Vetenskapsradion Forskarliv

Latest Episodes:

Bill Hansson samlade kadaver hemma på gräsmattan Jan 10, 2015

Show notes

Bill Hansson ville redan som fyraåring bli djurforskare och som några år äldre dissekerade han påkörda djur hemma på tomten. Idag har han blivit en riktig höjdare inom europeisk grundforskning med ansvar för 10 000 anställda inom biologisk och biomedicinsk forskning på olika Max Planck-institut.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Förra året blev han nämligen utsedd till vicepresident för det stora tyska forskningsinstitutet Max Planck-sällskapet, en av de viktigare organisationerna för grundforskning i världen. Det är första gången en som inte är tysk får den titeln.

Och det betyder att han numera är ansvarig för all deras forskning inom biologi och biomedicin på nästan 30 olika Max Planck-institut. Plus flera center och samarbetspartners över hela världen, som han ska hålla kontakt med och hinna besöka under de närmsta sex åren.

Reporter: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

Från usla betyg till Nobelpris Jan 03, 2015

Show notes

Han var inte klassens ljus precis, Shuji Nakamura, under sina barnaår. Betygen var i botten och att han skulle sluta som Nobelpristagare var det nog få som anade då.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

− Jag bodde på en liten ort och ville vara ute och klättra i bergen eller vara på stranden med mina kompisar, någon tid för att plugga fanns inte, berättar han.

Men i andra klass fick han av sin pappa lära sig hur man löser matteproblem. Och det hade han fallenhet för, därför blev matte snart ett favoritämne. Tillsammans med teckning.

– Både konst och vetenskap måste kan komma på något eget, gå på sina egna idéer. Där är de ganska lika, konstaterar Shuji Nakamura som numera inte har mycket tid till just teckningen eftersom han lägger så mycket av den på forskningen.

Tillsammans med två andra japaner fick han 2014 års Nobelpris för att ha uppfunnit LED-lampan.

Camilla Widebeck
Camilla.widebeck@sr.se

Nobelpristagaren Eric Betzig älskar att byta karriär Dec 27, 2014

Show notes

Eric Betzig hade inga planer på att ägna livet åt att vara forskare. Faktum är att han faktiskt sade upp sig efter att ha inlett en lovande forskarkarriär, trots det får han ett av årets Nobelpriser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Eric Betzig fick årets kemipris för att ha utvecklat mikroskop som gör det möjligt att se enskilda molekyler inuti celler, något som länge ansågs vara teoretiskt omöjligt. Men Betzig ser sig själv som fysiker och ingenjör, inte som kemist.

Harn har för länge sedan tröttnat på det mikroskop han får priset för, och har precis blivit klar med att utveckla ett helt nytt. Nu håller han och hans fru, som också är forskare vid Janelia research campus utanför Washington, på att utveckla ytterligare en ny typ av mikroskopteknik.

Den här gången inspirerade av hur teleskop kan se igenom tunna moln på himlen. Själv tror Eric Betzig att han nog kommer att tröttna på det också, och kanske lämna hela forskarvärlden igen.

I programmet medverkar Eric Betzig, Nobelpristagare i kemi vid Janelia research campus och Harald Hess, fysikforskare, Janelia research campus

Reporter: Torill Kornfeldt
torill.kornfeldt@sverigesradio.se

Hiroshi Amano tar bara ledigt på nyårsafton Dec 20, 2014

Show notes

Hiroshi Amano forskar alla dagar på året utom på nyårsafton då han åker till sin mamma och säger gott nytt år.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De nya tekniska framsteg han gör på labbet kan få en avgörande betydelse för att lösa Japans svåra energisituation.

Japan brottas med stora miljöutmaningar som engagerar Hiroshi Amano. Sedan kränkraftshaveriet i Fukushima 2011 är alla japanska kärnkraftverk nedstänga, och landet tvingas till stor import av fossila bränslen som smutsar ner miljön.

Hiroshi Amano fick i år Nobelpriset i fysik tillsammans med Isamu Akasaki och Shuji Nakamura för uppfinningen av den blå lysdioden, som är grunden för dagens ledlampor som är mycket mer energisnåla än glödlampor och lysrör.

Amano har räknat ut att om alla japaner bytte ut sina gamla lampor mot ledlampor skulle landets el-förbrukning minska med över sju procent.

Filosofi fick flygplansbyggaren att bli forskare Dec 13, 2014

Show notes

Jag är en sådan som vandrat runt, säger John O'Keefe om sin tidiga karriär när det inte alls var självklart att han skulle bli hjärnforskare i London.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Uppvuxen i ett arbetarhem i Bronx, New York, ville han bli ingenjör och bygga flyg eller rymdfarkoster. Och han hann jobba både taxichaufför, inom aktiehandeln, inom filmindustrin och som flygplanskonstruktör innan han började läsa filosofi och tänkte om.

– Jag ville få svar på de stora frågorna, som väcktes under filosofikurserna, säger John O'Keefe, som lämnade flygindustrin och började läsa psykologi.

Efter att ha doktorerat i Kanada, hamnade han i London, och han har varit kvar på samma ställe sedan 1967. Men nu, efter mer än 40 års forskning om hjärnans hippocampus och platsminnet, vill han också gå tillbaka till sin första kärlek - amygdala, som har med många sociala frågor att göra.

Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

Molekyler spåras i Moerners källare Dec 06, 2014

Show notes

Nobelpristagaren i kemi W.E. Moerner trivs som fisken i vattnet på Stanforduniversitetet, där det är nära mellan olika forskningsgrenar. Det är det jag gillar allra bäst, samarbetet med forskare på andra områden, säger han.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Han var först i världen med att detektera en enskild molekyl, och det framsteget banade väg för den högupplösta mikroskopi som belönas med årets Nobelpris i kemi.

Nu handlar W.E. Moerners forskning både om att vidareutveckla metoderna och om att i samarbete med andra forskare studera till exempel bakterieceller och mänskliga celler, som förändras vid sjukdom.

Camilla Widebeck har besökt honom i laboratoriet som finns under marknivå, för att experimenten mår bäst av det.

Freud banade väg för Edvard Mosers hjärnforskning Nov 28, 2014

Show notes

Ett intresse för psykologi och mekanismer i hjärnan som kan kopplas till vårt beteende. Det blev startpunkten för medicinpristagaren Edvard Mosers forskning om hur vårt lokalsinne fungerar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Edvard Moser växte upp på en ö i havsbandet och ingen i hans omgivning var så värst vetenskapligt intresserad. Men redan i tidiga tonår visste Edvard Moser att det var forskare han skulle bli. Hans föräldrar skaffade honom böcker om allt han intresserade sig för. Och det var tunga vetenskapliga områden som universum, kärnfysik och biokemi.

Efter gymnasiet flyttade han till Oslo och prövade att studera biokemi, men det blev för mycket plugg. I stället läste han Freud och blev mer intresserad av psykologi.

Ungefär samtidigt träffade han blivande hustrun May-Britt som också läste psykologi. De intresserade sig båda för de mekanismer i hjärnan som kunde kopplas till vårt beteende. Där saknades kunskap, tyckte paret.

Därför bestämde de sig redan i tjugoårsåldern för att ta reda på saken. Så började deras bana inom neurovetenskapen – och en gemensam forskningsinsats som ledde till ett Nobelpris i medicin.

Edvard Moser delar numera sin tid mellan Trondheim och München, och befann sig på ett flygplan mellan städerna när priset tillkännagavs.

– Resten av världen visste om det och jag visste ingenting, säger Edvard Moser.

Parets forskning handlar om hur vårt lokalsinne byggs upp i hjärnan, med funktioner som har beskrivits som vår inbyggda gps, och upptäckten som de belönas för gäller de så kallade rutnätsceller som är en viktig del av det hela.

Reporter: Björn Gunér

Råttmys, choklad och Nobelpris Nov 21, 2014

Show notes

Startpunkten för Nobelpristagaren May-Britt Mosers forskarkarriär kan ha varit barndomens möte mellan en liten flicka och en... snigel! Nu ägnar hon sig åt att locka råttor med choklad för att se hur deras hjärnceller beter sig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Som liten flicka låg May-Britt Moser på marken och tänkte "wow" när hon såg en snigel äta ett blad. Vad var det som som fick snigeln att äta just det bladet och inte ett annat, undrade hon.

Hon är född med förstoringsglas sade en släkting om den unga May-Britt Moser, i stället för med skidor som andra norrmän. Men May-Britt växte upp på en liten ö vid kusten där det inte var så mycket skidåkning.

På en annan ö i närheten bodde Edvard Moser och honom lärde hon känna på gymnasiet. Han var skolans duktigaste elev, säger hon. Några år senare blev de tillsammans. Hon beskriver det som en gåva att få samarbeta med en så ambitiös person som Edvard Moser.

Men vad gör henne själv till en sådan framgångsrik forskare? Ja, framför allt kärleken till ämnet säger hon. Och kärleken till människor och djur, plus en önskan att skapa ett framstående forskningscenter.

När samtalet från svenska Nobelkommittén kom i oktober trodde hon att det gick ut på att hon skulle kommentera att någon annan fått priset. Hon var med andra ord långtifrån beredd på att få Nobelpriset i år. Förmodligen har världen aldrig sett en lyckligare pristagare där hon stod och hoppade, skrek och dansade efter beskedet inför filmkamerorna.

Och där på skrivbordet i hennes arbetsrum i Trondheim står nu några fina presentpåsar som hon fick efter att priset tillkännagavs...

Vad finns i dem?

- Vin, champagne, världens bästa choklad från Trondheim...

Reporter: Björn Gunér

Stefan Hell gjorde det omöjliga - och fick Nobelpris Nov 15, 2014

Show notes

I början var det ingen som tog Stefan Hell, en av årets tre nobelpristagare i kemi, på allvar. Han påstod nämligen att det måste gå att överlista den 100 år gamla regeln för hur bra mikroskop kan förstora objekt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Omöjligt, sa fysikersamhället. Men Stefan Hell fick rätt till slut.

Stefan Hells väg till Nobelpriset har varit lång. Han växte upp i en tysktalande stad i kommunistdiktaturens Rumänien. I ett nyckfullt politiskt system som godtyckligt kunde ta ifrån dig hus och egendom lärde han sig snart att utbildning är den värdefullaste tillgång en människa kan äga.

Som tonåring kom han till dåvarande Västtyskland och blev snart intresserad av optik. Det var ett forskningsområde som stått i stort sett stilla i 100 år. Gränsen för hur mycket det var möjligt att förstora ett objekt var uppnådd och gick inte att ta sig förbi, enligt gällande uppfattning.

Men Stefan Hell var övertygad om att det på något sätt måste gå. Men ingen trodde på hans idéer och därför fick han heller inget jobb i Tyskland. Han vände Tyskland ryggen och hamnade till slut i Åbo i Finland. Men Stefan Hell fick rätt till slut. Han tilldelas nu nobelpriset i kemi för ett supermikroskop som kan studera levande celler i oöverträffad förstoring.

Reporter: Marcus Hansson
vet@sverigesradio.se

Åke Bergman: Jag är en kemikaliedetektiv Nov 08, 2014

Show notes

Miljökemiprofessor Åke Bergman är ett känt namn bland forskare och kemikalieindustrifolk, med ett cv som är långt som en Sverigekarta.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Karriären fram till dagens topposition på Swetox har varit lång. Men nu när pensioneringen närmar sig är han i högform.

Han syns och hörs i många sammanhang, miljökemiprofessorn från Stockholms universitet. Nu är han också chef för det nyskapade Swetox med huvudkontor i Södertälje.

– Jag är en kemikaliedetektiv, säger Åke Bergman som inte tar ett nej som ett avslag.

Det är nämligen inte lätt att få reda på hur nya kemikalier är uppbyggda. Företagshemligheter, säger industrin. Dumheter, säger Åke Bergman som menar att vi måste få veta vad vi stoppar i oss och om det är skadligt.

Så han larmar och står i, både akademiskt och medialt. Han deltar gärna i publika sammanhang, från film– och tv-medverkan till folkbildande uppträdanden.

Åke Bergman har flera internationella engagemang inom det område som handlar om hur vi och vår planet påverkas av industriella kemikalier. Dagens topposition på Swetox är inte slutet på karriären trots att pensioneringen närmar sig. Han har börjat träna och är i bättre form än någonsin, säger han.

Reporter: AnnLouise Martin

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Vetenskapsradion Forskarliv

Related Podcasts

Links

Stay Connected