Medierna

Latest Episodes:

Hård granskning och ren Christertainment – 30 års rapportering av Palmemordet Feb 27, 2016

Show notes

Johan Cedersjö och Marcus Leifby har grävt djupt i arkiven för att ge berättelsen om hur rapporteringen om mordet på Olof Palme fungerade. Både under och efter mordnatten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det började 28 februari 1986, 23.21. Där börjar vi också vår historia om hur rapporteringen gick till under mordnatten. På Public Service, Sveriges Radio och Sveriges Television, gick det långsamt men på kvällstidningarna och TT var nyhetspulsen snabbt igång. Du får i detta program höra både reportrarna som var med under mordnatten och arkivklipp från hur resultatet blev.

Dessutom gör vi en djupdykning i det vi kan kalla Christertainment. Rapportering om den för mordet både dömda och frikände Christer Pettersson. En journalistik som ständigt gränsar till det oetiska, men inte sällan med högt underhållningsvärde.

I programmet hör du, utöver massvis med arkivmaterial, Leif Brännström, reporter på Expressen. Britt-Marie Seibold, reporter på TT. Göran Ellung, vid tiden redaktör på Aktuellt. Robert Aschberg, skaparen av Christertainment. Samt Thomas Mattsson, chefredaktör för Expressen.

Bostadsattack och pressen som pressar stjärnorna Feb 20, 2016

Show notes

Ministerkritik mot Svenska Dagbladets bostadsattack. Vi har pratat med skidstjärnan Charlotte Kalla om hur medietrycket drabbar sportslig prestation. Och en texttjuv som går lös i bygden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Svenska Dagbladets bostadsbråk med ministern
Vi hade fel, men vi kanske kommer att få rätt. Innan dess ändras ingenting. Ja, så kan vi sammanfatta Svenska Dagbladets chefredaktör Fredric Karéns svar på försvarsministerns begäran om rättelse. Detta efter tidningens publiceringar om hans bostad i Stockholm.

Allt började i onsdags. Svenska Dagbladet skrev då att försvarsministern fått en lägenhet från militärhögskolans bostadsstiftelse. Detta, enligt tidningen, trots att stiftelsen endast får dela ut lägenheter till anställda i försvaret eller elever vid försvarshögskolan.

Men det visade sig snabbt att tidningen inte hade full koll på reglerna. Att den dessutom publicerat bilder på bostaden fick ministern att explodera i ett argt brev.

Lasse Truedson stämde igår träff med chefredaktör Fredric Karén. Ser inte tidningen risken med att hänga ut ett statsråds bostad? Och varför backar inte tidningen från det som är uppenbart fel, även om dom i framtiden kanske kommer att till viss del få rätt?

Mediers frågor kan väcka negativa tankar hos elitidrottarna
Få har missat veckans rubriker om att skidåkaren Charlotte Kalla under förra helgens tävlingar abrupt lämnade en intervju med SVT. Det visade på ett så tydligt sätt att media, som ju på många sätt är elitidrottens viktigaste partner, också kan bli en tung belastning.

Det är ju en ständigt skör balansgång. Publiken och annonsörernas intresse ska vägas mot stjärnornas fokus på den egna sportsliga prestationen.

Redan innan skidsäsongen startat intervjuade vår reporter Jonna Westin Charlotte Kalla om just den här dragkampen. Pressar svenska medier idrottsstjärnorna för mycket? Vilket ansvar har sportstjärnor att vara tillgängliga? Och vad är risken när idrotten, som ju är helt beroende av publikens intresse, sluter sig när det är som mest spännande?

Reporter Jonna Westin.

Jack Werner hatar snackisar i sociala medier
Vår krönikör Jack Werner har länge gått runt och retat upp sig på en allt mer frekvent använd formulering i nyhetsflödet. En formulering du med all sannolikhet känner igen.
En texttjuv går lös i Sörmland
Ett eget nyhetsarbete är en tidnings själ. Att vara källan som berättar om vad som händer, inte källan som berättar vad andra redan berättat. Grundläggande ja, men det här aktualiserades i veckan.

Tjuvarna i Mariefred, ja så kallade Eskilstunakuriren sin konkurrenttidning Måsen. En tidning som kommer ut en gång i veckan, har 2,9 miljoner kronor i presstöd och trycks i en upplaga om 3 100 exemplar.

Tjuvanklagelsen går ut på att Måsen systematiskt, under flera år, kopierat nyhetsartiklar från kurrirens systertidning i Strängnäs. Enligt tidningen ett solklart brott mot upphovsrätten som nu riskerar att bli rättsak.

Vi skickade vår reporter Tonchi Percan för att ta reda på om det går en tjuv lös i Sörmland.

Sponsrat material på ettan och Googles skattemoral Feb 13, 2016

Show notes

Hård kritik i veckan mot Aftonbladets ej annonsmärkta förstasida. SVT-material ska inte göda Youtubes annonsintäkter. Men i mellotider flödar klippen in på videosajten. Och så om Googles skattemoral.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Aftonbladet puffade för betalmaterial på förstasidan
I dag diskuteras ofta att annonser i dagens medielandskap kamoufleras i redaktionell text. Aftonbladet har i veckan fått hård kritik när bolaget tog ytterligare ett steg i den här utvecklingen. På den, i alla fall tidigare, så prestigefulla förstasidan skrev tidningen i måndags om nio tips för att spara ihop till en miljon. Men vad som inte framgick var att artikeln var en del i ett samarbete med en jämförelsesajt för privatekonomi. En sajt vars affärsidé går ut just på att hjälpa dig att nå dina sparmål.
Johan Cedersjö har i veckan träffat en arg företrädare för facket och en chefredaktör som, tvärtemot, öppnar för ännu mer, ska vi kalla det, journalistiskt arbete i gråzonen.
Varför så tyst om Google och skatt just i Sverige?
På den analoga tiden, när till exempel en skoaffär ville annonsera för sina nya sandaler, köpte den annonsplats i lokaltidningen. Lokaltidningen fick pengar så att den kunde bedriva sin journalistik, och tidningen betalade svensk skatt på annonspengarna den fick in.
I dag, när skoaffären vill annonsera, så vänder den sig sannolikt inte längre till papperstidningen, utan till Google. Så att vi, när vi skriver in sandaler i Googles sökfält, nås av reklamlänkar till den betalande skoaffären.
Det här är inte bara ett problem för tidningarna, som ser annonskakan ätas upp internets jättar. Pengarna som skohandeln betalar, går till Irland där Google har sitt europeiska huvudkontor. Och det är oklart hur mycket skatt som landar i svenska skattkistor.
Runt om i Europa är den här frågan just nu på agendan, men vi frågar oss hur det är i Sverige? Reporter är Sara Heyman.

Är SvTs Mellosatsning på Youtube ojuste konkurrens?
När ämnet är medieekonomi är Public Service påverkan på den kommersiella marknaden en ständigt het och aktuell potatis. Vi har många gånger tagit upp den här frågan i programmet, men i veckan aktualiserades den igen.
I samband med Melodifestivalen i år lanserade SVT sin största tidsbegränsade satsning på Youtube någonsin: “Melodifestivalen - All Access”. Här publiceras alla tävlingsbidrag, vinnarintervjuer men också unikt backstagematerial från musiktävlingen.
SVT:s vd Hanna Stjärne har tidigare i en intervju med oss sagt att SVT är och ska vara restriktiva när det gäller att sprida sitt innehåll på plattformar som Youtube. Att hon inte är naiv inför problemen med att mata dom internationella internetjättarna med licensfinansierat innehåll som de kan kapitalisera på.
Vi skickade våra reportrar Linnea Svensson och Jonna Westin rakt in i melloyran för att höra om SVT:s sug efter virala sucéer denna gång gått för långt?

Brittisk blockering och svensk facebookfejd Feb 06, 2016

Show notes

Englands tabloider fick dille på svenska brott. Högt tonläge när radions medarbetare diskuterar migration och journalistik på Facebook. Hård kritik mot SVT:s språkval.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Brittisk besatthet av svenska mord - och mysteriet med blockeringen
Förra veckan blev ett mord på ett boende för ensamkommande flyktingbarn i Mölndal en stor nyhet. En tragisk historia om hur en pojke som varit i Sverige sedan i somras, med kniv högg ihjäl en kvinna som arbetade på hemmet. Det här blev naturligtvis en stor nyhet i svensk media. Men, mer förvånande, spred den sig också långt utanför vårt lands gränser. Inte minst fick nyheten vingar i brittisk press. Den skandalomsusade tabloidtidningen Daily Mail publicerade artikel efter artikel och skickade ett team till Sverige för att rapportera på plats. Tidningen publicerade uppgifter på den misstänkte förövarens ursprungsland och spekulerade i hans psykiska hälsa.
Det här fick, naturligtvis, genomslag i det en del vill kalla alternativa medier. På dessa svenska webbsidor blev Daily Mail över en natt det som brukar kallas sanningssägare om Sveriges problem med migration. Men så plötsligt kunde inte en del av de svenska läsarna ta del av Daily Mails webbrapportering. Något som kvickt gav upphov till ett antal långdragna teorier om mörkläggning och censurering av den svenska staten. Vår reporter Jonna Westin har ägnat veckan åt fallet. Varför gick vissa av Daily Mails artiklar inte att läsa i Sverige? Och varför har brittiska tidningar fått ett nyfött intresse för vissa svenska mord?
UPPDATERING: 3 oktober 2016 meddelande granskningsnämnden för radio och tv att ovannämnda reportage fälls för bristande opartiskhet. Det handlar om att vi säger att en blogg ”allt mer glidit in på en invandringsfientlig linje”, en beskrivning bloggaren inte höll med om. Eftersom inte en företrädare för bloggen fick bemöta beskrivningen så anser nämnden att det strider mot kravet på opartiskhet. Däremot frias inslaget vad gäller kravet på saklighet och respekt för enskilds privatliv. Nämnden avstår från att kräva att Sverige Radio ska meddela bedömningen i en så kallad pliktsändning.

Facebookfejd om flyktingrapportering
Hur bra har vi journalister lyckats i vår bevakning av flyktingsituationen i Sverige? Har vi skildrat möjligheterna och utmaningarna med en stor migration på ett för publiken trovärdigt sätt? Ja, den frågan är konstant på agendan i dessa dagar, och denna vecka blev inget undantag. Men dock lite annorlunda.Förra lördagen delade en av Sveriges Radios korrespondenter en artikel på sin Facebooksida. Rubriken lyder “Journalister självkritiska till migrationsrapporteringen” och i artikeln har en av radions mest kända röster, Studio Ett:s programledare Jörgen Huitfeldt sagt att “Vi har varit usla på att skildra migrationen så som det är, nämligen att det är en målkonflikt mellan att satsa mer på skolan eller äldrevården eller att vara Europas mest generösa land för migration. ”Korrespondenten som delar artikeln skriver: “Jörgen - Jag måste säga att jag häpnar när jag läser citatet nedan. Målkonflikt? Hurdå?” Under några dagar rasar sedan en debatt i högt tonläge i kommentarsfältet. En efter en av profilerade radioreportrar stämmer in och tycker till. Det är en unik inblick, ett fönster som öppnas rätt in i ett slags digitalt redaktionsmöte på Sveriges mest trovärdiga nyhetsredaktion – Ekot. Vi bestämde oss för att i veckan prata med två av de inblandade. Inte för att diskussioner på Facebook är något nytt, utan för att ämnet sätter fingret på en fråga med stort allmänintresse. Hur har vi och hur ska vi rapportera om migration och integration? Vad är fakta och vad är tyckande? Reporter Johan Cedersjö.

Jack Werners socialamedierkrönika: Är all publicitet god publicitet?
Förra veckan gjorde vi ett besök hos Skånska Dagbladet. Detta med anledning av dom publiceringar tidningen gjort om en påstådd patrullering av en nazistankuten grupp i Öresund. Vår krönikör Jack Werner lyssnade på reportaget och bestämde sig för att skriva sin analys. Frågan är den till synes eviga: är all publicitet bra publicitet?
Språkkrig om dokumentärdubbning
Sverige Television kritiserades i veckan av Språkförsvaret för att de dubbar dokumentärfilmer från sitt originalspråk till engelska. Varför då, undrade dom – textremsan är ju ändå på svenska. Vad är felet med att höra franska, tyska eller kanske spanska? Att sända dokumentärer på sitt originalspråk ger enligt föreningen fler nyanser, blir mer autentiskt och lär oss tittare att relatera till fler språk än den allt mer dominerande engelskan. Vi skickade i veckan vårt reporter Linnea Svensson till fronten för att höra båda sidorna i årets första språkkrig.

Nyköpt båt på nazibilder och bakom kulisserna mot Kommunal Jan 30, 2016

Show notes

Skånska Dagbladets bilder på nazistanknuten båtpatrull väcker nya frågor. Blev granskningen av Kommunal till ett drev mot Margot Wallström? Och bakom kulisserna på grävet som skakade arbetarrörelsen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Båten på Skånska Dagbladets nazibilder var nyköpt
Skånska Dagbladet publicerade för två veckor sen tre artiklar om att det nazist-anknutna nätverket Nationell Framtid patrullerar Öresund i jakt på flyktingar. Men när vår reporter Tonchi Percan förra veckan ville ställa frågor om tidningen verkligen har två av varandra oberoende källor för det här, blev det stopp vid porttelefonen.
Artiklarna bygger på ett tips som flera svenska redaktioner fick redan i slutet av sommaren. Men alla förutom Skånska Dagbladet dömde ut det som en regelrätt bluff. Endast Skånska Dagbladet menar sig ha fått tipset bekräftat.
I torsdags kom så nästa kapitel i den här allt mer invecklade historien. Skånska Dagbladet publicerade då tio bilder på nätverket – poserande i sin svarta uniform, sittandes i den båt som nu sägs användas vid patrulleringen, fick ledaren för Nationell Framtid återigen berätta om verksamheten till sjöss.
Vi har under veckan grävt vidare i det här och ser att många frågor fortfarande behöver svar. Men denna vecka behövde vi inte stanna vid porttelefonen – Johan Cedersjö fick i torsdags träffa tidningens chefredaktör Lars Joel Eriksson och redaktionschefen Pia Lobell.

Utredning vill förbjuda spridning av kränkande bilder och filmer
Sedan 2012 råder det förbud mot kränkande fotografering. Och snart, kan vi nu berätta, gäller det också spridning av kränkande bilder och filmer. På onsdag den tredje februari presenteras utredningen “Ett modernt och starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten” för regeringen. Enligt uppgift till oss kommer utredaren Gudrun Antemar att i den föreslå en särskild regel om spridningsbrott för kränkande filmer och bilder på nätet. Dessutom föreslår utredningen tydligare bestämmelser som gör det lättare för domstolar att fälla för ofredande på nätet.
Reporter Tonchi Percan.
Vad avslöjade egentligen Kommunals brev till Wallström?
I kölvattnet av Aftonbladets granskning av Kommunal hamnade ju utrikesminister Margot Wallström i skottgluggen. Detta då det uppmärksammats att hon fått hyra en lägenhet i en av fackförbundets fastigheter.
När det visade sig att Kommunal, ett och ett halvt år efter lägenhetsaffären, mejlat Wallström med politiska förslag, kopplade flera redaktioner ihop det som ett högst olämplig försök till påverkan. Rubriken i Expressen blev: "Brevet som avslöjar vädjan till Wallström".
I drevets mitt är det för redaktioner viktigt att ställa sig hårda kontrollfrågor. Är det egentligen något uppseendeväckande med att en intresseorganisation försöker påverka politiker? Hade det här varit en nyhet värd att berätta även utan drevets fond? Om Kommunal hade en gentjänst att begära hos utrikesminister, hur troligt är det att den skulle användas gällande lönenivån i FN?
Vår reporter Jonna Westin har ägnat veckan åt att prata med kritiker och publicister om rapporteringen kring Margot Wallström och Kommunal.
Bakom kulisserna på Kommunal-granskningen
Vi ska nu ta steget in bakom kulisserna på Aftonbladets granskning av Kommunal. Trycket på Kommunal har varit enormt och deras press- och kommunikationsstab har under tiden granskningen pågått jobbat mer eller mindre dygnet runt.
Några stenkast bort, på Aftonbladets redaktion, har pulsen också varit hög. Nya publiceringar, nya avslöjanden i en flera veckor lång katt och råtta-lek.
När nu lugnet verkar lagt sig skickade vi vår reporter Tove Palén för att höra, från båda sidorna, om grävet som skakade arbetarrörelsen.

Fejkpatrullering och blodgruppsfejk Jan 23, 2016

Show notes

Skånska Dagbladet skrev att ett nazistankutet nätverk patrullerar Öresund. Har tidningen gått på en blåsning? SVTs öppet arkiv halveras. TV4:s Nyhetsmorgon sprider kvacksalveri i rutan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Skånska Dagbladet på djupt vatten om patrullering
Det nationalistiska nätverket Nationell Framtid patrullerar Öresund i jakt på flyktingar som försöker ta sig till Sverige. Hela kustvägen från Malmö till Helsinborg. Ja, dom sensationella uppgifterna berättade Skånska dagbladet om i lördags.

Men stämmer verkligen det här eller har den skånska tidningen, i jakten på ett stort avslöjande, åkt på en blåsning med sur eftersmak?

Artikeln bygger på en ej namngiven källa som ska ha stött på patrullen till havs. Personen får, utan motfrågor, berätta om hur uniformklädda män lotsar en båt med flyktingar ut från svenskt vatten. Men någon oberoende källa som bekräftar dessa uppgifter redovisas inte. Däremot får ledaren för Nationell Framtid, en nazist-anknuten grupp sprungen ur numera nedlagda Svenskarnas parti, fritt spelrum att berätta om händelserna på havet.
Vi skickade vår reporter Tonchi Percan till Malmö för att gå till botten med om Skånska Dagbladet har några goda skäl till att publicera det som många andra redaktioner dömt ut som en bluff.
Kvacksalveri om blodgrupper och hälsa
Tv4 Nyhetsmorgon tog förra veckan återigen ett steg ut i den alternativa verklighet som finns bortom det vi dödliga kallar vetenskap och beprövad erfarenhet. Den här gången bjöd redaktionen in en kostrådgivare som fick lägga fram teorin om att vi bör äta olika kost beroende på vilken blodgrupp vi har.

Den bakomliggande teorin är inte ny. Men att en enig forskarkår slagit hål på dessa myter stoppade inte Nyhetsmorgon från att ge dom stor spridning i morgonmyset i TV-sofforna. Den här gången påpekades tydligt att vetenskapligt stöd saknades, men frågan är om den brasklappen tillåter att vem som helst, med vilken idé som helst, får komma till tals i programmet. Reporter Johan Cedersjö.
Därför bantar SVT Öppet Arkiv
Hagges utegrill, Ika i rutan och tonårseposet om Bert Ljung.

Ja, dom nostalgipärlorna ligger inte längre tillgängliga på SVT:s hemsida Öppet Arkiv. För nyligen försvann ungefär hälften av materialet som i mer än tio år erbjudit oss medborgare klassisk svensk tv-historia.

Vad beror det här på? Har det något värde att vi ska kunna botanisera i titlarna från tjock-TVns förgångna tid? Och hur ser SVT själva på Öppet Arkivs framtid? Reporter är Jonna Westin.

Sextrakasserier och censuranklagelser efter Köln och Kungsträdgården Jan 16, 2016

Show notes

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad visste DN när – om sextrakasserierna i Kungsträdgården
I söndags berättade DN att unga tjejer i somras utsatts för systematiska, sexuella ofredandanden på en festival i Stockholm. Något som polisen, enligt tidningen, mörkat. Nyheten spreds snabbt, inte minst för likheterna med händelserna i Köln.
Men nästan samtidigt som avslöjandet, kom det även uppgifter om att tidningen kunnat berätta om det här redan i augusti. En anonym källa berättade att hen tipsat tidningen. Dagens Nyheter har i veckan slagit ifrån sig. Medgett att dom fick ett tipset, men att dom inte kunde få det bekräftat. Men vad visste egentligen DN om övergreppen? Och varför kunde dom inte få bekräftelse på uppgifterna, som i efterhand visat sig var kända hos många? Reporter Erik Petersson.

Lokaltidningen spräckte världsnyheten
Händelserna i Kungsträdgården kom i ett nytt ljus när massövergreppen i Köln spreds över världen. Köln blev en referenspunkt, skapade det för nyhetsrapportering så viktiga sammanhanget. Det var inte bara sexuella trakasserier, det var trakasserier på ett nytt sätt. Samordnade, omringande.
Det finns många likheter mellan händelserna i Sverige och Tyskland. Inte bara i vad som faktiskt hänt, utan också hur det debatterats, rapporterats och pekats finger mot polisen. Vår reporter Jonna Westin såg likheterna och ringde i veckan upp den tyska lokaltidning i Köln som var först med världsnyheten.

Nya nyheter om halvårsgamla händelser
Att ungdomsfestivalen i Kungsträdgården hade problem med sexuella trakasserier var, som vi hört, välkänt redan i augusti. Det var tema på festivalen och arrangörna hade jobbat aktivt för att få bukt med problemet. Men utöver P3 Nyheter i Sveriges Radio bedömde uppenbarligen Sveriges samlade nyhetredaktörer att detta faktum, i just denna tid, inte var en nyhet värd att berätta. Men nu, januari 2016, sex månader senare, har den bedömningen uppenbarligen ändrats. Plötsligt är händelserna i Kungsträdgården förstasidor, löpsedlar och mittuppslag.
Hur kommer det här sig? Varför kan samma händelse om sexuella trakasserier en dag vara ointressant för att ett annan vara sprängstoff? En enkel fråga – men bortom svaren med politiska förtecken om rasism eller mörkande åsiktskorridor som just nu sprids som en löpeld – finns knappast något enkelt svar. Reporter Johan Cedersjö.

Hot mot polisvisselblåsare och barns rätt att höras Jan 09, 2016

Show notes

Uppror inom Polisen sedan informationsdirektören skickat hotfullt mejl om läckor. Fullständig förvirring om utmärkelsen Årets förvillare. Och vilka röster tystnar när skolor sluter sig?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hot mot polisvisselblåsare och barns rätt att höras
Uppror inom Polisen sedan informationsdirektören skickat hotfullt mejl om läckor inom myndigheten. Är det fritt fram att visselblåsa inom Sveriges största myndighet? Förvirringen var fullständig när utmärkelsen Årets förvillare skulle annonseras. Och om barnens yttrandefrihet. Vilka röster tystnar när skolor sluter sig efter dåden i Trollhättan?

Hård kritik mot polisledningen efter hotfullt mejl om visselblåsare

Knappt hade julefriden hunnit landa när Aftonbladet i mellandagarna publicerade nyheten om att en chef inom polisen anmälts och utretts för barnpornografibrott. En granskning som har rest många frågor om hur polisen hanterat ännu ett prekärt ärende inom kåren.
Både hos poliser och journalister har avslöjandet i veckan väckt starkt missnöje med polisens kommunikativa förmåga. Ett maniskt kontrollbehov, toppstyrning och bristande förståelse för de regionala förutsättningarna är några av anklagelserna.
Och som grädde på kritikmoset kom ett hotfullt mejl som på nyårsafton skickades från den nya organisationens informationsdirektör. Vad är egentligen polisledningens inställning till visselblåsare och information till medier? Reporter Johan Cedersjö.

Falskt pressmeddelande om utmärkelse för kritiserad journalistik
Så här i januari fylls tablåerna med galor inom musik, sport och film. Förra årets prestationer ska hyllas med fanfar och pokal och förra årets floppar skickas tillbaka till någon grådeppig replokal.
Och för journalistiken blev det i veckan full pott när föreningen Vetenskap och folkbildning delade ut sina årliga utmärkelser årets folkbildare och det lite mindre prestigefulla årets förvillare. För Sveriges Radio lyckades med konststycket att kamma hem både årets ros och årets ris.
Men vägen dit var lång. För innan klarhet hade ordnats om vilka pristagarna egentligen var, skedde något du aldrig kunnat ana.
Reportrar Gustaf Rosensköld och Lasse Truedson.

Vad händer med barns rätt att höras när skolor sluter sig?
I dagarna har många av Sverige elever dragit på sig ryggsäcken för att påböra en ny skoltermin. Efter dådet i Trollhättan i oktober har säkerheten och tryggheten på svenska skolor varit i stort medialt fokus. I veckan rapporterade Ekot att vakter även fortsättningsvis kommer bevaka Kronans skola i Trollhälltan.
Det finns självklart förståelse för den lokala oron. Men här på Medierna funderade vi över andra sidan av myntet. För i takt med att säkerhetsrutiner stramas upp förändras också öppenheten. Och skolor har dom senaste åren blivit en allt mer stängd plats för journalister. Och att intervjua barn omgärdas idag av många hinder. Reporter Erik Petersson.

Medierna special: Makthavarintervjun Jan 02, 2016

Show notes

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Om medietränade makthavare och provocerande reportrar. Vi berättar om styrkeförhållandet mellan makthavare och journalister och om hur det har förändrats. Många är exemplen på där en sådan intervju satt en makthavare på pottkanten eller för all del tillintetgjort en illa påläst utfrågare. Vi bjuder på härskartekniker, pudlar och papegojor, och italienska skor.

Vi tar avstamp i etermediernas barndom då det rådde en hierarkisk ordning mellan journalister och makthavare, där journalisterna mer kunde betraktas som mikrofonkypare som frågade och sedan svarade makthavaren till dess att inspelningsbandet tog slut.

Vidare till 60-talets uppror med de tre O:na: Lars Orup, Gustav Olivecrona och Åke Ortmark och en trend där journalistiken närmast demonstrativt skulle sätta sig emot makten mer än att kanske få svar på frågorna.

Och så om dagens medietränade makthavare och om hur medieträningen påverkar journalistiken. Vi tar dig med bakom kulisserna, på en snabbkurs.

Ett program av: Jonna Westin och Martin Wicklin.

Tekniker: Fredrik Nilsson

Programledare: Therese Rosenvinge

Mediernas årskrönika 2015 Dec 26, 2015

Show notes

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hör Claes Elfsberg, Soran Ismail och Thelma Kimsjö utvärdera medieåret 2015.
Vi skärskådar en höst där flyktingfrågan var i mediernas fokus. Vi diskuterar årets terrorbevakning, den ökade snabbheten och maratonsändningarna på webben. 2015 var också året då det talades mycket om vår spretiga offentlighet, där vi söker oss till egna, bekväma bubblor. Vad får det för konsekvenser och vad har de traditionella medierna för ansvar?

Årets inleddes dystert, med terrorattentatet mot satirtidningen Charlie Hebdo i Paris. Händelsen ledde till stor samling kring grundläggande värden om yttrande- och pressfrihet, men förde också med sig en debatt om dessa värdens gränser och om satirens roll. Får man skämta om allt?

Bilden på den 3-årige flyktingpojken Alan Kurdi skakade en hel värld. Den vände upp och ned på det offentliga samtalet, sades det i september när bilden kom. Tidningar manifesterade, det slogs insamlingsrekord och politiker över blockgränserna talade om öppenhet och medmänsklighet. Varför just den här bilden? Och ledde den till några bestående förändringar?

Förmodligen har det aldrig sänts så många timmar direktsända nyheter som veckan efter Parisdåden nu i november. Vi diskuterar den här utvecklingen och vad den för med sig.

Och vad blir de stora mediefrågorna 2016?

Detta och en hel del annat pratar vi om i Mediernas årssamtal 2015. Där vi alltså gästas av SVT:s avgående nyhetsankare, en känd tv-aktuell komiker och en tidningschef med utgivaransvar för VLT och en rad andra tidningar i Västmanland.

Programledare: Therese Rosenvinge

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected