Vetenskapsradion

Latest Episodes:

Del 2: Framtidens sjöfart – Segelteknikens förnyelse Nov 08, 2018

Show notes

För att få ner sjöfartens stora koldioxidutsläpp testas nu en rad nya tekniker där vinden utnyttjas för att hjälpa till att driva fartyget – en slags segelfartygens återkomst, fast i modern tappning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vindkraft används nu för att utveckla nya spännande lösningar för sjöfarten: en så kallad flettner-rotor är en stor cylinder som bultas fast på ett fartygs däck. Cylindern fås att rotera med hjälp av en elmotor. När sedan vinden träffar den roterande cylindern så skapas en kraft som driver fartyget framåt. En annan lösning är att använda en drake som bogserar fartyget. En sådan drake har kraft nog att dra ett 100 meter långt lastfartyg i åtta knops fart.

I programmet hörs: Michael Vahs, kapten och professor vid högskolan i Emder-Leer i Tyskland, Ralf Oltmanns, konstruktör av Eco-Flettner, Rémi Lavergne, kapten på CO2-neutrala transportfartyget Tres Hombres, Stephan Wrage, grundare av företaget SkySails, Gavin Allwright, generalsekreterare för Wind-Ship Association.

Marcus Hansson
vet@sverigesradio.se

Del 1: Framtidens sjöfart – Säkrare navigering Nov 06, 2018

Show notes

Digitaliseringen kan komma att drastiskt minska riskerna för miljöskador i sjöfarten. Men kanske är det först när fartygen körs från land som olyckor helt kan undvikas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På sikt är det möjligt att många fartyg kommer att vara både självstyrande och obemannade, alternativt fjärrköras från land. I väntan på det försöker sjöfarten göra som flyget – genom att ta del av fartygens färdplaner ser man till att möten i besvärliga passager undviks och väntetider utanför hamn minimeras.

I programmet hörs: Patrik Lindén, bitr stationschef Kustbevakningen Malmö, Per Setterberg, projektledare Sjöfartsverket Norrköping, Magnus Sundström, forskningschef Sjöfartsverket Norrköping, Johan Winell, bygg och teknikchef Sjöfartsverket Norrköping, Henrik Grönvik, befälhavare MS Viking Grace.

Mats Carlsson-Lénart
vet@sverigesradio.se

En underbar hund i rätta händer Nov 05, 2018

Show notes

En liten terrier dödas av grannens kamphund. Finns det hundraser som är farligare än andra eller är hundägaren problemet? Vissa länder förbjuder kamphundar, men i Sverige riktar vi in oss på ägarna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Studier av rättsfall visar att kamphundsraser är överrepresenterade när det gäller att angripa andra hundar. I Danmark och Norge är hundraser som pitbullterrier och american staffordshireterrier förbjudna. I Sverige har aggressiva hundar mer setts som ett ägarproblem. Är kamphundar farligare än andra hundar?

I Vetandets värld träffar vi Rebecca som köpte en american staffordshireterrier som blev galen av ilska när hon såg en annan hund. Ett förväntat beteende hos en hundras som avlats fram för hundslagsmål, menar forskare. Vi möter också Lars Jägemar som valt att ha en mer krävande hund, och som trivs med sin Ulla, som är en korsning mellan american staffordshireterrier och staffordshire bullterrier.

Sirkku Sarenbo vid Linnéuniversitetet i Kalmar har forskat om hundangrepp och etologen Per Jensen vid Linköpings universitet beskriver hundarnas psyke. Patrik Cederlöf, hunduppfödare, medverkar också.

Cecilia Ohlén
vet@sverigesradio.se

Civil olydnad i kampen mot klimatförändringen Nov 04, 2018

Show notes

Massaktioner i civil olydnad blir allt vanligare i protester kopplade till klimatfrågan. Vad är det som får medborgare att gå så långt som att bryta mot lagen för att göra sina röster hörda?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I slutet av oktober deltog 6500 personer i en massaktion i civil olydnad utanför Köln i Tyskland. Målet var att ockupera infrastruktur som tillhör brunkolsbrytningen. Trots vattenkanoner, pepparspray och hot om åtal för lagbrott satte sig tusentals personer på en järnvägslinje som används för att frakta brunkol och tillbringade natten där.

I programmet hörs: Stellan Vinthagen, aktivist och professor i icke-vålds aktion vid University of Massachusetts Amherst, Dieter Rucht, professor i sociologi vid Wissenschaftszentrum Berlin für Sozialforschung WZB, Selma Richter, presstalesperson Ende Gelände, Martin, tvåbarnsfar och anti-kol-aktivist.

Marcus Hansson
vet@sverigesradio.se

Här är floden med egna rättigheter (R) Nov 01, 2018

Show notes

Förra året fick en nyzeeländsk flod, Whanganui, som första flod i världen juridisk status som en person. Floden har alltså lagliga rättigheter och skyldigheter precis som en person eller ett företag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I praktiken betyder det att alla som nyttjar flodens resurser måste ta hänsyn till hur det påverkar hela floden, allt från skogarna runt omkring ner till alger och fiskar som lever i den. Det är ursprungsbefolkningen, maorierna, som i decennier kämpat för att deras natursyn ska respekteras.

I programmet hörs Ben Potaka, fiskare och landägare Whanganui, Gerrard Albert, styrelsemedlem i Ngā Tāngata Tiaki o Whanganui, Hamish McDouall, borgmästare i Whanganui, Jacinta Ruru, professor i juridik på Univerity of Otago i Dunedin.

Jenny Berndtsson Djurvall
vet@sverigesradio.se

Så kan brott mot naturen förhindras Nov 01, 2018

Show notes

Brasiliens nya president, Jair Bolsonaro, hotar med att dra landet ur Parisavtalet och öka exploateringen i Amazonas. Vad kan göras för att förhindra det?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Många av förslagen Bolsonaro kommit med under valrörelsen strider mot folkrättsliga och miljömässiga juridiska regler. Ska FN träda in, eller måste medborgarna själva ställa sina regeringar inför rätta för att klimatarbetet ska bli gjort?

Programmet direktsänds med Jonas Ebbesson, professor i miljörätt, och Mathias Fridahl, forskare på internationella klimatförhandlingar.

Marie-Louise Kristola
marie-louise.kristola@sverigesradio.se

I rädslans laboratorium Oct 30, 2018

Show notes

Rädsla är en djupt rotad funktion som kan rädda våra liv, på ett ögonblick blir vi beredda att fly eller slåss. Vad säger vetenskapen om rädslornas natur?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att förstå vad som händer i hjärnan när någon blir rädd kan inte bara hjälpa oss att förstå hur vår biologi fungerar, utan också hjälpa de människor vars liv påverkas av stark rädsla, som fobier, panikångest eller posttraumatisk stress.
Medverkande i programmet är: Andreas Olsson, docent i psykologi, Tove Hensler, forskningsassistent på Karolinska institutet, Andreas Frick, docent i psykologi, Allison Ericson, forskningsassistent på Uppsala universitet, Fredrik Åhs, docent i psykologi vid Uppsala universitet, Elias Hansson, försöksperson.

Olof Peterson
vet@sverigesradio.se

På historielektionen är alla elever samma "vi" Oct 29, 2018

Show notes

Barnens egna ursprung spelar ingen roll för hur de känner samhörighet med det historiska "vi" som skolundervisningen bygger på.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Skolämnet historia innebär en möjlighet både att tona ner och att underbygga konflikter mellan och inom samhällen. Det menar nyblivna doktorn i didaktik vid Mälardalens högskola Karin Sandberg.

Berättelser som berör behövs för att engagera eleverna, säger Anna-Karin Johansson, speciallärare på Käpplundaskolan i Skövde, och därför används också mycket populärkultur inom historieundervisningen, till exempel film.

Det gillar femteklassarna Hampus Lööf, Engla Khalaf och Ibrahim Monari på Käpplundaskolan i Skövde. Samtidigt blir det en utmaning för lärarna att hjälpa eleverna att källkritiskt hålla isär fakta och fiktion.

Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sverigesradio.se

Bebisarnas hemliga språk Oct 28, 2018

Show notes

Bebisskrik är ingen enkel siren för att påkalla uppmärksamhet. Om man lyssnar noga framträder en komplex melodi starkt präglad av modersmålet, har tyska forskare kunnat visa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Genom att använda en ljudbank med en halv miljon bebisskrik, har forskaren Kathleen Wermke kunnat jämföra hur bebisar från olika språkområden låter. Hon har kunnat visa att bebisarna redan från födseln är starkt präglade av sitt modersmål.

I programmet hörs: Kathleen Wermke, professor vid universitetssjukhuset i Würzburg, Sandra Redlaff, mamma till bebisen Millie, Soly Erlandsson, professor i psykologi.

Marcus Hansson
vet@sverigesradio.se

Interplay: Vad gör oss unikt mänskliga? Oct 25, 2018

Show notes

Sjönymfen Rusalka i Dvořáks opera vill bli människa, men har inte förmågan att uttrycka mänskliga känslor. Vad är då unikt mänskligt? Och hur skiljer vi oss från de andra djuren?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Människan verkar ha en unik förmåga att ordna sina upplevelser, planera för framtiden, och skapa sig föreställningar om hur saker och ting ska bli.

I programmet som spelas in på Berwaldhallen i Stockholm hörs Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap, och Johan Lind, docent i etologi, läran om djurs beteende.

Interplay är ett samarbete mellan Berwaldhallen och SR Vetenskap som förenar musik och forskning.

Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected