Vetenskapsradion Forum

Latest Episodes:

Så uttrycks känslor i tal och musik Jan 03, 2017

Show notes

Det handlar inte så mycket om vad vi säger utan hur vi säger det. När det kommer till att visa känslor så är både tal och musik universella språk, om än med vissa dialekter.
Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur vi uttrycker känslor genom tal och musik. Petri Laukka är docent i psykologi vid Stockholms universitet och forskar om icke-verbal kommunikation, alltså hur vi förmedlar känslor genom sådant som röstens tonfall eller musikens olika skiftningar. Han studerar bland annat i vilken utsträckning den här kommunikationen är universell eller om det finns kulturella skillnader mellan hur vi kommunicerar känslor i tal och musik.Programledare är Urban Björstadius.

”Städning en ständig källa till konflikter” Dec 20, 2016

Show notes

Damma, putsa, skrubba och feja, städningen är ett evigt sisyfosarbete som fortfarande är laddat med många starka känslor.
Fanny Ambjörnsson är antropolog och genusforskare vid Stockholms universitet och hon forskar bland annat om vår relation till städning. Hon har genom intervjuer och enkäter frågat människor om när och hur de städar och vad de tänker kring detta eviga sisyfosarbete, och hon har bland annat sett att det fortfarande finns stora skillnader mellan män och kvinnor när det kommer till just städningen. Att skillnaderna ändå minskar beror inte så mycket på att männen idag städar mer utan på att kvinnorna städar mindre än förr, och städningen leder ofta till konflikter i de svenska hemmen.Programledare är Urban Björstadius.

Hårda klappar under granen Dec 13, 2016

Show notes

Det lackar mot jul och i veckans Vetenskapsradion Forum får vi tips om böcker att ge bort eller önska sig i julklapp.
I årets traditionsenliga julklappsprogram tipsar Tobias Svanelid och Urban Björstadius om böcker att lägga under granen. Böckerna i den ordning de nämns i programmet är:Öar och öighet av Owe RonströmHavsboken, eller konsten att fånga en jättehaj från en gummibåt på ett stort hav genom fyra årstider av Morten A StrøksnesKarthistorier, eller atlas över expeditioner till världens vita fläckar av Francisca MattéoliVägen, fem kinesiska filosofer om konsten att leva av Michael Puett och Christine Gross-LohDe dödas bok, den fornegyptiska dödsboken i översättning och kommentar av Nils BillingJulius Kronberg, måleriets triumfator av Tomas BjörkByta namn, 800 efternamnsförslag med kommentarer av Bengt af KlintbergOdjuret i labyrinten av Annika ThorNordiska gudar av Johan EgerkransDen poetiska Eddan i översättning av Lars LönnrothMat, dryck och magi av Ebbe SchönProgramledare är Urban Björstadius.

Så smarta är politikerna Dec 06, 2016

Show notes

Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur smarta och representativa våra politiker egentligen är, och om varför det alltid blir diskussioner om hur ett riktigt luciatåg bör se ut.
Allt oftare talas det ju om ett utbrett politikerförakt, där politikerna ses som en elitgrupp som lever sitt eget liv och värvar nya politiker bland sina egna bekanta, och som inte har en aning om hur så kallat vanligt folk har det. Men hur väl stämmer den här bilden av politiker med verkligheten? Torsten Persson, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, har tillsammans med ett antal svenska och amerikanska forskare studerat den svenska politikerkåren. Forskarna har samlat in data från svenska register och svenska valmyndigheten om alla svenska politiker som någon gång har stått på en vallista sedan 1982. De har sedan jämfört de här politikerna med dels befolkningen i övrigt, dels vissa avancerade yrken som läkare, direktörer och forskare. Resultaten visar att politikerna är både smartare och bättre ledare jämfört med befolkningen i övrigt, och politikerkårens sociala bakgrund är också representativ för befolkningen i stort.Dessutom handlar det om luciafirandet som nästan varje år väcker debatt kan Lucia vara mörkhyad, kan en pojke vara Lucia och kan Lucia åtföljas av andra sagofigurer än tärnor och stjärngossar? I den nya boken Lucia i nytt ljus beskriver Lena Kättström Höök, etnolog och intendent vid Nordiska museet, hur luciafirandet genom historien har pendlat mellan skämt och allvar och mellan fint och folkligt. Det går helt enkelt inte att prata om en historiskt korrekt Lucia, säger hon.Programledare är Urban Björstadius.

Han granskar Uppdrag granskning Nov 29, 2016

Show notes

De som granskar makten utövar själva en avsevärd makt, och tv-programmet Uppdrag granskning har kommit att fungera som en slags rättsinstitution.
Magnus Danielson disputerade i dagarna vid Institutionen för mediestudier vid Stockholms universitet på en avhandling om tv-programmet Uppdrag granskning. Han har studerat alla de över tusen inslag som sänts mellan 2001 och 2014 och han har då sett hur programmen ofta kommit att fungera som en slags rättsinstitution. De är dessutom ofta uppbyggda som en rättsprocess där reportrarna följer upp ett tips om något missförhållande, intervjuar offer och vittnen och ställer makthavare till svars. Nils Hanson är projektledare och ansvarig utgivare på Uppdrag granskning, och han säger att de visserligen har stor makt men att allt de gör sker i offentligheten eventuella felaktigheter sprids idag snabbt i sociala medier.Programledare är Urban Björstadius.

Storasyskon blir oftare chefer Nov 22, 2016

Show notes

Vår placering i syskonskaran påverkar vår personlighet och våra yrkesval, porträttmålningar kan ses som äldre tiders motsvarighet till selfies, och en dos negativt tänkande kan vara positivt.
Storasyskon uppvisar en bättre social förmåga och har större chans att bli chefer än småsyskon. Det säger Björn Öckert som är forskare på IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, och professor vid Uppsala universitet. Tillsammans med kollegorna Erik Grönqvist och Sandra E Black vid University of Texas har han nyligen publicerat en rapport om hur vår placering i syskonskaran påverkar vår personlighet och våra yrkesval.Idag möter vi ju ständigt bilder av kända människor och inte minst selfiebilderna har gett porträtten en slags digital renässans - vi verkar helt enkelt ha en tidlös fascination för att betrakta andra människors ansikten. Det säger konstvetaren Charlotta Krispinsson som nyligen disputerade vid Stockholms universitet på en avhandling om historiska porträtt från början av 1500-talet till mitten av 1800-talet. I början av 1900-talet återupptäckte man det här i princip bortglömda kulturarvet och för att kartlägga och dokumentera den stora mängden porträtt som fanns spridda över Sverige skapade man Svenska porträttarkivet, som till slut kom att omfatta runt 100 000 porträtt och som hade tydliga rasbiologiska syften.Dessutom handlar det om vikten av en dos pessimism i tillvaron. Vi hör Ida Hallgren, psykolog och doktorand i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet, som håller kurser i negativt tänkande.Programledare är Urban Björstadius.

Mat och magi Nov 15, 2016

Show notes

Förr strök man grisbajs på smörgåsen och idag följer vi olika trenddieter - det magiska tänkandet kring mat och dryck har följt oss genom historien.
Även om vi idag inte längre tror på trolldom, häxkonst och magi så spelade den här typen av föreställningar förr en enormt stor roll i människors liv. Det säger folkloristen Ebbe Schön som är aktuell med den nya boken Mat, dryck och magi. Den handlar om hur det magiska tänkandet har påverkat vår syn på mat och dryck genom historien, men också om hur vi än idag knyter stora förhoppningar till olika dieter och livsmedel.Programledare är Urban Björstadius.

Ny bild av kritiserad konst Nov 08, 2016

Show notes

Kanske är det dags att på nytt omvärdera den en gång så uppskattade men senare föraktade konstnären Julius Kronberg, och så handlar det om hur det nordiska ljuset har påverkat oss genom historien.
Konstnären Julius Kronberg väckte på sin tid både uppmärksamhet och beundran, men efter sin död omvärderades han snart och dömdes ut av kritikerna. Konstprofessorn Tomas Björk är aktuell med boken Julius Kronberg måleriets triumfator där han argumenterar för att det kanske är dags att på nytt omvärdera och uppvärdera Kronbergs verk.Dessutom handlar det om Nordiska museets nya utställning Nordiskt ljus. Vi går ju åter mot allt mörkare tider och här uppe i Norden blir vi ständigt påminda om årstidernas växlingar med korta mörka vinterdagar och långa ljusa sommarnätter. Maria Maxén är intendent och sakkunnig för utställning och hon berättar om hur de här ständiga årsvisa växlingarna genom historien har påverkat allt från barnafödandet till hur vi möblerat våra hem, och vi hör också Amanda Creutzer som är projektledare för utställningen.Programledare är Urban Björstadius.

Brottslighet i gallerior Nov 01, 2016

Show notes

Landets köpcenter och gallerior är inte bara platser för shopping och restaurangbesök, i takt med att de blir allt fler har också brottsligheten ökat.
Veckans Vetenskapsradion Forum sänds från en av Stockholms största gallerior. Här kan man inte bara shoppa och gå på restaurang utan också träna, gå på bio, besöka biblioteket och ta in på hotell. På tio år har antalet gallerior i Sverige fördubblats, från 150 till 300 stycken, och samtidigt har brottsligheten ökat med rån, misshandel och butiksstölder. Vania Ceccato är forskare på KTH och hon har tillsammans med sina kollegor samlat in brottsdata från väktarna i en av landets största gallerior och sedan visualiserat detta i en 3D-modell av gallerian. På så sätt kan de se inte bara var utan också när olika slags brott sker, och de har bland annat sett att olika platser i gallerian står för olika typer av brott. Vi hör också Sanda Tcacencu som är masterstudent på KTH, och hon har genom intervjuer med besökare och personal på gallerian undersökt var och när de känner sig otrygga.Programledare är Urban Björstadius.

Kulning var äldre tiders långdistanssamtal Oct 25, 2016

Show notes

Långt innan telegrafer och telefoner uppfanns kunde människor kommunicera på flera kilometers avstånd genom att kula.
Förr tog kvinnorna kor och getter till fäbodarna under sommaren, och där stannade de sedan fram till hösten för att sköta djuren, mjölka och göra smör och ost. För att kalla på djuren och för att kunna hålla kontakt med varandra så kulade kvinnorna, en slags kommunikationsform och sångstil som hördes många kilometer. Det berättar Kajsa Dahlström som är folksångerska och deltar i ett nytt forskningsprojekt om kulning. Forskarna Anita McAllister på Karolinska institutet och Robert Eklund på Linköpings universitet berättar om vad det är som gör att kulningen låter så starkt och hörs så långt. Programledare är Urban Björstadius.

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected