TopPodcast.com
Menu
  • Home
  • Top Charts
  • Top Networks
  • Top Apps
  • Top Independents
  • Top Podfluencers
  • Top Picks
    • Top Business Podcasts
    • Top True Crime Podcasts
    • Top Finance Podcasts
    • Top Comedy Podcasts
    • Top Music Podcasts
    • Top Womens Podcasts
    • Top Kids Podcasts
    • Top Sports Podcasts
    • Top News Podcasts
    • Top Tech Podcasts
    • Top Crypto Podcasts
    • Top Entrepreneurial Podcasts
    • Top Fantasy Sports Podcasts
    • Top Political Podcasts
    • Top Science Podcasts
    • Top Self Help Podcasts
    • Top Sports Betting Podcasts
    • Top Stocks Podcasts
  • Podcast News
  • About Us
  • Podcast Advertising
  • Contact
Not in our directory?
Add Show Here
Podcast Equipment
Center

toppodcastlogoOur TOPPODCAST Picks

  • Comedy
  • Crypto
  • Sports
  • News
  • Politics
  • True Crime
  • Business
  • Finance

Follow Us

toppodcastlogoStay Connected

    View Top 200 Chart
    Back to Rankings Page
    News & Politics

    Prylarnas pris

    Granskande serie om hur vårt växande prylberg påverkar klimatet och miljön. Från 2019. Prylarnas pris släpper inte längre nya avsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
    Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

    Advertise

    Copyright: © Copyright Sveriges Radio 2019. All rights reserved.

    • Apple Podcasts
    • Google Play
    • Spotify

    Latest Episodes:
    Matens Pris: Extrapodd - Kriget om vattnet Jan 25, 2016
    Show notes

    Med frikostiga donationer till politiker vill storföretag i Kalifornien få mer vatten från floderna längre norrut. Samtidigt är innevånare kritiska och menar att det skulle ödelägga regionen.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Det här är det andra av två avsnitt om nötproduktion i torkans Kalifornien i serien Matens pris. Hör första delen här: Vattnet och nötterna

    Malin Olofsson och Daniel Öhman
    daniel.ohman@sverigesradio.se


    Matens Pris: Vattnet och nötterna Jan 18, 2016
    Show notes

    Amerikanska jättar dominerar en växande marknad för nötter och i torkans Kalifornien startas nya odlingar. Daniel Öhman och Malin Olofsson berättar om samhällen utan vatten och om hållbara alternativ. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Grafik: Så mycket vatten går åt till dina livsmedelNyheter: Nötodlingar vattentjuvar, ICA om inköpenMatens pris handlar i dag om vatten. Men inte vattnet vi dricker utan det dolda vatten som går åt för att produceramatvarorna i affärerna. Mycket av produkterna odlas med hjälp av konstbevattning i områden som inte alls är lämpade för det. Det som händer då, är att det livsviktiga dricksvattnet är på väg att sina.I nöthyllan i en butik i Stockholm finns mycket nötter. Vi har hört hur nyttiga de är med bra fetter protein och näringsämnen. Och de är ett vegetariskt alternativ till kött.Sedan millennieskiftet har försäljningen mer än dubblerats. Mest av allt äter vi av mandlar. Över 6 000 ton importeras varje år, det vill säga en tredjedel av alla nötter i till Sverige.Men mandlarna e törstiga. En enda mandel kräver 4 liter vatten.I butiken ser vi ingen märkning som visar vilken region nötterna kommer ifrån, det står bara USA på påsarna. Men nio av tio mandlar som säljs i världen kommer från Kalifornien, där just vattnet är på väg att ta slut.Mandlarna skulle kunna odlas på annat håll. Vi ska berätta mer om det sen men först beger vi oss till Kalifornien.Från Hilltop Ranchs enorma fabrik kommer mandlar till alla de största kedjorna i Sverige. Varje år producerar de 25 000 ton mandlar. Det är fyra gånger så mycket som vi äter i Sverige på ett år. Företagets vd och grundare Dave Long visar med raska kliv runt på fabriken som är sista anhalten innan mandlarna skickas på export.Det är nästan folktomt inne i fabriken. Från ett grovt rör smattrar mandlar ut på ett löpande band. De trasiga mandlarna har redan sorterats bort.10 ton mandlar i timmen passerar här varje dag. När en truck passerar tittar föraren förvånat på oss. Han är inte van att se människor här.Maskiner gör det mesta av arbetet här. Sorterar bort stenar, En laser letar efter eventuella glasbitar och en tredje maskin sorterar mandlarna i olika.Dave Long köper mandlar från över 300 odlare spridda över hela Central Valley som området i Kalifornien vi befinner oss i heter.Vi kommer in i lagret. Jättelika trälårar längs med väggarna så långt ögat kan se.Utanför gassar solen. Som vanligt. När jag är här i november är det fortfarande torka i Kalifornien. Få platser är så torra som här i Central Valley där huvuddelen av Kaliforniens en miljon ton mandlar odlas. Vattnet som normalt kommer i kanaler från floderna i norr har börjat sina.Men trots torkan planteras nya träd. 100 000 ”acres” bara i år. En yta som motsvarar 22 gånger 22 meter.Dave Long säger att det är logiskt. När priserna går upp så planterar fler träd.Fast kanske blir det ändå för många träd nu. Priserna har gått upp i flera år. Från två till åtta dollar per kilo på bara några år. Priserna kommer gå ner tror han och menar att det är synd.Precis intill fabriken ligger en mandelodling. Spikraka rader med träd, 316,3 per hektar. Inte ett ogräs. Varje träd har en egen ledning som förser den med perfekt mängd vatten.En brunn försörjer den med vatten.För en tid sen tvingades de göra brunnen djupare. Vattnet högre upp hade tagit slut.Plötsligt ser han bekymrad ut.Hittills har vem som helst kunnat borra efter vatten. Men när många borrar så sjunker grundvattnet och man måste borra allt djupare.Nu när du hör det här har väderfenomenet El Nino dragit in över Kalifornien, och det har kommit en del regn. Men det är långt ifrån säkert att regnet kommer hjälpa.När så många borrat djupt ner efter vatten pressas marken ihop. Håligheterna där vattnet fanns försvinner. De kommer inte tillbaka även om regnet kommer.Och, säger han, om torkan kommer tillbaka efter regnet kommer allt grundvatten i Kalifornien ta slut.Central Valley är en av USA:s viktigaste, och yngsta jordbruksregioner. En bergskedja skiljer den från kusten och metropolerna San Fransisco och Los Angeles.Jorden är bland den bästa som finns i USA, Men innan man byggde kanaler som ledde ner grundvatten från floderna i norr var det få som kunde odla här.Nu när torkan är inne på sitt fjärde år är det bara de bönder som varit här längst som får något vatten från kanalerna. De andra måste borra.Det är snart skymning när jag träffar Brad Gleason på Harrys Ranch. En megakrog mitt i ingenstans vid en vägkorsning.Brad är sen. Ett möte drog ut på tiden men han fick lift med ett kompis som kunde flyga honom hit.Den senaste tiden har mandelodlarna fått mycket skit i pressen. Mandelodlingarna står för en tiondel av all vattenanvändning från jordbruket i Kalifornien. Merparten av mandlarna exporteras. I tidningarna står det att de exporterar vatten.Brad tycker det är orättvist. Mandlarna är inte sämre än andra grödor, men ger större intäkter.Men det är inte riktigt sant. Grödor som man planterar år från år kan man strunta i att plantera när det är torka. Mandelträd och pistageträd måste vattnas hela tiden. Det är en långsiktig investering. Tre till sex år tar det innan man kan skörda. – Torkan är ett problem för oss, säger Brad, men vi är inte bovarna. Vi försöker bara få våra träd att överleva.Tvärtom tycker han att nötbönderna behandlas illa. De senaste åren har Brad liksom många andra inte fått något vatten från kanalerna.Det finns vatten i floderna norr om dalen. Det skulle kunna ledas hit. Flera av hans brunnar har sinat å nu har han tvingats borra ny. Men grundvattnet här på den västra sidan av dalen särskilt så djupt ner är illa lämpat för nötodlingarna, det är salt och efter en tid blir jorden obrukbar.Vi åker ut för att titta på hans odlingar. Vid sidan av vägen ligger träd uppdragna med rötterna.– Vi var tvungna att ta bort dem säger Brad. Det salta grundvattnet förstörde marken. Träden klarade inte det.Med Kaliforniska mått är Brad ingen av de allra största odlarna. I Sverige skulle han spöa de största godsherrarna. 6 000 hektar.1 600 000 träd. Det är nästan lika många träd som det finns äppelträd i Skåne.Vi svänger in på en skumpig väg mellan två pistageträdodlingar. För första gången ser jag lite vatten. En stor pöl med vatten och gegga sen brunnen de håller på att borra. Det ser ut som en oljerigg.Nästan 600 meter ner i marken borrar de, till en kostnad av 7 miljoner kronor. Vattnet där nere kommer troligen från förhistorisk tid. Det kommer ta hundratals kanske tusentals år att fyllas på igen om det tar slut.Det finns inga garantier när man borrar så här djupt, ingen vet egentligen hur vattentäkterna ser ut där nere. Ibland verkar brunnen funka bra. Och så plötsligt efter bara något år sinar den.Brad har dock ändå hopp om framtiden. Kanske måste en del bönder lägga ner. Men det kommer inte vara mandlar och pistagenötter som försvinner. Utan grödor som ger lägre intäkter. Ska man ha råd att köpa vatten måste man få bra betalt. Då är mandel och pistagenötter bra grödor.Mandelskörden i Kalifornien väntas i år bli en miljon ton. Det utgör 80 procent av hela världsproduktionen.Solen gassar i den lummiga parken några hundra meter från rymdstyrelsen Nasas högkvarter i stadsdelen Pasadena i östra Los Angeles. Cedric David slår sig ner vid ett picknicbord och plockar upp datorn. Som utlänning får jag inte komma in i Nasas byggnad. Det tar månader att få ett tillstånd.Nasas satelliter kan mäta från rymden hur vattnet försvinner. Cedric klickar upp en länk. En karta över USA som zoomar in på Kalifornien och Central Valley. Ett räkneverk flyttar tiden framåt mot nutiden. Färgen ändras från gul till orange till djupt röd det betyder extrem torka.Hur Nasas satelliter kan räkna ut det här är lite svårt att förklara. Så vi lämnar det här.Hur som helst har extremt mycket vatten försvunnit. 42 kubik kilometer vatten. Det kanske inte säger så mycket men tänk dig en sjö som är tio meter djup. För att rymma så mycket vatten skulle den sträcka sig 64 kilometer i varje riktning. Så mycket vatten har försvunnit.Det är helt ohållbart säger Cedric, även om torkan tar slut kommer vi tömma grundvattenreservoarerna - inte om tusen år - utan inom vår livstid. Vatten försvinner även när det inte är torka.När de rika storbönderna borrar djupare och djupare, blir även deras grannar lidande.De starka pumparna suger inte bara från vattentäkten utan också från sidan från grannarna. Det här skapar spänningar i dalen. För det finns de som inte har råd att borra djupare.Janaki Jagannath är jurist och jobbar för en organisation som erbjuder gratis juridiskt stöd till låginkomsttagare på landsbygden.– Allt vatten här är privatägt av jordbrukarna. Trotts att tusentals människor jobbar på fälten är det ingen som har tänkt på deras rättigheter. Som rent vatten tillexempel.I det lilla samhället som vi går omkring i är det torrt på de små trädgårdsplättarna. Vi är helt omringade av mandel och pistageträd. Men till skillnad från bönderna får invånarna här inte använda vattnet till att vattna med, fruktträden i trädgårdarna torkar ut. Och på sommaren, när temperaturen ofta når över 30 grader, blir det jobbigt för barnen som inte kan svalka sig någonstans.Att tappa upp vatten i en liten uppblåsbar pool är inte att tänkta på.Mellan de två samhällena Cantua Creek och El Porvenir går en kanal. De bönder som odlat marken länge häromkring får delar av sitt vatten härifrån. Det är också källan till bybornas vatten. Ett reningsverk ska göra det rent men det är gammalt och funkar inte något vidare. Nu håller själva marken som husen står på att försvinna.På ett år har marken som husen står på sjunkit med 30 centimeter.Ni kommer kanske ihåg vad Dave Long sa. Han som ägde mandelfabriken. När för många tar för mycket vatten ur marken pressas den ihop. Då sjunker den.På gården utanför sitt hus står Jennifer Rodriques framför en spis. Vattenledningarna är trasiga så det går inte riktigt att vara inne i köket. och den senaste månadens vattenräkning hamnade på 400 dollar.– Jag dricker det aldrig, berättar hon.4 000 kronor i månaden för vatten man inte kan dricka. Innan Janakis organisation, grep in tvingades de själva köpa vatten, Nu kommer det vatten på flaska då och då.Jennifer är en av få som talar engelska här i Three Rocks, eller El Porvenir, sanningen som det heter på spanska.Nu är hon rädd till och med för att duscha i vattnet. Huden blir torr och hon får eksem säger hon.Förr i tiden fanns det brunnar här. Men de har sinat berättar Janaki.Att borra nya brunnar skulle inte lösa något. Långvarigt bruk av konstgödsel och bekämpningsmedel har förorenat grundvattnet. Det är ännu giftigare än vattnet från kanalen.Det är ett litet samhälle. Många här har blivit arbetslösa sedan allt fler odlare i området slutat odla grönsaker och gått över till nötter.Jennifer ska flytta till ett annat hus i byn. Hon är glad för att komma från huset med de läckande ledningarna. Men också lite orolig.Det nya huset ligger bara tiotalet meter från pistageträden. Hon är orolig för flygplanen.Planen kommer på kvällen och sprayar någonting. Hon vet inte vad det är de sprayar. Men det luktar som ruttna ägg– Man blir yr och får ont i huvudet säger Jennifer. Och min son har svår astmaAtt spraya bekämpningsmedel så här nära byn, om det nu är det de gör är förbjudet även i Kalifornien. Men kontrollen är dålig berättar Janaki. Staten bryr sig inte om de här områdena.Människorna som jobbar inom jordbruket här lever bara tre fjärdedelar så länge som genomsnittet.Jag frågar vem som äger farmen. Jennifer vet inte det.I efterhand lyckas vi hitta ägaren. En fastighetspamp från närmsta storstaden Fresno. Men vi får inte tag på honom och kan inte fråga vad det är de sprayar på fälten.– Man kan jämföra det med en diskho säger hon. När disken ligger huller om buller tar den mycket plats. Men när man staplat upp den flyttar den sig inte hur mycket vatten man än håller på. De håligheter som en gång fanns är borta för evigt.– Nu hotas hela infrastrukturen i dalen säger hon. Marken är väldigt platt. Och vattnet från kanalerna rinner framåt tack vare en marginell lutning. Även små förändringar kan sabba allt.Hon är orolig. Så här kan det inte fortsätta. Någonting måste hända.Bonden Paradali sladdar in på gården. På tomten odlar de grönsaker till familjen. En bit utanför byn granatäpplen för export och så plockar han tillsammans med de andra byborna mandlar och valnötter och lite pistagenötter uppe i bergen.Jag har fått lift hit med två män från exportföretaget som köper deras varor. De hjälper också till att tolka.Jag hoppar upp på sidovagnen till motorcykeln och vi åker iväg genom fälten där de odlar granatäpplen.Hälften av de låga träden är redan inpackade i lera. För att skydda dem mot iskylan på vintern.Valnötsträden vi passerar är stora och gamla. De levererar fortfarande. De bästa kan ge 300 kilo på ett enda träd. Vi stannar till vid det största.Hur gammalt är det frågar jag. Min farfar vet svarar Paradali med ett skratt. Kanske mer än 150 år.Några getter ligger under trädet och idisslar. Jag plockar upp en nöt från marken och smakar på den. Smaken är intensiv.Byn vi befinner oss i ligger uppe i bergen i södra Uzbekistan nära gränsen till Tadjikistan, 40 mil söderut, Afghanistan.Uzbekistan har ända sedan Sovjetunionens splittring styrts av diktatorn Islam Karimov i vad som närmast kan liknas vid ett korrupt familjevälde. Internationellt har det blivit rubriker i tidningarna när det kommit fram att hans säkerhetstjänst kokat oppositionella i olja. All mark i Uzbekistan ägs av Staten, bönderna får hyra landet mot en avgift. Men de vilda nötterna har inte staten samma kontroll över. All produktion här är ekologisk och de vilda nötterna som plockas är Fairtrade-märkta.Pardali och de andra pekar upp på bergskammen långt bort i fjärran, det är nätt och jämt jag kan se träden. En dryg kvadrat kilometer av mandelträd finns det där uppe. Sex ton kan det bli ett bra år.När de plockar nötterna rider de på åsnor, säger Pardali eller snarare, ibland knuffar vi åsnorna upp. Vi brukar stanna några dagar däruppe innan vi kommer tillbaka.Nötterna är lite mindre än jag är van vid. Smaken är mer intensiv. Koncentrerad.Dels beror det på att de inte vattnas, dels på att det är andra sorter än de som odlas i Kalifornien. Klimatet är som sagt extremt, heta somrar, iskalla vintrar och 300 soldagar. Det är torrt. De träd som växer här måste vara tåliga. De produktiva mandelträden från Kalifornien skulle inte klara en säsong här.Forskningsrapporter som jämfört vilda pistage- och mandelsorter med de kommersiellt odlade har sett att de innehåller mycket mer av de fytokemikalier som stärker vårt immunförsvar och skyddar oss mot sjukdomarDe är glada i byn. Fairtrade-märkningen fungerar så att bönderna utöver det vanliga priset får en premie. Premien måste gå till något gemensamt. Nu ska de borra en brunn.Premien de fick från Fairtrade på 100 000 kronor borde täcka det mesta. Äntligen rent dricksvatten.Tidigare har de bara haft vatten när det kommit smältvatten från bergen. Annars måste de åka en halv mil för att hämta. Men nu ska det bli ändringVi åker vidare till en annan by. En skumpig grusväg. Gråa tegelhus bakom lika gråa tegelmurar.Men öppnar man dörren hittar man en trädgårdsplätt framför varje hus smäckfull med ekologiska grönsaker. I varje trädgård en egen specialitet. En del äter de själva en del torkas och exporteras.Elmira Bertagloni är uppvuxen i Uzbekistan men för det mesta bosatt i Österrike. För 15 år sen startade hon tillsammans med en lokal partner ett företag som exporter vilda nötter och ekologiska, bär frukter och grönsaker som det torkar själva.I början handlade det mest om att tjäna pengar. Först det ekologiska, en växande marknadsnisch. Fairtrade började de med mest för att en brittisk kund tjatade. Men med tiden har hon upptäckt att det känns bra också. I hjärtat.– Som nu, byborna har fått råd att dra en gasledning till byn. Det kan bli 20 minus på vintern och husen är inte uppvärmda. Det traditionella…

    Full show notes at the publisher

    Matens Pris: Näringen och grönsakerna Jan 18, 2016
    Show notes

    Vad har hänt med tomaterna? Daniel Öhman och Malin Olofsson är tillbaka med nya delar i den prisbelönta serien Matens pris och granskar hur nyttiga grönsakerna egentligen är. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Skriv ut: Kylskåpsguide om frukt och gröntNyheter: Sämre skydd, Branschens svar, Kritik mot EUHör mer: P1-morgon, P4 ExtraI mataffären gör vi val nästan dagligen. Det är här vi alla hamnar i dilemman. Vad ska vi äta? Vad är bra för mig? För miljön? För djuren? Och vad har vi råd till?Maten är idag på allas läppar. Åsikterna är många: så ska vi äta för att bli snygga, så ska vi äta för att rädda planeten, så ska vi äta för att vara trendiga.Det är lätt att hamna i total matkoma.Det här programmet granskar hur maten blir till, vad som döljer sig bakom röda prislappar och produktionssystem. Och nystar i den politik som driver vår konsumtion.I det här första programmet av fyra ska vi titta närmare på grönsaker Vi äter faktiskt mer och mer grönsaker nästan dubbelt så mycket per person som vi gjorde 1990. Att vi äter mer beror kanske på att vi är mer medvetna hur nyttiga de är. Men också på för att de kommersiella växtförädlarna tagit fram nya sorter som växer snabbare och ger större skördar. Och då blir ju grönsakerna billigare.Men det är något som hänt med innehållet i grönsaker när de förädlats för att ge så stor avkastning som möjligt och det är det som vi ska granska nu.Vi reser några mil norr om Göteborg i det lilla samhället Spekeröd. Härifrån driver Johnny Andreasson och hans fru Barbro Aidelsson fröfirman Runåbergs fröer.Sen starten 1982 har de specialiserat sig på att leta upp gamla och ovanliga ekologiska grönsakssorter som inte går att få tag på hos de stora fröfirmorna.De visar upp ett litet växthus– Ja, det är inte så stort kanske 40 kvadratmeter. Vi provar väldigt många sorter hela tiden både nya gamla sorter från stora delar av världen. Vet inte varför men jag har en vurm för gamla sorter.Fröodlingen ser inte så mycket ut för världen så här på senhösten när jag besöker den. Inne i växthuset kämpar några tomater fortfarande för att leva vidare. Utanför är det mesta visset. Men rotar man runt lite på marken hittar man märkliga skapelser som fortfarande håller på att utveckla sina frön. En squash stor som en fotboll tillexempel.– Det är en vintersquash. Den kan du lagra på kökshyllan hela vintern. Får jag tag i någonting så provar jag det. Och om det fungerar så förökar jag upp det. Många sorter som vi säljer har vi fått från kunder som har det från sina gamla farmor eller mormor och skickar till oss för de tycker vi ska prova det så en del fynd har vi gjort den vägen.De senaste hundra åren har växtförädlingen av frukter och grönsaker gått i rekordfart. Merparten av de plantor som fanns för 100 år sedan är nu borta eller utrotningshotade och den kommersiella växtförädlingen har koncentrerats till ett fåtal företag.Har det försvunnit mycket som inte går att få tag på i dag? – Oj, ja massor, man ser i gamla frökataloger från sekelskiftet så fanns det ett otroligt sortiment. Vi tror att vi lever i bästa av tider men när det gäller variation på grönsaker så är det inte.– Tyvärr är det så att de stora fröfirmorna inte är intresserade av att hålla liv i de här gamla sorterna dels för att de för yrkesodlingen ger sämre resultat i kvantitet – Där har det vuxit gammal gotländsk haverrotHavrerot? – Inte havre utan haver. Det är en vit rot påminner lite om morot i formen. Gulvit gräddvit. Den absolut godaste roten ändå finns inte att köpa konstigt nog, vi har blindtestat på barnen flera gånger de föredrar haverroten.Morotssmak? – Nej Påminner lite om svartrot i smakenSer det ni som att ni försöker rädda sorter som är på väg att försvinna? – Ja den här sorten är vi helt ensamma om i hela världen slutar vi med den så finns det ingen som har den alls.Då försvinner den? – Ja då försvinner den.Och han har lagt märke till något som borde intressera många ekologiska odlare.– De äldre sorterna har ofta den fördelen är anpassade efter jordbruk där man inte använder så mycket konstgödsel och bekämpningsmedel så de är ofta tåligare, tål mindre näringsnivåer och tål torkperioder.Med tiden har Johnny blivit allt mer övertygad om att många äldre grönsakssorter inte bara är tåligare utan också nyttigare än grönsakerna du hittar i affären. Och då menar han inte bara att hans älskade haverrot är nyttigare än en morot utan att äldre sorter av våra vanligaste grönsaker som tomater gurkor och tomater var nyttigare än de är i dag.– Den moderna förädlingen har gått ut på att öka kvantiteten framförallt och få så stora och jämna växter som möjligt. De här hybriderna som är framtagna för stor kvantitet. Annorlunda celluppbyggnad de innehåller mer vatten. Näringsvärdet har sjunkit katastrofalt de senaste trettio åren.Om det Johnny säger verkligen stämmer så finns det alltså en motsättning mellan att plantorna ska vara så nyttiga som möjligt och att de ska växa fort.Och han hävdar alltså att de äldre mer långsamväxande plantorna som han odlar är både tåligare mot skadeinsekter och sjukdomar, och nyttigare för oss att äta men den ger en lägre skörd än de kommersiellt odlade sorter du hittar i affären.I vår matkorg har vi grönsakerna som vi köper allra mest av i Sverige. Oavsett årstid är det gurka, tomat, paprika, sallad, lök och morot. Johnny har verkligen en poäng. Det ser ut som ett berg av grönsaker här i butiken men kollar man statistiken så är det bara några få som står för den stora majoriteten av vad vi köper.Det ser väldigt lika ut i alla butiker, samma produkter, i princip samma grönsaker.Man blir ju nästan chockad när man är på en lokal marknad i Grekland till exempel. Böjda gurkor. Knöliga tomater.Det här beror på att några få företag kontrollerar fröförädlingen. Några få sorter, de som för tillfället ger flest frukter, eller grönsaker per satsad krona, hamnar här i butiken.Vi konsumenter vill ju att grönsakerna ska vara billiga. För grönsaker är ju bra för oss har vi hörtAtt äta mycket grönsaker och frukt är nyttigt. En massa bra grejer händer när man äter grönsaker. Ditt immunförsvar stärks, du får lättare att gå ner i vikt om du är övervikt eller att inte gå upp i vikt om du är normalviktig. Din mage fungerar bättre och du minskar risken för en rad cancersorter och hjärt–kärlsjukdomar.En del av innehållet i grönsaker, vitaminer, mineraler och fibrer är välkänt för de flesta av oss. Det här är näringsämnen som vi behöver för att överleva. De finns i grönsaker men också i spannmål och animalier.Men grönsaker och frukt innehåller också någonting som är svårt att få i sig på annat sätt.Fytokemikalierna är en del av plantornas immunförsvar. De skyddar plantorna mot angrepp av insekter, svampar och sjukdomar. Ofta sitter de i skalet och är kopplade till olika färgämnen.Det finns tusentals sådana här fytokemikalier. Antagligen känner vi inte till alla.På Stockholms universitet på ett labb för molykylär biovetenskap är docent Siamak Haghdoost gruppledare och han har tillsammans med sin doktorand Ali Pour Khavari studerat några av de här fytokemikalierna närmare.Det visar sig att fytokemikalierna inte bara skyddar plantorna utan när vi äter dem så skyddar de också oss.För att bevisa vilken effekt fytokemikalierna kan ha har Siamak Haghdoost utvecklat ett rätt enkelt test och det är det som jag ska göra nuEn av de mest potenta och mest studerade fytokemikalierna heter Lykopen. Den finns i vattenmelon och några andra frukter och grönsaker men framförallt i tomater.– Lykopen om man tar ungefär 10 mg om dagen ser man att den har en effekt mot bröstcancer, mot matstrupcancer, prostatacancer, hjärt– och kärlsjukdomar och mot inflammation.Så en riktigt bra grej med andra ord.Jag får cykla på en träningscykel i 18 minuter till det jag ska kolla nu är hur kroppen svarar på den stress det blir när jag cyklar hårt. När man tränar hårt särskilt när man inte är van att göra det utsätts kroppen för en så kallad oxidativ stress. Det här kan man mäta i blodet eller saliven. Lykopen å vissa andra fytokemikalier kan neutralisera den här stressen. Ta bort den.– När vi äter de här fytokemikaleierna som egentligen är lite toxiska reagerar kroppen genom att producera visa komponenter i kroppen som gör att vi också är redo att ta hand om näringsgiver bakterier och virus, så att kroppen blir starkare.Testpersonerna som gjort det här testet ha druckit mellan 1 och 2 dl tomatjuice i tre veckor. Sen har de gjort om cykeltesten.– Då mätte vi de här stressmarköreran som vi utvecklat här på labbet, man ser att bara cyklingen om man inte tränat på länge och tränar hårt så får du så här mycket ökning av den här DNA-skada men dricker man lykopen tomat juice, så försvinner nästan allt. All stress som bildas av hård träning försvinner på en gång slutar man dricka och tränar igen så går den upp dricker man igen så går den ner.Själv dricker jag två deciliter och effekten har varit påtaglig. Den oxidativa stressen som cyklingen utsatte min kropp för minskade till en tredjedel efter tre veckors tomatjuicedrickande.Det finns Lykopen i tablettform, men det har inte gett alls samma effekt som tomatjuice. Lykopenet är ett rött färgämne som framförallt finns i och i närheten av skalet på tomaterna.Det blir lättare tillgängligt i kroppen när tomaterna värms upp och mixas som i tomatjuice.Det går att få i sig lykopen från färska tomater också. Men då gäller det att man väljer rätt tomater.I butiken får man inga ledtrådar, man får bara veta om grönsakens ursprungsland.Men det spelar en stor roll vilken tomat vi väljer visare det sig när vi tittar närmare på tomaterna.Jag har åkt till Susanna Anderssons tomatodling i halländska Bua. Ungefär två tredjedelar av tomaterna som säljs i butikerna är sådana vanliga runda tomater som hon visar mig i sitt stora växthus.Fytokemikalier finns i många olika frukter bär och grönsaker, som blåbär, hallon, havtorn broccoli grönkål, ja alla grönbladiga grönsaker, lök, vitlök och en massa frukter innehåller också olika fytokemikalier som stärker vårt immunförsvar och skyddar mot många dödliga sjukdomar.Men vi håller oss för enkelhets skull kvar vid tomaterna och lykopenet som ju är en av de mest potenta fytkomeikalierna. Till skillnad från de flesta odlare vet Susanna Anderssons en del om lykopeninnehållet i sina tomater. Det spelar roll vilken tomat man väljer. – I Flavance var det mer än två gånger så mycket lykopen, som i Arvento, det vill säga vanlig rund tomat som också är odlad här.Det är stora skillnader?– Ja det är jättestora skillnader.När Susanne lät Siamak Haghdoost på Stockholms Universitet testa fyra av hennes tomater visade det sig att den stora runda tomaten som hon odlar allra mest av var den som innehöll minst lykopen. För att få i sig lika mycket lykopen som i ett glas tomatjuice, skulle man behöva äta ett kilo av de här tomaterna, om dagen.Men den andra tomaten som hade mer än dubbelt så mycket lykopen som de hon säljer mest av heter Flavance, det är en vanligt stor rund tomat. Fast med en ovanligt vacker röd färg. Susanne pratar gärna om resultatet på undersökningen. Hon skrev till och med ett pressmeddelande. Men hittills är det bara en torghandlare som nappat. Han gillade den röda färgen. – Flavance säljer vi som torgtomat. Och där har vi givetvis informerat om att det är mer lykopen.Så varför odlar hon inte mer av den undrar jag. Har det med smaken att göra? Smakar den illa?– Vi ska skära isär dela på tomaterna så ser du skillnad.När jag testar tomterna utan att veta vilken som är vilken visar det sig att tomaten som innehåller mest lykopen också är den godaste.Susanna håller med.– Jag tycker nog när jag smakar Flavancen så tycker jag den smakar mer.Trots att den alltså är både en godare och nyttigare så har hon bara ett par rader av den tomaten i sitt växthus.Vad hindrar dig från att bara sälja de där på stortomater?– Vi måste hitta köpare som är beredda att betala merFör de kostar mer?– JaFör att de ger mindre? Hur mycket mindre per kvadratmeter? – 5–6 kilo mindre.Ett normalt år får Susanne ut 50 kilo per kvadratmeter av sin storsäljare. Den lykopenrika Flavancetomaten är alltså drygt 10 procent dyrare att producera. Och det vill kunderna inte betala för.– Det är bara en bråkdel av odlingen vi har.Skulle du vilja odla mer?– Ja skulle jag viljaKommer ni ihåg fröodlaren Johnny Andreasson som vi träffade i början av programmet. Han sa ju precis det här. Att vill man ha hög avkastning – alltså mest grönsaker per investerad krona - så blir grönsakerna inte lika nyttiga. Och hög avkastning är det som gäller för den kommersiella grönsaksodlingen. När handeln inte vill betala mer för nyttigare grönsaker är det antal kilo per satsad krona som gäller.Susanna erkänner motvilligt att samma sak gäller för henne.– Det är ju så att vi måste få ihop företagen för det måste ge kilo också.Hur upplever du prispressen, är den stark?– Ja det är den.Liksom de flesta grönsaks och fruktodlare köper Susanna sina plantor från specialiserade växtförädlare i Holland, bland de mest populära finns dotterbolag till globala jättar som Monsanto och Syngenta. Plantorna som tagits fram i en noggrann vetenskaplig process där man korsat olika sorter med varandra för att få fram grönsaker som bäst motsvarar kraven hos de kommersiella växtodlarna.Då handlar det inte om mer näringsrika grönsaker med fler fytokemikalier, säger Irene Mattisson som är nutritionist på livsmedelsverket.– Växtförädling har man ju inte tittat så mycket på näringsinnehåll ofta går det kring avkastning och hållbarhet, kunna transportera och så och de egenskaperna istället för näringsinnehållSå ur näringsinnehåll har man tittat på fel saker?– Man har inte tittat alls på näringsinnehållet utan hoppats att det ska vara oförändrat på annat så på det viset kan man säga fel saker för det är inte det som varit i fokus för fokus har varit avkastning och hållbarhet.Resultatet av den här ensidiga växtförädlingen går tydligt att se i forskningsrapporter där man jämfört de kommersiellt odlade grönsakerna, frukterna och bären med äldre eller vilda släktingar. I forskningsrapport efter rapport visar det sig att man i jakt på högre avkastning och tåligare frukter förädlat bort många av de viktiga fytokemikalierna.Utdrag:Hallon: Vi upptäckte att det genomsnittliga innehållet av fenoler en fytokemikalie I vilda hallon var mycket högre än i de odlade varianterna.Grönkål: Det var framförallt de traditionella gamla sorterna som innehåll höga koncentrationer av flavonider, en annan fytokemikalie.Tomater: Vilda tomater innehöll högre konventrationer än odlade tomater.Äggplanta: Växtförädlingen har resulterat i en minskning av innehållet av fenoler och vilda släktingar har högre innehåll än i de odlade äggplantorna.Det verkar alltså som att det är vår växtförädling som valt bort de sorter som har högst halter av de viktiga fytokemikalier. De som ska skydda oss mot cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Förädlingen spelar stor roll. Det säger Marie Olsson professor på institutionen för växtförädling vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp.– Om man tittar på ett och samma växtslag, på broccoli eller olika typer av bär, så kan man nog räkna med att man har ett par hundra procent skillnad mellan de som är högst och lägst.Det är ju väldigt stora skillnader?– Ja det är detMen behöver vi mer av de här ämnena då får vi inte i oss tillräckligt idag?– Om man ser på de här medicinska undersökningarna när man jämför de som äter mycket och lite frukt och grönt och då ser man att de som äter mycket har en bättre hälsa och om man då tror att basen till det här åtminstone delvis är att man får i sig mer av de här ämnena så skulle det förmodligen innebära positiva effekter för folkhälsan om man kunde öka dem.När vi pratar med olika växtförädlare visar det sig att de är mycket väl medvetna om att de grönsaker och frukter de säljer inte är de nyttigaste. Men vissa av dem har faktiskt gjort försök att ta fram nyttigare varianter.Kommer ni ihåg den lykopenrika tomaten i Susanne Anderssons växthus…

    Full show notes at the publisher

    Matens Pris: Dieten som skadar planeten Aug 30, 2011
    Show notes

    Vem är det som får människor att välja en diet med större andel kött och fett? Vi kartlägger den amerikanska köttbranschens strategi för att få oss att äta mer kött - trots att stora miljöeffekter.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Så kallade lågkolhydratdieter som bygger på stor andel kött och fett i kosten blir alltmer populära. Men dieterna har en stor miljöpåverkan och bygger på forskning som finansierats av den amerikanska köttindustrin.

    I sitt granskande reportage för Studio Ett testar reportrarna Malin Olofsson och Daniel Öhman LCHF-kost och kartlägger den amerikanska köttbranschens strategi för att få oss att äta mera kött.

    Det här en del i serien Matens pris av Ekots Daniel Öhman och Malin Olofsson

    Fotolicens: (CC BY 2.0)

    Matens Pris: Spekulation i råvaror Aug 25, 2011
    Show notes

    Visste du att maten du äter ingår i ett komplicerat globalt pengaspel? Matpriserna har blivit tätt sammankopplade med den finansiella marknadens upp- och nedgångar. Vem tjänar och vem förlorar på det?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Banker och spekulanter tjänar pengar på den osäkra prisutvecklingen, medan fattiga konsumenter och bönder drabbas.

    Ekots Daniel Öhman och Malin Olofsson granskar i serien Matens pris.


    Matens Pris: Svensk fisk på tallriken Apr 19, 2011
    Show notes

    Det ska vara svensk fisk på tallrik, men de svenska vattendragen beskrivs som biologiska öknar. Hör om mystiska brott och om hur musslor kan göra fiskproduktionen hållbar.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Det här är en del serien Matens pris av Ekots Daniel Öhman och Malin Olofsson.


    Matens Pris: Den fula fisken Feb 06, 2011
    Show notes

    Den marknadsförs som ett alternativ till den utfiskade torsken, men vår granskning visar att pangasiusfisken står för stora utsläpp. De odlas i dammar i Vietnam med bidrar ändå till utfiskningen.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    På kort tid har den vita matfisken pangasius, vietnamesisk hajmal, tagit sig in i de svenska fiskdiskarna.

    Fisken har marknadsförts som ett alternativ till den utfiskade torsken, men Ekots granskning visar att pangasiusfisken som odlas i dammar i Vietnam, står för stora utsläpp och bidrar till utfiskningen av haven.

    Reportrar: Malin Olofsson och Daniel Öhman.


    Matens pris 2010-05-13 kl. 13.00 May 13, 2010
    Show notes

    Torsdag 13 maj hördes Matens pris återigen i radion. Den här gången i P4, med bitar av granskningen av den internationella livsmedelsindustrin, nyheter kring vad som har hänt sedan och funderingar kring en hållbar matproduktion. Medverkande i programmet: Christel Cederberg, forskare från SIK, institutet för livsmedel och bioteknik, och professor Torbjörn Fagerström som länge arbetat vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Reportrar: Malin Olofsson och Daniel Öhman. P4 2010-05-13.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.


    Matens pris 2010-03-28 kl. 06.00 Mar 28, 2010
    Show notes

    Det femte och sista avsnittet av Matens pris handlar om ansvar och visioner inom den internationella livsmedelsproduktionen. SR:s reportrar Daniel Öhman och Malin Olofsson ställer de ansvariga till svars.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.


    Matens Pris: Den styrda evolutionen Mar 21, 2010
    Show notes

    Vår konsumtion av kött och mjölkprodukter har stegrat under flera decennier, och samtidigt ökar djurens effektivitet. Vi granskar den intensiva djuravel som ligger bakom.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    I Sverige äter vi idag dubbelt så mycket yoghurt, fil, grädde och ost jämfört med 1970. På 60 år har köttkonsumtionen ökat från 50 kg per person och år till 83 kg per person och år.

    Djuren levererar effektivt inte minst tack vare en intensiv djuravel. I det här avsnittet av Matens pris granskar Malin Olofsson och Daniel Öhman hur aveln har påverkat djurens hälsa.


    Previous 1 2 3 Next

    Related Podcasts

    Crimetown

    1

    Crimetown News
    Up and Vanished

    2

    Up and Vanished News & Politics
    The Joe Rogan Experience

    3

    The Joe Rogan Experience Comedy
    Missing & Murdered: Finding Cleo

    4

    Missing & Murdered: Finding Cleo News & Politics
    Casefile True Crime

    5

    Casefile True Crime Games & Hobbies
    Code Switch

    6

    Code Switch News
    footer-logo

    Contact Us

    Toll Free: 844-670-7747

    Links

    • Home
    • Top Charts
    • Networks
    • Apps
    • Independents Podcasts
    • Podcast Advertising
    • Podcast News
    • Contact Us
    • About Us
    • Analytics & Insights

    Stay Connected

      Privacy, Terms of Use & Our Code of Ethics Protecting Content Creators Copyrights