Vetenskapsradion

Latest Episodes:

Född flera månader för tidigt – så kan man må i vuxen ålder May 05, 2026

Show notes

I en ny svensk studie har forskare följt barn som i genomsnitt föddes i vecka 27 på 90-talet i Sverige, och undersökt livskvaliteten i vuxen ålder.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Forskarna har följt 201 av de minsta barnen som föddes och överlevde i början på 90-talet. Alla hade en födelsevikt på 1 kilo eller mindre, och var i genomsnitt födda i vecka 27.
I vuxen ålder har deltagarna fått svara på frågor om livskvalitet. Forskarna hämtade också uppgifter om registrerade diagnoser och sjuklighet med möjlig koppling till för tidig födsel från nationella register.
Medverkar gör bland annat Maria Heyman, doktorand vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien och Ulrika Ådén, professor i neonatologi vid Karolinska institutet och Linköpings universitet.

Reporter: Jonna Westin
jonna.westin@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Labbet som kan bli allt från oväder till förskolehall May 04, 2026

Show notes

Krislabbet vid Mitthögskolan i Östersund är ett rum som kan göras om till allt från ovädersstad till förskola. Här studeras hur vi reagerar i kriser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När blivande förskollärare övar i krislabbet kan det iscensättas som en förskola, där man hör en hotfull förälder. Studenterna lever sig in i situationen, ställer sig på färgade mattor enligt hur trygga de känner sig och diskuterar sina reaktioner.

Det är ett av många scenarier som ges liv med ljud, bild och vid behov vibrationer. Här finns också teknik för att släppa ut doft i rummet, för att ytterligare förstärka känslan, men den är inte igång just nu.

Vi hör sociologen Minna Lundgren som gjort studier i labbet och Kari Pihl som är verksamhetsansvarig. Tekniskt ansvarige Per Hemmingsson kommer från spelvärlden och har en egen tanke om hur labbets förmågor skulle kunna utvecklas vidare.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Bland inspektörer och fiskeföreningar – så såg skärgårdsfisket ut förr May 01, 2026

Show notes

Skärgårdsfisket förr i tiden kunde försörja många utan att fiskbestånden utarmades. Hur gick det till?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången i mars 2026.

Marinekologen och fiskforskaren Henrik Svedäng vid Stockholms universitets Östersjöcentrum har letat i Riksarkivet och andra källor för att ta reda på hur det historiska fisket i Stockholms skärgård med omnejd såg ut. Arkiven berättar att fisket legat på en rätt konstant nivå under flera århundraden. En slutsats är att minskningen av strömmingen är ett nutida fenomen, som kommit med det moderna fisket.

Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Efter maktskiftet i Ungern: så kan forskningen bli fri igen Apr 30, 2026

Show notes

I Ungern har EU sett brist på oberoende forskning, och fryst stöd. Efter maktskiftet väcks hopp om förändring, men oro om att reformerna bara blir ytliga.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Samtidigt som studenter i Sverige firar Valborg intensivt, så släpps en handbok för att försvara akademiska frihet i Ungern.

Efter Péter Magyars valseger i Ungern har ett försiktigt hopp tänts bland forskare och universitetsanställda. Under Viktor Orbáns 16 år vid makten vittnade många om politisk detaljstyrning, strypta forskningsresurser och en utbredd självcensur. När EU valde att frysa miljardbelopp i stöd handlade kritiken inte bara om brister i akademisk frihet, utan också om domstolars oberoende, korruption och mediernas ställning.

Nu återstår den svåra frågan: hur snabbt går det att återskapa tillit och frihet i ett system som varit politiserat under lång tid? Avgörande blir vem som får makt över universiteten, hur forskningsmedel fördelas – och hur kvalitet kan få gå före lojalitet mot den sittande regeringen.

Att genusvetenskapliga utbildningar stoppades redan 2018 ses ofta som ett tidigt tecken på hur snabbt akademin kan strypas när demokratin försvagas. Samtidigt väcker maktskiftet förhoppningar om fler internationella samarbeten och ökade EU-anslag, om rättsstatens principer och den akademiska friheten faktiskt kan byggas upp igen i Ungern. Och kanske rymmer erfarenheterna också en större fråga: behövs gemensamma europeiska verktyg för att skydda forskares och studenters oberoende i framtiden?

Medverkar gör Ylva Engström, vice preses (ordförande) vid Kungliga Vetenskapsakademien tillika ordförande i dess forskningspolitiska kommitté, Andrea Petö, professor i genusvetenskap vid Central European University och Andrew Ryder, chef för institutet för statsvetenskap och internationella studier på Eötvös Loránd University i Budapest i Ungern.

Reporter: Annika Östman
annika.ostman@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Marin kolonilott vid kajen: här skördas stadsmusslor Apr 29, 2026

Show notes

Att odla på en marin kolonilott kan ge både närproducerade luncher och en starkare relation till havet. I Helsingborg finns en sådan odling av musslor mitt i stan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Från en större brygga vid kajkanten hänger så kallade strumpor fulla med musslor. Det är smala rör av nät som musslorna växer i. Vetenskapsradion är med när medlemmarna i havskolonin som odlar här samlas för att skörda de musslor som är tillräckligt stora för att ätas. Den marina kolonilotten startades av kommunen men nu har en koloniförening bildats som ska fortsätta med musselodlingen på egen hand.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Möt forskarna som vill återskapa musik inspelad med världens äldsta inspelningsutrustning – fonografen Apr 28, 2026

Show notes

För drygt 100 år sedan så reste järnvägstjänstemannen Karl Tirén runt i norra Sverige och spelade in samisk jojk - går det att återställa ljudet?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur har inspelningstekniken påverkat musiken och musiker från förra sekelskiftet? Och går det att återskapa ljud som spelades in för drygt hundra år sedan? Det är något som de bägge ljud- och musikforskarna Thomas von Wachenfeldt och Berk Sirman, på Högskolan i Dalarna, funderar på.
I Sverige finns det unika fonograf-inspelningar som är gjorda av järnvägstjänstemannen Karl Tirén som mellan åren 1909 och 1915 spelade in cirka 300 jojkar från norra Sverige - något som numera är ett svenskt världsminne. Dessutom så finns det inspelningar från Sveriges första riksspelstämma som var på Skansen år 1910.

Genom att göra nyinspelningar av folkmusik och samisk jojk, både med fonograf och modern teknik, och sedan jämföra ljuden med de drygt 100 år gamla inspelningar så hoppas de bägge forskarna på att kunna återställa de gamla ljuden med hjälp av AI.
Hör de unika inspelningarna och träffa de hängivna forskarna, varav en faktiskt är riksspelman.

Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Nu kommer de smarta robotarna – och de behöver öva sig i verkligheten Apr 27, 2026

Show notes

Människoliknande robotar med artificiell intelligens är på väg ut i bilfabriker. Men AI-robotarna kan behöva mycket övning i det fysiska rummet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången i februari 2026.

En robot som ska fungera i verkligheten måste tränas i verkligheten. Det är robotforskaren Henny Admoni från Carnegie Mellon University och datavetenskapsprofessorn Amy Loutfi vid Örebro universitet ense om.

Att träna en AI-robot kan påminna mycket om att utbilda en människa, vilket väcker tankar om vad det gör med vår relation till robotarna. Samtidigt är åtminstone en sak väldigt annorlunda mot att utbilda människor.

Vi har besökt AI-forskningsprogrammet WASP:s vinterkonferens och träffar också laboratorieingenjören Kewin Borowiecki, som snabbguidar bland de robottyper som lett fram till Örebro universitets nyliga inköp av den människoliknande och AI-utrustade roboten Argo.

Reporter: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Vår framtid med AI – så kan den bli ”bländande bra” Apr 24, 2026

Show notes

Artificiell intelligens väntas bli smartare än människan. Hanterar vi den rätt, i tid, kan det bli bländande bra. Det tror AI-forskaren Anders Sandberg.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sandberg har forskat om AI-utvecklingen och dess konsekvenser sedan 1990-talet. Nu tecknar han tre tänkbara framtider med superintelligent AI.

I en av dem blir vi människor utplånade eller undanträngda. Men i den ljusaste bilden har vi det bättre än vi kan föreställa oss - tillsammans med framtidens mjukvara.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Nu skärper AI:s upphovsman varningarna för tekniken Apr 23, 2026

Show notes

Nobelpristagaren Geoffrey Hinton tycker att riskerna med artificiell intelligens har blivit tydligare när AI-system utvecklat självbevarelsedrift.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Geoffrey Hinton fick Nobelpris 2024 för artificiell intelligens som bygger på neurala nätverk. Redan dessförinnan hade han lämnat en anställning på Google och börjat att tydligt varna för teknikens konsekvenser.

Nu när Vetenskapsradion talar med honom igen, ett drygt år efter hans uppmärksammade AI-varningar i samband med Nobelpriset, ser han ännu tydligare skäl än förut att peka på riskerna att artificiell intelligens faktiskt utplånar mänskligheten och behovet av åtgärder för att förhindra teknikens dåliga effekter.

AI-system har visat sig kunna utveckla självbevarelsedrift. Och i förlängningen innebär det att systemen skulle kunna sätta sitt eget bevarande framför människors bästa.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Därför blev Tjernobyl historiens värsta kärnkraftsolycka – och så blev följderna Apr 22, 2026

Show notes

Det är 40 år sedan reaktorn i dåvarande ukrainska sovjetrepubliken exploderade. Vilka blev hälsoeffekterna, och hur allvarliga är krigsskadorna på den nya inneslutningen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången i mars 2026.

Tjernobylolyckan den 26 april 1986 började med ett säkerhetstest som borde ha avbrutits vid flera tillfällen. Bristande säkerhetskultur bidrog till att reaktorn gick in i en okontrollerad kedjereaktion och exploderade. Nedfallet följde vindarna mot nordväst och gav utslag på mätningar i Sverige, innan Sovjetunionen erkände olyckan.

I närområdet blev brandmän och räddningspersonal akut strålsjuka och 28 av dem dog. Men att reda ut övriga hälsoeffekter är svårare. Modelleringar pekar på tiotusentals cancerfall i Europa, medan den tydligaste kopplingen finns för sköldkörtelcancer hos barn i Ukraina och Belarus. Men hur man ska beräkna effekterna av den oro som katastrofen orsakat genom åren?

I dag är den förbjudna zonen runt Tjernobyl fascinerande och skrämmande på samma gång, med vildvuxen natur som tar över där människor bott. Samtidigt har kriget åter riktat fokus mot platsen. Nyligen slog en rysk drönare hål i den nya säkerhetsinneslutningen som kostat över 15 miljarder kronor att bygga, så att den nu inte längre håller tätt. Reparationen bedöms svår.

Intervjuerna till programmet gjordes vid ett seminarium på Strålsäkerhetsmyndigheten, som går att se i sin helhet här.

Medverkande: Lena Konovalenko, fysiker och radioekolog, Strålsäkerhetsmyndigheten, uppvuxen i Kiev; Kerstin Lundmark, arbetade vid dåvarande Statens strålskyddsinstitut; Joachim Nilsson, nuklearmedicinsk sjukhusfysiker, knuten till Karolinska institutets kunskapscentrum för strålningsmedicin vid katastrofer; Jack Valentin, tidigare avdelningschef, Strålskyddsinstitutet; Katarina Danestig Sjögren, avdelningschef, Strålsäkerhetsmyndigheten.

Ljudtekniker: Victor Bortas Rydberg

Programledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Medverkande reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected