Vetenskapsradion Forskarliv

Latest Episodes:

Laserfysikern Ursula Keller: "För mycket jämlikhet gör allt mediokert" Aug 23, 2014

Show notes

- För mycket jämlikhet och ingen kan bli riktigt bra, allt blir mediokert, säger Ursula Keller, den första kvinnliga professorn i fysik vid ärevördiga tekniska högskolan i Zürich. För att få verkligt intressanta resultat, måste man satsa på de allra bästa forskarbegåvningarna. Den som inte håller måttet får helt enkelt acceptera att bli utkonkurrerad, menar hon.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När vi träffar henne pågår en flera dagar lång utvärdering av det stora forskningssamarbete hon leder. Det handlar om höghastighetslasrar och nya mätmetoder som kan avslöja detaljer från materians inre.

Lika full av självförtroende, och lika avog som Ursula Keller är mot tanken på jämlikhet inom forskningen, lika brinnande engagerad är hon när det gäller jämställdhetsfrågor. Att hon själv skulle bli forskare var långt ifrån självklart.

Som ung kvinna i åttiotalets Schweiz, och dessutom med arbetarbakgrund, var studier vid den prestigefyllda tekniska högskolan i Zürich knappast ett naturligt val. Men det var matte och fysik Ursula Keller var bra på, att läsa och att lära sig saker utantill hade hon däremot svårt för i skolan berättar hon

Ulrika Björkstén
ulrika.bjorksten@sverigesradio.se

Han samlar mollusker i världshaven Jun 20, 2014

Show notes

Anders Warén på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm är en av världens främsta experter på snäckor och musslor. Han har själv beskrivit 300 för människan nya arter av mollusker. - Att hitta nya arter är vardagsmat, nya släkten däremot är ovanligare, säger han.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Anders Warén har deltagit i expeditioner världen runt och samlat mollusker från världshaven. Han är specialiserad på de mollusker som lever vid varma källor i djuphaven. Trots att han är pensionerad fortsätter han sitt arbete med att beskriva nya arter och undersöka hur de lever.

– Genom att analysera maginnehållet på snäckor kan man få fram information om hur de lever, det är ett pilligt jobb att titta i magsäcken på en snäcka som är två millimeter, berättar Anders Warén entusiastiskt.

Pelle Zettersten
pelle.zettersten@sr.se

"Ni svenskar kommer nog aldrig att förstå" Jun 14, 2014

Show notes

Det säger statsvetare Steven Schier om den amerikanska synen på politiker. Han är professor i statskunskap, vid Carleton College, USA, och specialintresserad av svensk politik. Som student läste han om det svenska välfärdssystemet, som fick honom extra intresserad

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sedan dess har han också hållit många universitetskurser om svensk politk. 1981 hörde han Olof Palme i Washington, men det är först nu som han har fått möjligheten att komma till Sverige. Poltikintresset började tidigt. Hans första politiska minne är av president Dwight Eisenhower från 1950-talet från när han bara var fem år gammal. Och som åttaåring klädde han ut sig till John F Kennedy när de gick på sin godis eller busvandring på Halloween.

Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

Katastrofen vid Hillsborough Stadium gjorde honom till fotbollsforskare Jun 07, 2014

Show notes

Torbjörn Andersson är fotbollsforskare vid Malmö högskola. Han skriver om fotbollens kulturhistoria i Sverige . Men det var katastrofen vid Hillsborough Stadium 1989, där 96 Liverpoolanhängare dog, som fick honom att inse att man kan forska om fotboll.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Efter katastrofen stod det i tidningarna att olyckan berodde på huliganism. Torbjörn Andersson, som då läst kulturvetenskap och samtidgt var passionerat intresserad av engelsk fotboll, ilsknade till för det stämde inte alls. När han blev uppmanad att skriva en kulturartikel om händelsen kom han i kontakt med brittisk fotbollsforskning.

Det var då han insåg att han skulle kunna ägna sig åt sitt stora intresse som forskare. Nu har han i tjugo års tid forskat om om fotbollens kulturhistoria och kommer snart ut med andra delen av en bok om svensk fotbollskultur : Sparka fotboll, bondjävlar! Det handlar om vad fotbollsklubbarna har betytt i olika svenska samhällen - för identiteten, känslan för orten och också rivaliteten mellan olika orter.

Han väntar på svar från rymden efter 10 år May 31, 2014

Show notes

I nästan hela sitt yrkesliv har Anders Eriksson arbetat med rymdsonden Rosetta, som under de senaste 10 åren varit på väg genom rymden på jakt efter kometen den ska utforska. I sommar når sonden fram, och om allt går som det ska så får han och hans kolleger runtom i Europa svar på många frågor om vårt solsystem.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På Anders Erikssons arbetsrum på Institutet för rymdfysik i Uppsala är det lite extra stökigt i år. För nu har den rymdsond där han har ett instrument med vaknat ur en lång dvala i rymden och börjat skicka bilder och signaler hem till jorden.

"Vi har vetat sedan 2004 när sonden lyfte att det skulle bli en arbetstopp i år" säger han. Men just i år sker också flera kritiska steg där det finns viss risk att sonden går förlorad och att arbetet varit förgäves. Hur ser han på det?

Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se

Hjärnforskaren Rafael Yuste: Obama valde vårt projekt May 24, 2014

Show notes

Rafael Yuste, neurobiolog vid Columbia University i New York är en av forskarna bakom BRAIN Initiative, det stora hjärnforskningsprojekt som Obama-administrationen ska satsa många miljoner dollar på i minst tio år.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Flera forskargrupper ska samarbeta och forska fram nya tekniker för att vi ska kunna kartlägga och förstå hur varenda en av de mer än 100 miljarder nervceller vi har i hjärnan kommunicerar och hur de fungerar tillsammans.

I år ska de första dryga 100 miljonerna dollar delas ut. 2015 är det tänkt att anslagen dubblas till 200 miljoner. Och en av hjärnorna bakom projektet är alltså Rafael Yuste, spanskfödd hjärnforskare som forskat i New York i 26 år, bland annat hos svenske nobelpristagaren Torsten Wiesel vid Rockefeller University.

Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

"Utan problem, inget att lösa" säger Craig Venter May 17, 2014

Show notes

Craig Venters forskning har ofta skapat rubriker. Han var en av de ledande bakom kartläggningen av den mänskliga arvsmassan. Dessutom först i världen med att skapa syntetiskt, alltså konstgjort, liv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Idag driver han tre olika privata organisationer som ägnar sig åt genetisk spjutspetsforskning på närmast science fiction-nivå.

– Visst stöter vi på motgångar och det är frustrerande, men det är ju det som experimenterande handlar om. Om det inte fanns problem så skulle det inte finnas något att lösa, säger Craig Venter.

Michael Borgert
vet@sverigesradio.se

Max Tegmark, fysikforskare med dubbelliv May 10, 2014

Show notes

Max Tegmark, svensk fysiker verksam i USA, är besatt av de allra största frågorna. Han har fått gömma undan sitt sökande efter de märkligaste svaren bakom forskning som haft större utsikter att gå hem i de vetenskapliga finrummen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Allt är matematik. Och all matematik som finns har också en motsvarighet i den fysiska världen. Så lyder Max Tegmarks verklighetsbeskrivning. Har han rätt finns det mängder av parallella universum - varav en del med helt andra naturlagar än vårt. Men forskning på det temat har länge ansetts så spekulativ, att han ägnat sig åt dubbla forskarkarriärer. En som bygger på klara och enkla mätvärden och som ingen kan avfärda. Och så en annan, till en början på fritiden - med de frågor han verkligen brinner för.

Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Agnes Wold: Det viktigaste är redan gjort May 03, 2014

Show notes

Agnes Wold är professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet. På 1990-talet blev hon och forskarkollegan Christine Wennerås världsberömda när de gjorde vetenskap av könsdiskrimineringen i medicinska forskningsrådet, och fick det publicerat i ansedda tidskriften Nature.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det började med att de, trots fina meriter, inte fick forskningsassistent-tjänster som tillsattes av Medicinska forskningsrådet. 22 av 26 tjänster gick till män, trots att runt 40 procent av de sökande var kvinnor.

När Wold och Wennerås begärde fram ansökningarna visade det sig att många av kvinnorna som ratats hade fler forskningsmeriter. De skrev de först debattartiklar men gick sedan vidare och gjorde en riktig vetenskaplig studie av hur urvalet hade skett.

Idag forskar hon om allergi och tror att hon är orsaken på spåren. Skulle hon komma på det skulle det nog vara ännu viktigare och större, säger hon.

Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

Bronwen Currie, marinbiolog, oroar sig för gruvbrytning på havsbotten Apr 26, 2014

Show notes

Bronwen Currie och Lena Nordlund träffades i hotellpoolen på en konferens. Bronwen Currie är marinbiolog på Namibias marina forskningsinstitut och har jobbat med havs- och fiskefrågor i hela sitt liv. Nu oroar hon sig för vad framtidens gruvdrift på havsbotten kan föra med sig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Flera gruvföretag ligger nämligen i startgroparna – prospektering pågår – och just utanför Namibia vill de bryta fosfat. Men havet här är så speciellt, och Bronwen Currie tror att det kan få stor inverkan på till exempel fisktillgången - en annan viktig näring.

Institutet hon jobbar på hör till regeringen, som nu har infört ett tillfälligt stopp för den sortens gruvdrift till man vet mer om konsekvenserna. Bronwen Currie tycker att politikerna i Namibia tar miljöfrågorna på allvar, men hon säger att hon som forskare också har en viktig roll - att förklara sambanden för politiker och ekonomer. Många forskare tar för givet att alla andra ska förstå det som är självklart för dem, säger hon.

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Vetenskapsradion Forskarliv

Related Podcasts

Links

Stay Connected