Vetenskapsradion Forum

Latest Episodes:

Bellmans 1800-tal Mar 01, 2010

Show notes

När Bellman dog utfattig 1795 glömdes han snart bort, ända tills de unga romantikerna upptäckte hans genialitet långt senare. Det har man i alla fall trott tidigare, men det stämmer inte enligt litteraturprofessorn Johan Stenström. Bellman var aldrig bortglömd. I den nya boken Bellman levde på 1800-talet skriver han om hur Bellmans texter sjöngs i de slutna manliga sällskapskretsarna i Stockholm, där hans texter om kärlek och rus kunde leva vidare. I serien om bilar i litteraturen berättar Emin Tengström den här veckan om hur skrotbilar, bilskrotar och bilolyckor har använts som symboler för förgängligheten. Programledare är Urban Björstadius.

Hade Strindberg mögel i hjärnan? Feb 22, 2010

Show notes

Många Strindbergforskare tar till oerhört långsökta tolkningar och läser in symboler och underliggande betydelser i texterna som inte finns där, bara för att få sina litteraturvetenskapliga analyser att gå ihop. Det säger litteraturvetaren Erik van Ooijen som nyligen disputerade på en avhandling om Strindbergs kammarspel. Han säger att Strindberg ofta skrev nyckfullt och oförutsägbart för att skapa en särskild rytm eller stämning, snarare än för att det hade någon särskild symbolisk mening. Strindberg själv beskrev ofta hur han drabbades av en slags feber när han skrev, och han sa att dikten växte fram som ett mögel ur hjärnan. Dessutom fortsätter serien om bilar i litteraturen, och idag berättar Emin Tengström om hur bilen har använts som klassmarkör i den svenska litteraturen, och om hur man har beskrivit fenomenet med kvinnor bakom ratten. Programledare är Urban Björstadius.

Skandinaver är vi allihop Feb 15, 2010

Show notes

Efter århundraden av krig och fiendskap började invånarna i de nordiska länderna under 1800-talet att se varandra som syskonfolk. Insikten att det finns stora kulturella likheter mellan länderna och att våra språk har ett gemensamt ursprung ledde till en ny identitet och att människor såg på sig själva som skandinaver. Tidigare har man ansett att den här så kallade skandinavismen dog ut vid mitten av 1800-talet, men litteraturvetaren Kari Haarder Ekman säger att den levde kvar i litteraturen till in på 1900-talet och att den var en viktig orsak till att det moderna genombrottet i nordisk litteratur blev så framgångsrikt. Få uppfinningar har revolutionerat människors vardag så som bilen, och 1900-talet var på många sätt bilens århundrade. Idag är bilar och bilism mer aktuellt än någonsin, oavsett om det handlar om klimatförändringar, trängselskatter eller Saabs framtid. Emin Tengström är författare till den nya boken "Bilen & människan i svensk prosa och poesi", och i en ny serie kommer han under några veckor framöver att berätta om hur bilen har skildrats i den svenska litteraturen. Programledare är Urban Björstadius.

Den samiska trumman Feb 08, 2010

Show notes

Den samiska trumman spelade förr en viktig roll när samerna ville komma i kontakt med gudarna. Genom trumman kunde de få reda på gudarnas vilja och få råd om hur de skulle bete sig i olika situationer. Kristna missionärer och forskare såg däremot trumman som trolldom och förstörde därför nästan allihop. I dagarna disputerar religionshistorikern Rolf Christoffersson på en avhandling om den samiska trumman, och i dagens program visar han hur det gick till när samerna använde trummorna för att spå in i framtiden. Dessutom uppmärksammas att den amerikanska teveserien 24 nu startar med en ny säsong. I serien får vi följa agenten Jack Bauers kamp mot terrorister, men serien präglas av en hjältekultur och våldsideologi som tillsammans med dess bild av muslimer kan få konsekvenser även i verkliga livet. Det säger religionshistorikern Per-Erik Nilsson som skriver på en bok om 24. Programledare är Urban Björstadius.

Rolands öden och äventyr Feb 01, 2010

Show notes

I veckans Vetenskapsradion Forum uppmärksammas att Rolandssången nu för första gången kommer i en fullständig metrisk översättning till svenska. Det är den äldsta bevarade så kallade hjältesången och den handlar om kung Karl den stores kamp mot morerna under 700-talet. Det är också det första litterära verk som skrivits på ett språk som kan kallas franska och sången har haft en viktig roll i litteraturhistorien. Det berättar Leif Duprez som har doktorerat på Rolandssången och som tillsammans med Gunnar Carlstedt har översatt och tolkat den. Dessutom handlar det om urban ljuddesign. I många städer är buller ett stort problem, något som kan motverkas genom att man med högtalare förstärker de naturliga ljud som finns i form av porlande fontäner, vindsus i träden och fågelkvitter. Det säger Björn Hellström som är professor i urban ljuddesign vid Konstfack i Stockholm. Programledare är Urban Björstadius.

Falskt och äkta av Caravaggio Jan 25, 2010

Show notes

I år är det fyrahundra år sedan Caravaggio dog, en av konsthistoriens verkligt stora namn. Med sin realism som inte väjer för det osköna eller fula och med sina mörka målningar där motivet är ljussatt som i en strålkastarbelysning så bildade han skola för många efterföljare. Med anledning av fyrahundraårsfirandet så visar Nationalmuseum i Stockholm två nästan identiska målningar som båda föreställer den helige Franciscus - två målningar, varav den ena är en kopia. Det visar nya forskningsrön efter att italienska forskare studerat målningarna med bland annat röntgen. Vi hör konstvetaren Per Hedström som är intendent och ansvarig för utställningen. I den sista delen i serien om animerad film berättar filmvetaren Midhat Ajanovic om en för oss svenskar välkänd figur - Professor Balthazar. Programledare är Urban Björstadius.

Nya tiders vampyrer Jan 18, 2010

Show notes

Just nu pågår en fullkomlig vampyrboom på film och tv, och det senaste bidraget är filmen Daybreakers som har biopremiär på fredag. Filmen utspelas år 2019 då en mystisk farsot har förvandlat majoriteten av jordens befolkning till vampyrer, men en liten grupp människor har gått under jorden och kämpar för mänsklighetens överlevnad. Vetenskapsradion Forum tog med sig vampyrforskaren Anna Höglund till biosalongen. Hon disputerade i höstas i litteraturvetenskap på en avhandling om vampyrberättelser från 1700-talet fram till idag, och hon säger att dagens vampyrer ofta beskrivs som undersköna tonårspojkar eller chevalereska gentlemän som vi kan identifiera oss med. Men efter en period med dessa rara helyllevampyrer verkar publiken längta efter lite tuffare tag, något som levereras i Daybreakers. I den tredje delen i serien om tecknad film berättar filmvetaren Midhat Ajanovic om en av filmanimationens verkliga giganter - Walt Disney. Programledare är Urban Björstadius.

Dolda fotoskatter, animationens mästare och Sveriges första långfilm Jan 11, 2010

Show notes

I en tid när digitalkameror finns i var och varannan mobiltelefon och vi laddar upp våra digitala foton på sajter som Flickr eller Facebook, så har våra arkiv och museer varit desto långsammare med att anamma den nya tekniken. Trots att de ruvar på kulturhistoriska fotoskatter så har de inte lagt upp mer än en bråkdel av sina bilder på webben, och den som vill botanisera bland bilderna måste alltså bege sig till respektive arkiv för att på ort och ställe bläddra bland fotografierna. Allt fler arkiv och museer lägger dock ut sina fotosamlingar på webben, något som får effekter både för upphovsrätten och för hur vi ser på vad som är ett fotografi. Det säger konstvetaren Anna Dahlgren vid Nordiska Museet, som tillsammans med Pelle Snickars är redaktör för den nya forskningsantologin I bildarkivet, om fotografi och digitaliseringens effekter. I dagarna är det 100 år sedan Sveriges första långfilm hade premiär. Filmen som visades för första gången 9 januari 1910 var en filmatisering av den då folkkära teaterpjäsen Värmlänningarna. Vår krönikör filmforskaren Anne Bachmann har tittat närmare på filmen. I den andra delen i vår serie om tecknad film berättar filmvetaren Midhat Ajanovic om filmanimatörerna Winsor McCay, Victor Bergdahl, Viking Eggeling och Walt Disney. Programledare är Urban Björstadius.

Osynlig stad och animerad film Jan 04, 2010

Show notes

Sedan medeltiden berättas i Ryssland om den osynliga staden Kitezj vid sjön Svetlojar. Enligt legenden överlevde staden tatarernas invasion genom att bli osynlig, och än idag sägs vissa kunna höra stadens klockor ringa och se dess spegelbild i sjön. Platsen har blivit ett populärt mål för pilgrimer ur olika trossamfund, och legenden har tagits upp av både diktare och kompositörer. Mest känd i väst är kanske Rimskij-Korsakovs opera "Legenden om den osynliga staden Kitezj och jungfrun Fevronija" från 1907. I dagens program berättar slavisten Irina Karlsohn om varför legenden har blivit så populär i Ryssland och vad den har symboliserat under olika politiska epoker. Dessutom startar en ny serie om tecknad film. Under fyra veckor framöver kommer filmvetaren Midhat Ajanovic att prata om historiens viktigaste animerade filmer, alltifrån rysk dockanimation och Walt Disney till professor Balthazar och Kapten Grogg. I det första avsnittet handlar det om de pionjärer som för över hundra år sedan skapade den animerade filmen, och nedan kan du titta på några av filmerna som nämns i programmet. Programledare är Urban Björstadius.

VR Forum 20091221 1320 20091222 1903 aven podd 2009-12-21 kl. 16.00 Dec 21, 2009

Show notes

Sidan uppdateras inte. Om humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Du som lyssnare får höra om forskning om människan som kultur- och samhällsvarelse.

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected