma undan dem.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    De flesta preparaten har samlats in på 1800-talet och på ett sätt som vore både olagligt och oetiskt i dag.

    Vetenskapsradion besöker ett par gymnasieskolor för att titta i de låsta skåpen - och träffar lärare och elever för att prata om hur man ska förhålla sig till skolornas arv.

    I programmet medverkar Eleonore Gåvsten, biologilärare Södra Latin, Lars Flygar, pensionerad biologilärare Södra Latin, Axel Schüsseleder, elev Södra Latin, Olof Ljungström, idéhistoriker Karolinska institutet, Mats Johansson, docent i medicinsk etik vid Lunds universitet, Magnus Héllden, biologilärare Katedralskolan i Lund, Felicia Rodoni, elev Katedralskolan i Lund, Kajsa Toresson, elev Katedralskolan i Lund, Linnéa Forsman, elev Katedralskolan i Lund.

    Programmet sändes första gången den 14 november.

    Missa inte den efterföljande diskussionen Vad ska vi göra med skolornas skelett?

    Reporter: Olof Peterson
    vet@sverigesradio.se


    Alaskas forskare lyssnar till vulkanernas viskningar (R) Jan 03, 2017
    Show notes

    Alaskas stillahavskust är ett av jordens mest vulkan- och jordbävningstäta områden. Där gör forskarna hela tiden nya rön om dessa otämjbara naturkrafter.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Vi besöker Alaskas vulkanobservatorium vid University of Alaska Fairbanks (UAF) där även de minsta jordskalv diskuteras eftersom de kan handla om tecken på ett förestående vulkanutbrott.

    Möt forskarna Jeff Freymueller, professor i geofysik och David Fee, professor i vulkanologi vars specialitet är att lyssna på vulkanernas lågfrekventa ljud. Det kan ge viktig information om pågående utbrott i ett av världens mest vulkantäta områden.

    Programmet sändes första gången den 19 oktober 2016.

    Fler program om Alaska: Tinande permafrost sänker Alaska och Enorma tsunamivågor bryter ödemarkens tystnad i Alaska

    Mats Carlsson-Lénart
    vet@sverigesradio.se


    Nobelpristagaren som startade den molekylära maskinen (R) Jan 02, 2017
    Show notes

    Kemister har tagit kontroll över det minsta som finns och lyckats kontrollera dess rörelser. Molekyltämjaren Jean-Pierre Sauvage är en av dem som öppnat för möjligheten att skapa molekylära maskiner.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Jean-Pierre "molekyltämjaren" Sauvage har flyttat runt mycket både under sin uppväxt och inom den kemiska vetenskapen. Det är bland annat denna förmåga att använda sig av många olika upplevelser och kunskaper som gjorde att han lyckades starta vad Nobelkommittén kallar för "den nya industriella revolutionen", nämligen maskiner i molekylstorlek.

    I programmet möter du Jean-Pierre Sauvage, professor i kemi vid Strasbourgs universitet och en av årets Nobelpristagare i kemi, hans hustru Carmen Sauvage och Jean Weiss, professor i kemi vid Strasbourgs universitet och gammal doktorand till Sauvage.

    Programmet är en repris från den 7 november.

    Lyssningstips: Samlat material om årets Nobelpriser

    Niklas Zachrisson
    niklas.zachrisson@sverigesradio.se


    När själva rumtiden skakade Dec 30, 2016
    Show notes

    Nyligen meddelade forskare att de uppmätt gravitationsvågor. Det belägger Einsteins allmänna relativitetsteori och ger forskare ett nytt sätt att studera rymden. Vi har besökt några som gjorde jobbet.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Gravitationsvågorna som uppmättes i två detektorer i USA var effekten av att två svarta hål blev till ett, för mer än en miljard år sedan, enligt forskarna.

    – De snurrade närmare och närmare varandra, och snabbare och snabbare. Det gjorde gravitationsvågorna allt kraftigare, och till slut kunde vi detektera dem, säger Carl-Johan Haster, doktorand vid universitetet i Birmingham i Storbritannien och en av dem som arbetat med att analysera data från detektorerna.

    Lektorn vid universitetet, Conor Mow-Lowry har just gjort färdigt en liten modell där man kan se hur detektorerna fungerar. De riktiga har lasertunnlar som är fyra kilometer långa. Här är de bara några decimeter långa. Genom att trycka mycket lätt på bordet där de står förändrar man avståndet ljuset har att färdas minimalt, men tillräckligt för att utrustningen ska upptäcka det.

    För två år sedan meddelade forskare i ett helt annat projekt att de hade hittat gravitationsvågor. Den gången visade det sig vara ett misstag. Ska vi tro på upptäckten den här gången? Den frågan återkommer vi till i Vetandets värld senare.

    I programmet medverkar Carl-Johan Haster, doktorand vid universitetet i Birmingham som analyserar data i LIGO-projektet och Conor Mow-Lowry, lektor vid universitetet i Birmingham.

    Programmet är en repris från 18 februari 2016.

    Reporter: Camilla Widebeck
    Camilla.widebeck@sverigesradio.se


    Evolutionens stora steg: Hur uppstod djur på jorden? (R) Dec 29, 2016
    Show notes

    Under en stor del av jordens historia fanns bara encelliga organismer, sedan exploderade djurlivet. Uppkomsten av flercelliga djur, som vi, är ett av evolutionens riktigt stora kliv.Hur gick det till?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Forskaren Emma Hammarlund vid Syddanskt Universitet i Odense undersöker hur atmosfären såg ut på jorden precis när de första djuren uppkomst. Finns det kanske en kemisk förklaring till att djuren började utvecklas för lite mer än femhundra miljoner år sen? Emma Hammarlunds detektivarbete försöker svara på den frågan.

    Genetikern Bengt Olle Bengtsson vid Lunds universitet har ägnat sitt forskarliv åt att förstå evolution och undersöka hur de riktigt stora förändringarna i arvsmassan kan uppstå.

    Det här är första delen av tre i serien Evolutionens stora steg som sändes under hösten 2016.

    Del 2: Hur blev dinosaurier till fåglar

    Del 3: Varför finns sexualitet?

    Torill Kornfeldt
    vet@sverigesradio.se


    Rosettas överraskningar från kometen (R) Dec 28, 2016
    Show notes

    Det är blandade känslor hos många som jobbat med rymdsonden Rosetta efter att den kraschlandat på sin komet. Men sonden har redan lärt oss mycket och många fler forskningsresultat väntas framöver.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Den 30 september gjorde Rosetta en planerad mjuk kraschlandning på kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. Kometen som sonden cirklat runt var på väg för långt ut i solsystemet för att Rosetta skulle kunna fortsätta att fungera.

    Anders Eriksson på Institutet för rymdfysik i Uppsala tror att det kommer att kännas lite tomt nu. Men samtidigt konstaterar han att vi redan fått en hel del överraskande kunskap om kometer och solsystemets tidiga historia under de två år som sonden samlat in uppgifter om kometen.

    Både han och Gabriella Stenberg Wieser på Institutet för rymdfysik i Kiruna tror också att forskare kommer att jobba med att analysera de insamlade uppgifterna under flera år framöver.

    Programmet sändes första gången den 7 oktober.

    Extramaterial: Video - Rosettas sista uppdrag

    Sara Sällström
    sara.sallstrom@sverigesradio.se


    Bergsbestigaren som blev Nobelpristagare (R) Dec 27, 2016
    Show notes

    Om Nobelpristagaren Michael Kosterlitz hade följt sin ursprungliga dröm hade han blivit bergsklättrare. Men han satsade på forskning i stället – och fick Nobelpriset i fysik för sina upptäckter.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Årets Nobelpristagare i fysik har upptäckt att ordnade, kristallina och supraflytande faser och fasövergångar kan finnas i två dimensioner, alltså i helt platta material.

    Innan de här upptäckterna gjordes på 1970-talet trodde fysikerna att material i två dimensioner alltid var oordnade.

    Kanske kan de här kunskaperna någon gång i framtiden revolutionera elektroniken och ge oss snabbare datorer.

    Men om Nobelpristagaren Michael Kosterlitz följt sin ursprungliga dröm hade han blivit bergsbestigare. Svårigheterna att försörja sig som professionell klättrare, i kombination med att han drabbades av den neurologiska sjukdomen MS fick honom att satsa på fysiken i stället.

    I programmet träffar vi Michael Kosterlitz och hans hustru Berit Kosterlitz i deras hem i Helsingfors.

    Programmet är en repris från den 14 oktober.

    Lyssnartips: Här hittar du samlar material och andra porträtt av Nobelpristagarna

    Ulrika Björkstén
    ulrika.bjorksten@sverigesradio.se


    Mikrochimerism – när hela tjocka släkten trängs i din kropp (R) Dec 26, 2016
    Show notes

    Visste du att bär omkring på både mamma, mormor och dina egna barn? Häng med in i djupet av ditt inre och upptäck den märkliga värld vi kallat mikrochimerism.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Celler från nära släktingar lever inom dig, och studier tyder på att de kan hjälpa till att läka ditt hjärta vid en eventuell hjärtinfarkt. Men de kan också starta ett krig mot din egen kropp.

    Vi möter läkaren Anna Maria Kanold som disputerat inom ämnet maternell mikrochimerism, och hör läkaren och hjärtforskaren Hina Chaudhry berätta om när hon såg fosterceller läka en musmammas skadade hjärta.

    Vi hör också den amerikanska forskaren Hilary Gammill, vars studier tyder på att celler från den blivande mormodern hjälper till att upprätthålla den graviditet ur vilken hennes barnbarn ska födas. Medverkar gör också professor Magnus Westgren från Karolinska universitetssjukhuset.

    Programmet är en repris från den 17 juni 2016.

    Reporter: Katarina Sundberg
    katarina.Sundberg@sverigesradio.se


    Previous 1 179 180 181 182 183 202 Next

    Related Podcasts

    The Joe Rogan Experience

    1

    The Joe Rogan Experience Comedy
    Casefile True Crime

    2

    Casefile True Crime Games & Hobbies
    Invisibilia

    3

    Invisibilia Personal Journals
    Reply All

    4

    Reply All Games & Hobbies
    Science Vs

    5

    Science Vs Science
    Science Friday

    6

    Science Friday Astronomy
    footer-logo

    Contact Us

    Toll Free: 844-670-7747

    Links

    • Home
    • Top Charts
    • Networks
    • Apps
    • Independents Podcasts
    • Podcast Advertising
    • Podcast News
    • Contact Us
    • About Us
    • Analytics & Insights

    Stay Connected

      Privacy, Terms of Use & Our Code of Ethics Protecting Content Creators Copyrights