Vetenskapsradion

Latest Episodes:

Svenska uppfinnare – Solgun Drevik skapade tunna mensskydd May 09, 2019

Show notes

Hon har ett 70-tal patent inom främst hygienprodukter, men ser sig inte som uppfinnare utan som "kombinator". Nu hjälper hon en ny generation innovatörer att kliva fram.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Solgun Drevik började 1986 arbeta på Mölnlycke AB, välkänd tillverkare av hygienprodukter av olika slag utanför Göteborg. Där kom hon att bli den ledande utvecklaren av tunna hygienartiklar. I stället för mjuka, tjocka bindor kombinerade hon styva superabsorberande material med en smidig och tunn passform. På det viset underlättade hon livet för miljontals kvinnor, i och utanför Sverige.

Idag arbetar Drevik främst med att stötta andra uppfinnare, särskilt sådana som befinner sig i ett tidigt skede med en idé. Det gör hon som projektledare för "Uppfinnarlotsen", en statligt finansierad satsning i vilken idéer i tidigt skede testas. De idéer som bedöms vara nya och relevanta får stöd av olika slag.

Bland uppfinnarna i projektet medverkar Sara Serray, som tagit fram ett nyttigt godis som nu är i produktion och är ute på marknaden, samt Leila Shirazi, kirurg som håller på att ta fram ett nytt kirurgiskt instrument som ska underlätta vissa operationer.

Programledare
Mats Carlsson-Lénart

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

På spaning efter den alfågel som finns kvar May 08, 2019

Show notes

Alfågeln tillbringar våren i svenska vatten innan den drar upp till Arktis för att häcka. På senare tid har den gått ner kraftigt. Vi drar till havs med forskaren som söker svar på frågan: Varför?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I vattnen utanför Fårö fyr följer vi med Kustbevakningens båt ut mot Sandö bank och Salvo rev för att försöka få syn på de flockar av alfågel som håller till där om vårarna. Kjell Larsson från Linnéuniversitetet har länge följt fåglarna, och med ombord finns också Rozemarijn Keuning från Länstyrelsen Gotlands län.

Programledare: Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

När kollapsar ett ekosystem? (R) May 07, 2019

Show notes

Växter och djur som bygger upp jordens ekosystem minskar i antal. Hur ska vi förstå i tid när ekosystemen vi alla är beroende av är på väg att kollapsa?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Med anledning av IPBES-rapporten om biologisk mångfald repriserar vi det här programmet från mars i år.

När vissa rovfiskar fiskades ut vid Karibiens korallrev på 1980-talet ledde det till en invasion av sjöborrar. Sjöborrarna är i vanliga fall bra för korallreven, men när de plötsligt blev väldigt många på en liten yta förändrades deras beteende.

Biologer har börjat studera ekosystem på ett nytt sätt efter den här händelsen, för att förstå när de är på väg att gå mot en kollaps. Sådana här kollapser kallas för regimskiften. Man hoppas i studier att kunna hitta tidiga signaler på ett regimskifte, utan att i detalj behöva förstå biologin hos varje art som ingår i ekosystemet.

I programmet hörs: Magnus Nyström, korallrevsforskare och docent på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, Örjan Bodin, forskare inom hållbar utveckling med fokus på naturresurser på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, Lars Gamfeldt, marinbiolog vid Göteborgs universitet.

Programledare
Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Så ska världen rädda den livsviktiga mångfalden May 07, 2019

Show notes

Biologisk mångfald är en förutsättning för de livsuppehållande systemen på jorden. En ny rapport beskriver problemet och söker lösningar. Det handlar om också vår egen överlevnad.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En miljon arter på jorden riskerar utrotning. Det är en av slutsatserna i en FN-rapport som släpps måndag den 6 maj, vid en konferens där delegater från 132 länder samlats för att enas om en lägesbeskrivning som ska ligga till grund för åtgärder.
Den biologiska mångfalden har nu fått det som klimatfrågan tidigare har haft: ett internationellt system för att göra forskningssammanställningar och enas många länder emellan om hur problemet ska beskrivas. Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES) heter det.

Kunskapsunderlaget har tagits fram under en längre tid och den rapport som släpps på måndagen är en så kallad "Summary for Policymakers" - en sammanfattning som ska rikta sig till politiker och andra beslutsfattare. Mötet veckan före rapportsläppet har ägnats åt att enas om precis hur formuleringarna i rapporten ska låta.
– Frågan om biologisk mångfald är lika viktig för mänskligheten som klimatfrågan, säger Robert Watson, ordförande för mötet, till AFP. Den har betydelse inte bara för naturen utan också för ekonomiska frågor. Det sätt vi nu producerar mat och energi på underminerar de tjänster vi får från naturen, menar han, och fortsätter att stora förändringar behövs.
I Vetandets värld tittar vi närmare på vad rapporten säger, och diskuterar hur vägen framåt kan se ut. Medverkar gör Vetenskapsradions Sara Sällström direkt från Paris, tillsammans med Cecilia Lindblad som är forskningssekreterare på Naturvårdsverket och en av Sveriges representanter i IPBES. Vi hör också Thomas Hahn, miljöekonom vid Stockholm Resilience Center som arbetat med en regional del av rapporten, och Ola Jennersten, WWF Sveriges expert på biologisk mångfald.

Reporter: Sara Sällström
sara.sällstrom@sverigesradio.se

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Var går gränsen för arternas försvinnande? (R) May 05, 2019

Show notes

Idag måndag kommer en global rapport om den hotade biologiska mångfalden - som är livsviktig för oss människor. Hur många arter kan försvinna innan naturen förlorar sin förmåga att försörja oss?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi är helt beroende av att naturens ekosystem ska förse oss med mat, rent vatten, syre och andra resurser. Men många av naturens arter är hotade. Den pågående artförlusten kan liknas vid att dra ur nitarna ur ett flygplan. En del nitar går att dra ur, utan att flygplanets konstruktion påverkas. Men till slut kommer man till en gräns där flygplanet störtar. Det vill säga att ekosystemen kollapsar. Frågan är var den gränsen går?
I programmet hörs: Torbjörn Ebenhard, biolog och forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges lantbruksuniversitet, Lina Herbertsson, ekolog och miljövetare vid Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet, Johan Ekroos, ekolog och miljövetare vid Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet.

Programmet är en repris från mars i år.

Programledare
Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Svenska uppfinnare – Hasselblad och rymdpromenaden May 02, 2019

Show notes

Victor Hasselblad var den otekniske ornitologen som lyckades förverkliga en helt ny typ av kameramodell, vars bilder skulle få oss att omvärdera människan och hennes plats i världen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1948 lanserades en ny svensk stillbildskamera på en presskonferens i New York. Den hette Hasselblad och var uppkallad efter sin skapare, grosshandlarsonen och fågelskådaren Victor Hasselblad från Göteborg, som ända sedan barnsben drömt om en kamera som man kunde fotografera flygande fåglar med.

Kameran blev efter en del inledande problem en världssuccé. Den höga bildkvalitén gjorde att rymdorganisationen NASA i början av 1960-talet började använda kameran under de amerikanska rymdfärderna.

I programmet berättas om Victor Hasselblads liv och om hans kamerafabrik i Göteborg. Medverkar gör Sören Gunnarsson, expert på människan och företaget Victor Hasselblad, samt Elsa Modin, bibliotekarie på Hasselbladstiftelsen i Göteborg.

Programledare
Mats Carlsson-Lénart

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Omar Yaghis kemi kan skörda vatten ur luften May 01, 2019

Show notes

Mobila vattenkällor som kan ställas ut i öknen och som levererar litervis med vatten. Det finns redan tack vare så kallad nätverkskemi. Att omvandla koldioxid till bränsle är ett annat mål för nätverkskemin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det handlar om relativt nya material, metallorganiska nätverk (MOF:ar), som är en blandning av organiska och metalliska byggstenar. På molekylär nivå är dessa starka och porösa och i håligheterna kan specifika molekyler fångas in. Nätverken kan också designas efter vilken specifik molekyl man vill fånga.

Forskning pågår runt om i världen på nätverkskemins möjliga användningsområden. Effektiv vätgaslagring och möjligheterna att bota cancer är två vägar som provas. I USA har man kommit långt vad gäller att skörda vatten ur luften och enligt forskare finns snart maskiner som kan ge flera tusen liter rent vatten per dygn.

I programmet medverkar Omar M Yaghi, som tillsammans med Michael O'Keefe har grundat nätverkskemin. Yaghi är professor i kemi vid University of California Berkeley. Medverkar gör också Ola Wendt, professor i oorganisk kemi vid Lunds universitet och Karolina Mothander, forskarstudent vid Lunds universitet.

Programledare: Sanna Ekstedt Larsson

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Motion på burk – om träning som kemi (R) Apr 30, 2019

Show notes

Fysisk träning sätter igång ett kemiskt fyrverkeri i kroppen som skapar hälsa och välbefinnande. Nu försöker forskarna identifiera de ämnen som kan bli framtidens träningspiller.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När världens ledande träningsforskare träffas i Göteborg berättar de om hur kroppens egna signaler vid fysisk ansträngning kan isoleras och kanske bli framtida läkemedel.

Jorge Ruas och hans grupp vid Karolinska Institutet i Stockholm har hittat den signalväg som ser ut att motverka depression hos den som springer, simmar eller cyklar.
Mark Febbraio från Sydney hoppas att hans labb är på väg att kartlägga det protein som ger skydd mot bröstcancer efter träning. Den som ser ut att ha kommit längst på vägen mot ett "träningspiller" är Ron Evans och hans grupp vid Salk Institute.

Deras substans får möss att bli extremt uthålliga, utan träning. Medlet är nu på väg mot klinisk testning.

Men vad kan egentligen ett enkelt läkemedel göra jämfört med träning som är extremt mångsidig och påverkar nästan alla kroppens organ?

I programmet möter du också John Hawley, professor i idrottsvetenskap vid John Moores University i Liverpool och motionärerna Matti Ollila och Elin Eriksson från Göteborg.

Programmet är en repris från september 2017.

Tomas Lindblad
vet@sverigesradio.se

Därför brinner Sveriges skogar Apr 29, 2019

Show notes

Innan minnena från sommarens bränder har svalnat har Sverige åter råkat ut för en rad skogsbränder. Varför blir det så och vad säger prognoserna om framtidens brandrisker?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nederbörd, avdunstning och luftfuktighet. Allt har betydelse för risken för skogsbränder och SMHI använder flera olika modeller för att så riktigt som möjligt modellera framtidens risker för skogsbränder. Slutsatsen man dragit är att klimatförändringen kommer att öka risken för bränder i södra Sverige och längs Östersjökusten, men minska i norra Sverige.

Vi diskuterar brandrisker och framtida brandbekämpning med Peter Berg, forskningsledare vid SMHI, och Anders Granström, skogsbrandsforskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå.

Programledare: Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Så påverkas Kaliforniens bränder av uppvärmningen Apr 28, 2019

Show notes

På kvällen den 8 november har elden precis börjat ta fart. Michelle O'Wings är hemma med familjen i Malibu och vet ännu inte att de kommande timmarna kommer att bli livsavgörande.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det var en förödande brandsäsong i Kalifornien 2018. Kaliforniens guvernör har lovat att ta bort mängder av tät, torr och lättantändlig skog och att satsa mer på tekniska lösningar. Men oavsett de olika strategierna kommer vi se fler kraftiga bränder i västra USA, enligt forskare. Klimatförändringen har gett oss ökade temperaturer och lägre luftfuktighet och därmed de perfekta förutsättningarna för brand, menar de.
I programmet hörs: Michelle O'Wings, branddrabbad boende Malibu, Park Williams, forskare miljövetenskap Columbia University, och Keith Gilles, professor Berkley University.

Programledare
Isabell Höjman

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected