Vetenskapsradion

Latest Episodes:

Del 1/3. Svalbard - Är polarturisten ambassadör eller marodör? Jan 19, 2020

Show notes

Polarturismen växer snabbt. Men är den bra eller dålig för klimatet, den känsliga arktiska miljön och den arktiska faunan och floran? Följ med till isbjörnar och grönlandsvalar på Svalbard.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Om man reser till Svalbard som polarturist, blir man en polarambassadör eller en polarmarodör? Flyg dit och kryssningsfartyg där - kan det försvara att turisten i Arktis kommer hem med engagemang för klimatet och kunskap om den arktiska miljön?

Vi hör flera röster: Tom Arnbom, arktisansvarig vid WWF Världsnaturfonden, Frida Bengtsson campaigner vid Greenpeace, samt polarguiderna vid PolarQuest - Zet Freiburghaus, Gunilla Lindh och Manda Lundström.

Programledare
Thomas Öberg

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Sara söker svaren på universums mysterier Jan 16, 2020

Show notes

Vad består allting av och hur funkar världen egentligen? Sara Strandberg ägnar sitt liv åt att försöka bidra med pusselbitar till svaret på sådana frågor, med hjälp av partikelacceleratorn LHC.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den stora partikelacceleratorn LHC på Cern i Schweiz accelererar protoner som krockar i Atlasdetektorn. Ur spåren i detektorn läser Sara Strandberg ut vilka partiklar som bildats och vilka egenskaper de har. Sitt arbete gör hon både på plats och hemma på Stockholms Universitet.

Drömmen är att upptäcka så kallade supersymmetriska partiklar eller mörk materia. Men även på vägen mot en sådan stor upptäckt tycker Sara Strandberg att hon ständigt lär sig något nytt om universum.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Vetenskapsradion spanar mot 2020 Jan 16, 2020

Show notes

Vi fick första bilden av ett svart hål, klimatfrågan gav upphov till jättedemonstrationer, och en global rapport om biologisk mångfald släpptes. Det hände vetenskapsåret 2019. Vad väntar 2020?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Några av Vetenskapsradions reportrar samlas i studion för att spana mot året som kommer. Sara Sällström har koll på vad som kan hända inom området biologisk mångfald och Annika Östman har förhoppningar inom sitt medicinområdet.

Gustaf Klarin har ett särskilt öga på utvecklingen inom naturbruk och Björn Gunér spanar mot rymden.

Vetandets värld byter namn om en vecka och Vetenskapsradions Veckomagasin ersätts av Vetenskapspodden. Här hittar du alla Vetenskapsradions program i P1 2020!

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Fysikpristagaren Peebles tog fram universums recept (R) Jan 15, 2020

Show notes

James Peebles får årets Nobelpris i fysik. Hans teorier om ljuset från Big bang har gett oss förståelse för universums beståndsdelar. Men bara en bråkdel av ingredienserna känner vi igen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bara 5 procent av universum består av sådan materia som vi förstår oss på. 26 procent är okänd mörk materia och 69 procent okänd mörk energi.

När James Peebles började sin forskarbana var det i en värld där Big bang-teorin fortfarande diskuterades. Och det var just mikrovågsstrålning från ursmällen som kom att bli viktig för hans möjligheter att lägga det kosmiska pusslet. I ett ständigt växelspel mellan teori och observationer har dagens bild av universums sammansättning vuxit fram.
Nu har nya generationers forskare gett sig i kast med att ta reda på vad mörk materia och mörk energi egentligen är.

I programmet hörs James Peebles, årets Nobelpristagare i fysik, Ariel Goobar, professor i observationell partikelfysik vid Stockholms universitet.

Programmet är en repris från den 5 december 2019.

Programledare
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Reporter
Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Del 2/2. Hemmasittarna - Hur får man tillbaka eleverna till skolan? Jan 12, 2020

Show notes

Sverige har ingen nationell strategi för att få hemmasittare tillbaka till skolan. Så man hittar egna lösningar, som att ta med en assistanshund till skolan eller att ha lektioner på hästryggen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

15-åriga Matilda slutade gå till skolan i fyran. Långt senare fick hon diagnosen högfungerade autism, och hennes väg tillbaka till skolan går tillsammans med en assistanshund.

I Skövde kommun får Albin i sexan och Maja i femman ett par lektionstimmar i veckan ihop med hästar, och det visar goda resultat, säger läraren Martina Landenmark och Anita Jakobsson från Skövde kommun. Men Malin Gren Landell, psykolog och forskare, efterlyser vetenskapligt förankrade verksamma metoder för att få elever tillbaka till skolan.
I programmet hörs: Matilda, 15-åring som slutade gå till skolan i fyran, Annika, mamma till Matilda, Albin, sjätteklassare i Skövde, Maja, femteklassare i Skövde, Martina Landenmark, klasslärare i Skövde, Anita Jakobbson, Sektor barn och utbildning Skövde kommun, Malin Gren Landell, forskare och psykolog och utredare kring problematisk elevfrånvaro.

Programledare
Ylva Carlqvist Warnborg

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Del 1/2. Hemmasittarna - "Man gör allt – men inte rätt" Jan 12, 2020

Show notes

Ingen vet hur många de så kallade "hemmasittarna" är. Och oavsett om orsaken är neuropsykiatrisk diagnos, mobbning eller trassligt hemma, så är deras frånvaro ett problem där alla förlorar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

"Hemmasittare" kallas de barn som under längre tid inte går till skolan. Skolinspektionens granskning 2016 visade att skolor ofta upplever att man "gör allt" för att få tillbaka elever – men man gör inte rätt. Grundorsakerna förblir ofta en gåta, och elevernas egen röst hörs sällan i utredningarna.

I programmet möter vi mamma Annika och hennes 15-åriga dotter Matilda som slutade gå till skolan i fyran. Vi hör också pedagogikforskaren Martin Hugo vid Jönköpings universitet, Christian Floer, utredare från Skolinspektionen och behandlingschefen Peter Sjöstedt och behandlaren Therese Markusson från Magelungen Utveckling AB.

Programledare
Ylva Carlqvist Warnborg

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Forskaren som överraskades av flyktingars hälsa Jan 09, 2020

Show notes

Flyktingar i Sverige har lägre risk för självmord än personer födda här. Men så trodde forskaren Anna-Clara Hollander inte alls att det var. Nu är hon väldigt glad över att hennes hypotes inte stämde.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Anna-Clara Hollander har följt flyktingar med uppehållstillstånd i Sverige under 30 års tid, fram till 2015. Hennes intresse för flyktingars hälsa började på hög höjd, i landet Tadjikistan.

Har du eller en närstående självmordstankar, finns hjälp att få:

Vid akut situation ring nödsamtal 112.
Ring 1177 Vårdguiden.
Bris - Barnens rätt i samhället har telefon 116 111.
Jourhavande medmänniska har telefon 08-702 16 80.
Mind Självmordslinjen kan nås på chatt via mind.se eller på telefon 90101.

Programledare: Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Det svenska järnet – från Röda Jorden till fossilfritt stål Jan 08, 2020

Show notes

De första lämningarna efter järnhantering i Sverige är 2700 år gamla. Spåren efter blästerugnar finns att se i Riddarhyttan. I Bergslagen utvecklades också de tidigaste masugnarna. Hur gick det till?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ulla Fredriksson som bor i Riddarhyttan berättar om hur det gick till när hon fann resterna efter den äldsta blästerugnen på Röda Jorden i Riddarhyttan - en kamp framför allt mot knotten som ansatte henne.

Bergslagen har en speciell roll i Sveriges järnhistoria – dom allra första masugnarna byggdes i början av 1100-talet i Norbergstrakten. Metallurgen Lars Bentell säger att det framför allt berodde på en sak: malmens unika kvalitéer.

Vetandets värld följer de historiska teknikskiftena, i ljuset av den svenska stålindustrins satsning på att lägga om dagens produktion till att bli fossilfri, och att upphöra med de enorma utsläppen av växthusgasen koldioxid.

I programmet hörs: Ulla Fredriksson, boende i Riddarhyttan som hittade resterna efter den äldsta blästerugnen Röda Jorden i Riddarhyttan, Lars Bentell, metallurg och pensionerad forskningschef LKAB, Catarina Karlsson, arkeolog och agrarhistoriker på Jernkontoret.

Programledare
Per Helgesson

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

ÖVR: Bildtext: Järnhistoria1. Här i skogen i Riddarhyttan var Ulla Fredriksson med om att hitta en av de allra tidigaste blästerugnarna.

Bildtext: Järnhistoria2. De allra första masugnarna byggdes i Norbergstrakten på 1100-talet. Metallurgen Lars Bentell vet hur och varför. Foto: Per Helgesson

Hon tar AI till hjälp för att analysera sociala medier Jan 07, 2020

Show notes

Hon växte upp bakom järnridån, i Ceaușescus Rumänien. Anamaria Duteac Segesten blev statsvetare, och kärleken förde till Lund, där hon nu använder AI för att analysera samtal i sociala medier.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Twitter är väldigt öppet för forskning, medan Facebook är väldigt stängt. Att studera det politiska samtalet via offentliga inlägg på sociala medier ger känslan att det finns mycket mer som vi som forskare inte har tillgång till, säger Anamaria Dutceac Segesten.

Efter att ha tagit sin doktorsexamen i USA forskar hon nu i Lund kring hur politiska inlägg postas, gillas och delas på sociala medier. Där finns mångas nyhetsflöde och sociala referensramar, och där kan politiska åsikter skapas, befästas och spridas.

I ett pågående vetenskapligt arbete är Anamaria Dutceac Segesten en av forskarna som ska ta fram en app som avslöjar deep fakes – ett verktyg som framför allt ska hjälpa journalister att försöka säkra upp och "vattenstämpla" sanningen i en värld där de tekniska möjligheterna att sprida fake news och deep fakes ständigt förfinas.

Programledare
Ylva Carlqvist Warnborg

Producent
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Det stora språnget mot fossilfritt stål Jan 06, 2020

Show notes

Svensk stålindustri vill bli först i världen med att producera stål fossilfritt. Ett enormt teknikskifte som bryter med tusenåriga anor. Målet är en rejäl minskning av Sveriges utsläpp av koldioxid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi besöker SSAB:s masugn i Luleå, som tillsammans med anläggningen i Oxelösund svarar för 10 procent av de svenska utsläppen av koldioxid. Där byggs idag en pilotanläggning för att testa en ny metod att få fram järn ur järnmalm. Vätgas ska användas som reduktionsmedel i stället för kol. Biprodukten blir då: vanligt vatten.

Förhoppningen är att kunna få fram ett helt fossilfritt stål på marknaden senast 2026.

I programmet medverkar Mårten Brännström, driftledare masugnen i Luleå, Martin Pei, teknisk direktör på Hybrit, och Gunilla Hylander, tekniskt ansvarig på pilotanläggningen i Luleå.

Programledare
Per Helgesson

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se