Medierna

Latest Episodes:

Miljöpartistisk mediemanipulation och lokal mediesammanslagning May 07, 2016

Show notes

Eskilstuna-Kuriren kryper till korset efter att ha publicerat en falsk debattartikel. Måste lokala tidningar slås ihop i kampen mot nätjättarna? SVT-skådisen driver både sjukhus och matbutik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Falsk debattartikel från MP i Eskilstuna-Kuriren
Miljöpartiet har inte haft någon solig vår. Inte blev det bättre i veckan när en debattartikel med hårresande innehåll publicerades i Eskilstuna-Kuriren.

Artikeln bar partistyrelseledamoten Sümeyya Gencoglus namn. Men det fanns ett centralt problem, det var inte hon som skrivit artikeln. Det var en blåsning.

I artikeln stod bland annat att Miljöpartiet måste tillvarata kamplusten partiets muslimska företrädarna har för “feminism, mångfald och islamistiska värderingar”. Att det skulle vara “nyimperalistisk rasism” att gå emot individers rätt att leva i enlighet med sharia-lagar. Och att de två nuvarande språkrören bevisat står upp för allt detta.

Johan Cedersjö ringde upp tidningens chefredaktör.

Är samarbete vapnet mot Google för lokaltidningarna?
Frågan om dagspressens framtid har vi stött och blött många gånger här i Medierna. För när papperstidningens annonsintäkter minskar gäller det att istället gräva glittrande guld på den digitala marknaden.

Men där är motståndet stenhårt. Internationella jätteaktörer som Facebook och Google har ju käkat en stor del av annonskakan redan innan många av våra mediehus stavat till ”digitalisering”.

Vi ställer oss frågan om räddningen på sikt kan vara en sammanslagning av de lokala tidningshusen. En ny konstruktion som kan få gemensamma muskler att på allvar ta upp kampen om nätets annonsörer.

Jonna Westin tog i veckan tempen på samarbetsviljan.

Är vi blåögda inför Facebook? Krönika av Jack Werner
Är vi journalister för godtrogna – eller ska vi kanske säga blåögda – när vi pratar om Facebook som lösningen för framtidens mediedistribution? Ja, det tycker i alla fall vår krönikör Jack Werner.

Gråzon om kommersiella sidouppdrag för public service-anställda
Eurovision-febern har börjat stiga såväl i världen som i Sverige. Nästa vecka går ju världens största direktsända underhållningsprogram live i Stockholm med Sveriges Television som producerande bolag.

Som ett brev på posten i schlagersammanhang kom i veckan nyheten att en av programledarna, Måns Zelmerlöv, just nu figurerar i en kommersiell reklam. Något som går stick i stäv med SVT:s policy att inte sprida annonsörers varumärken.

Han är inte ensam – listan med kändisar som både syns i SVT och i marknadsföring kan göras lång. Ta bara Loa Falkman som just nu, på bästa sändningstid, både är matvaruhandlaren Stig och sjukhuschefen Douglas.

Johan Cedersjö bestämde träff med Albert Svanberg, chef för SVT Programetik, för ett samtal om var gränserna egentligen går.

Grundlagsskyddad aktiemanipulation och gräl om demonstrationssiffror Apr 30, 2016

Show notes

Har källskydd blivit verktyg för aktiemanipulation? 25 000 demonstranter fyllde torget i Härnösand. Eller? Sifferkamp satte sjukhusstriden på kartan. Och utrensning av redaktionernas fotografer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Blir källskyddet ett verktyg för aktiemanipulation?

I maj 2015 uppmärksammade vi här i Medierna ett växande problem med att anonyma skribenter haussar upp sitt egna aktieinnehav i etablerade mediers så kallade börsforum. I torsdags väckte Ekobrottsmyndigheten åtal mot två misstänkta.

Ja, med hjälp av ID-kapningar, falska profiler och till synes initierade aktieanalyser har två misstänkta läkarstudenter kunnat dupera så många forum-medlemmar att dom på kort tid tjänat miljoner. Dom är nu misstänkta för grov otillbörlig marknadspåverkan.

Men den här historien rymmer inte bara ett raffinierat brott, den rymmer också frågan om vilket ansvar de medier som erbjuder dessa börsforum har. Åtalet ställer frågor om yttrandefrihetens gränser, men också frågan om grundlagsskyddade medier utnyttjas som ett verktyg för grov brottslighet.

Siffergrälet som satte Västernorrlands sjukhusstrid på kartan

I veckan blåstes det på när det sas att 25 000 demonstranter slutit upp på torget i Härnösand för att visa sitt missnöje med nedskärningar i den lokala vården. Om den här siffran stämmer, skulle vi på riktigt kunna säga man ur huse, för i Härnösands kommun bor det nämligen nästan exakt 25 000 personer.
Det var en stor demonstration, utan tvekan. Och frågan om hur många som var på torget är inte samma fråga som hur många som deltog i demonstrationen. Men i rapporteringen verkar just siffran 25 000 ha slagit an så starkt att nyheten till och med fick nationella vingar. Siffran rapporterades glatt vidare, trots att ingen riktigt verkar ha kollat om den stämmer.
Vi skickade vår reporter Tonchi Percan till Västernorrland för att undersöka hur väl journalisterna klarar av att korrekt rapportera om den infekterade sjukhusstrid som rasar där.

Bilderna allt viktigare – men fotograferna blir färre

De professionella nyhetsfotograferna blir allt färre på Sveriges redaktioner. Och det är en utveckling som sker samtidigt som bilden blir allt mer betydelsefull för att nyheter ska spridas på nätet.

Idag ska alla göra allt – multijournalister ska alla vara. Skriva, fota, live-rapportera och twittra. Svunnen är tiden när fotografen fick stå i mörkerrummet för att kalibrera bilden till högsta kvalitet.

Vad händer med vår nyhetskonsumtion när bilden inte ges samma värde. Vår reporter Linnea Svensson har gjort det här reportaget och hon började hos Lennye Osbeck – som nyss lämnat jobbet efter nästan femtio år som fotograf inom koncernen Mittmedia som gått långt i sin utrensning av bildjournalister.

Rädda Barnen-arvoden och Mehmet Kaplan-film Apr 24, 2016

Show notes

"Chockhöjda" arvoden hos Rädda Barnen enligt Expressen. Men vad utelämnade tidningen? Filmklippet som fällde Mehmet Kaplan hade SvD redan efter valet. Och grävet om stjärnkirurgen Paolo Macchiarini.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Påstådd "chockhöjning" chockar inte alla

OBS: Vi har nu förstått att journalisten Erik Wagner, som intervjuas i dagens Medierna, har ett förflutet inom Rädda Barnen. Det borde vi ha berättat, men vi visste det inte. Han nämnde det heller inte för oss spontant. Vi borde ha frågat och vi borde ha googlat. Vi beklagar detta men menar samtidigt att det inte förtar det sakliga innehållet i kritiken mot Expressens publicering.

Expressen publicerade för en vecka sedan en artikel om Rädda Barnen. Det gällde det föreslagna arvodet till Veronica Palm, den före detta topp-sossen som nu föreslås bli ny ordförande i organisationen.

Rubriken lyder “Miljonregn när Veronica Palm tar över Rädda Barnen” och i ingressen får vi reda på att styrelsearvodet nu “chockhöjs”.

Vad vi däremot inte får reda på är att Rädda Barnen föreslår att Veronica Palm, till skillnad från sin föregångare, ska ha ordförandeposten som "huvudsaklig sysselsättning". Uppgifter som tidningens reporter Niklas Svensson hade tillgång till – men som han valde att utelämna.

Jonna Westin har ägnat veckan åt den här publiceringen och under resans gång hittat frågetecken efter frågetecken.
Kaplan-filmen inte ny för Svenska Dagbladet
Svenska Dagbladet publicerade i söndags ett uppmärksammat filmklipp där förde detta bostadsministern Mehmet Kaplan jämför israelers behandling av palestinier idag med nazisternas behandling av judar.
Filmen publicerades i kölvattnet av flera andra avslöjanden om MP-ministern och dagen efter publiceringen avgick Mehmet Kaplan. Vår reporter Johan Cedersjö har i veckan fått tag i en längre version av filmen och fått reda på att Svenska Dagbladet hade filmen i sin ägo redan i samband med valet i oktober 2014.
Varför publicerade tidningen nu, men inte då?

Dokumentären som fällde stjärnkirurgen
Vi kan ställa oss frågan om det inte är årets gräv redan nu, knappt fyra månader in på året. Avslöjandet om stjärnkirurgen Paolo Macchiarini som reste jorden runt med sina, minst sagt, exprementiella operationer. Avancerad kirurgi som skulle revolutionera världen och ge Nobelpris till Sverige, men som istället skapade lidande och död.

Det är svårt att inte bli tagen av SVT-serien Experimenten. Det är en svindlande historia, berättad med journalistisk skärpa och högoktaniga intervjuer. Den upphöjde stjärnkirurigen Paolo Macchiarini, nyckfull och manipulativ men också karismatisk och vältalig.

Vår reporter Tove Palén träffade dokumentärens skapare Bosse Lindquist för att prata om arbetet med att avslöja en bluff som många tidigare misslyckats med.

Sanslös skånesekretess och aggressiv avtalsrörelse på alla arenor Apr 16, 2016

Show notes

Skåne-makthavare som vill undvika negativ publicitet. Från samförståndsanda till smutskastningskampanj i årets avtalsförhandling. Ny runda i den till synes eviga debatten om Public Services uppdrag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sekretessörja i Region Skåne
I Skåne har det i veckan blåst kallt kring regionens hälso- och sjukvårdsdirektör Ingrid Bengtsson-Riavec. Detta efter att en reporter på Kristianstadsbladet kommit över ett mejl med en minst sagt uppsendeväckande formulering.

Det handlar om hur direktören sekretessbelagt uppgifter i en granskning där kritik riktas mot ett antal av regionens vårdcentraler. Detta, enligt det interna mejlet, för att undvika “negativ publicitet”.

Helsingborgs Dagblads och Sydsvenskans chefredaktörer gick i taket. Skrev i ett öppet brev att det nu finns ännu ett flagrant exempel på Region Skånes oroande förhållande till medier.

Vår reporter Jonna Westin grävde vidare i den här historien och på vägen fann hon ännu fler konstigheter i hur några av Skånes tjänstemän förhåller sig till offentlighetsprincipen.

Avtalsrörelse på nya arenor
Det är avtalsrörelse i Sverige. Det är kamp mellan arbetsgivare och arbetstagare. Framtidens löner, villkor och förmåner ska avgöras under förhandlingar in på småtimmarna.

Men årets avtalsrörelse har inte bara utspelats i förhandlingsrummen. Vi har pratat med både Byggnads och Svenskt Näringsliv som båda menar att det blir allt viktigare att också vinna kampen i media.

Parallellt med det här blir arbetsmarknadsreportrarna allt färre. Så vi frågar oss: hur väl rustad är journalistkåren att stå emot och syna de ständigt växande påverkanskampanjerna. Sara Heyman är reporter.

Public Service-kommission och mediepolitik i skyttegravar
Förra veckan så kom den. Slutrapporten från den så kallade Public Service-kommissionen. Den rapport som på uppdrag från de största kommersiella mediebolagen bland annat utrett hur statens pengar till medier ska födelas och hur expansiva Public Service-bolagen ska få vara i sina nysatsningar.

Det var många som såg fram emot Public Service-kommissionens rapport. Upplägget var ambitiöst och kompetent. Men i branschen har slutprodukten mest mötts med gäspningar. För så mycket nytt bedömdes den inte komma med.

Ett av förslagen som lanserades var två så kallade mediefonder. Ta en del av dom pengar som SVT, SR och UR får idag och gör de tillgängliga att söka för vilken aktör som helst. Johan Cedersjö har i veckan träffar kommissionens ordförande Gunnar Strömblad och SVT:s strategichef Jimmy Ahlstrand.

Panamapapper och sponsrad journalistik Apr 09, 2016

Show notes

Bakom kulisserna på UG:s Panama-historia. MEG-samtal om sponsrad journalitisk och en krönika om det nu är dags att sluta använda benämningen "alternativa medier".

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En timme om miljontals dokument om skattefusk
I söndags briserade en nyhetsbomb när de så kallade Panamadokumenten nådde allmän kännedom. Det kallas för världens största läcka med över elva miljoner dokument. Dokument som avslöjar hur en advokatfirma i Panama hjälpt premiärministrar, idrottsstjärnor, konsthandlare och näringslivshöjdare att gömma undan miljarder kronor från skatt.

I Sverige, precis som i övriga världen, har det här varit veckans i särklass största historia. Måndag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag – ja, under alla veckans dagar har det fyllts på med nya uppgifter och nya misstänkta i den här globala skatteflyktshärvan.

Tre svenska reportrar har för Uppdrag Gransknings räkning sedan sommaren jobbat med den här historien. Vi bestämde oss för att följa med under veckan när allt slit skulle ge resultat.

När Janne Josefsson granskar köttfärsfusk på Ica vet vi alla vad det handlar om. Men svårare är det såklart att få en historia om global skatteplanering att flyga för svenska mediekonsumenter. Med andra ord: Hur görs tekniskt avancerade skatteupplägg begripliga för en allmänhet som nöjer sig med att skattedeklarera genom ett sms? Jonna Westin är reporter.

Sponsrad journalistik live från MEG
Ni som lyssnar på oss regelbundet vet att vi ofta återkommer till ämnet om gränserna mellan reklam och journalistik. För det är här, i gråzonen, många mediechefer letar efter lösningen på tidningarnas ständigt minskande intäkter från annonser.

I branschen pratas det om native advertising, branded content och sponsored content. Med grova penseldrag kan native advertising sägas vara annonser som ser ut som journalistik och finns i den redaktionella miljön. Branded content är berättelser som görs som journalistik men betalas av en annonsör och har till syfte att gynna den annonsören. Sponsored content är journalistik, men sponsrad av någon som har varierande grad av inflytande över innehållet.

Ja, som ni hör är det, minst sagt, rörigt.

I Göteborg har den här veckan den stora mediekonferensen MEG – Mediedagarna gått av stapeln. Till Sveriges Radios scen bjöd vår producent Lasse Truedson Svenska Dagbladets Chefredaktör Fredric Karén och Reklamombudsmannen Elisabeth Trotzig. Detta för ett samtal om problemen och möjligheterna med alla former av sponsrad journalistik.

"Alternativa medier" inget alternativ
I stigande omfattning har begreppet alternativa medier börjat användas i Sverige, en utveckling som behöver få ett stopp.

Det tycker i alla fall vår krönikör Jack Werner som i veckan funderat på vad det alternativa i begreppet alternativa medier egentligen står för. Och om det är rimligt att överhuvudtaget benämna, och därmed, befästa dessa sajter som ett alternativ så gott som något.

Kokboksreklam i Ekot och långkok på fel i GP Apr 02, 2016

Show notes

Varför får Ekots reporter utnyttja SR:s trovärdighet för att sälja sin kokbok? Faktafel i GP-krönika om kopplingen mellan islam och terrordåd i Europa. Källornas makt om gatubarnen på Sergels Torg.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekots reporter på dubbla stolar
Sveriges Radio är den aktör i samhället som allmänheten har högst förtroende för. Ett förtroendet som är av yttersta vikt inte minst för nyhetsredaktionen Ekot. Du och jag och alla andra betalar ju vår Radio-licens just för att få nyheter från en redaktion som ska stå helt fri från kommersiella och politiska intressen.

Men i samband med Ekots rapportering om en nyutgiven bok om miljö, mat och hälsa var det många lyssnare som undrade hur det egentligen stod till med det här kommersiella oberoendet.

För bokens författare Daniel Öhman har inte bara uppdrag från ett stort bokförlag, han är också anställd som grävande reporter på just radions nyhetsredaktion – Ekot.

Låt oss kalla det här reportaget Ekomat och Ekot-nyheter, alltså en Ekoreporter på dubbla stolar. Reporter Johan Cedersjö.

Fullt med faktafel i GP-kolumn om islam och terror
Den publicerades på påskafton. Sen rättades den, sen rättades den igen och sen igen och slutligen, vem vet, fick den rättas en gång till.

Gästkolumnen på Göteborgspostens ledarsida för en vecka sedan har rört upp starka känslor.

Texten hade rubriken “vi måste tala om islam” och det var författaren och krönikören Ann Heberlein som skrivit. Med hjälp av statistik som hon tolkade fel drev hon på hårt med sin tes om att den islamistiska terrorismen har ökat i Europa.

Men vad stämmer egentligen här? Vår reporter Karin Hållsten har i veckan försökt hänga med i alla turer i det här långkoket.

Källornas makt i att förklara situationen på Sergels Torg
Under vintern och våren har det rapporterats mycket om kriminella marockanska gatubarn i området kring Sergels Torg i centrala Stockholm.

Vi här på Medierna har dykt ner i två nyhetsartiklar om just den här platsen. Två artiklar där helt olika bilder av situationen målas upp för tittarna, lyssnarna och läsarna.

SVT Stockholm alarmerade om att polisen som jobbar där går på knäna. Sveriges Radios P4 Stockholm hade några veckor senare tagit fram statistik och konstaterade att brottsligheten just här är oförändrad.

Vad beror det här på? Hur ensidigt kan man berätta om den här komplexa verkligheten utan att vinkla och förenkla för mycket?

Reporter är Jonna Westin.

Ett kallt krig om sanningen – Medierna special om rysk propaganda mot medier Mar 26, 2016

Show notes

Vi återutsänder på påskafton tre reportage om rysk propaganda och en tidigare osänd intervju med författaren och journalisten Peter Pomerantsev, expert på det ämnet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Vladimir Putin kom till makten var det första han skaffade sig kontroll över televisionen. Det säger Peter Pomerantsev, en av dom mest respekterade analytikerna av den ryska propaganda. En propaganda som Säpo förra veckan lyfte fram som ett växande hot mot Sverige. Och en propaganda som vi på Medierna under det senaste halvåret granskat i ett antal reportage.

På påskafton kommer vi att ägna hela programmet åt det här. Du får chansen att på nytt, eller för första gången, höra tre reportage om bland annat ryskfinansierade nyhetssajter i Sverige och dess kopplingar till svenska högerpopulistiska och nationalistiska rörelser. Dessutom bjuder vi på en tidigare osänd intervju med författaren och Rysslandskännaren Peter Pomerantsev.

PR-miljon mot granskning och blåögt om blond jihadist Mar 19, 2016

Show notes

Miljonbelopp när makthavare medietränas. Vi har sammanställt hur mycket skattepengar och offentliga medel som hamnar i kriskonsulternas fickor. Och blåögd journalistik om blond jihadism.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En miljon offentliga kronor till PR mot granskning
Året 2012 tog vi på Medierna reda på hur mycket pengar som offentliga aktörer som Uppdrag Granskning, Kalla Fakta och Ekots Grävgrupp granskat lagt på medieträning. För förra året, 2015, har vi nu gjort samma sak igen.

Även denna gång handlar det om miljonbelopp. Vår reporter Linnea Svensson har gjort reportaget och hon börjar i samhället Grums i Värmland.

Om medialiserade myndigheter
Statistiska centralbyrån har i veckan för första gången redogjort för hur många fastanställda kommunikatörer, informatörer och PR-specialister det finns i Sverige. Och resultatet visar att det går tre kommunikatörer på två journalister.

Men även om siffrorna är nya, har den här maktbalansen förändrats under en längre tid. Många journalister kan idag vittna om hur den offentliga sektorn rustat med allt större kommunikationsavdelningar som försöker styra och påverka bilden som ges av just deras verksamhet i media.

En som forskat om myndigheters kommunikationsarbete är Magnus Fredriksson docent vid Göteborgs Universitet. Han ser likheter mellan hur den offentliga sektorn, likt dom politiska partierna och näringslivet, drivs allt mer av ett ”varumärkestänk”. Ett tänk där den mediala bilden av organisationen blir mer och mer central för framgång.

Att de offentliga aktörer vi har granskat lagt miljonbelopp på att ta in extern krishantering, är därför inte något som förvånar honom.

Blåögd skildring av blond jihadist?
Älskade terrorist. Ja, så heter en nyutgiven bok om Anna Sundberg, en till synes vanlig kvinna från Halland som anslöt sig till hårdföra jihadister. Hon gifte sig med en av världens mest eftersökta terrorister och levde som salafistisk hustru, dvs skötte barnen och hemmet. Boken tar oss med på en både andlig och fysisk resa som går genom Georgien, Syrien och Berlin.

Den här historien har fått stor uppmärksamhet. Anna Sundberg fick prata ut i Skavlan, Nyhetsmorgon, Människor och tro i P1 och porträtterades i olika tidningsintervjuer.

Men hur var det med de kritiska frågorna? Fanns det en större förståelse för hennes berättelse för att hon är blond och blåögd?

Sara Heyman har ägnat veckan åt det här och hon börjar utanför boklanseringen som äger rum på Södermalm i Stockholm.

Turkisk tvångsförvaltning och utmanande annonsblockering Mar 12, 2016

Show notes

Vi har träffat reporter på tidningen som EU-partnern Turkiet tvångsförvaltar. Kritik mot SVTs råd för att ge reportrar mer inkluderande språk. Och om tidningarnas digitala mardröm annonsblockerare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

EU:s partner sätter tidning under tvångsförvaltning
Situationen kunde inte blivit mer symbolisk än när statsminister Stefan Löfven i tisdags informerade Riksdagen om EU:s nya flyktingavtal med Turkiet. Det hade då bara gått fyra nätter sedan turkiska kravallpoliser med skärbrännare forcerade den stålgrind som skyddade den regeringskritiska tidningen Zaman i Istanbul. En polisräd som med sitt brutala våld tydligt visar att Turkiets regering fullständigt struntar i fri och oberoende press.

För landets journalister är läget nu alarmerande och inte blir det bättre av att EU, med det nya avtalet i handen, kraftigt försämrat sina möjligheter att pressa på för en förändring i Turkiet.

Redan i oktober kunde du i vårt program höra ett reportage om hur dåvarande chefredaktören för just tidningen Zaman förföjdes av dom turkiska myndigheterna. Bara timmar efter den intervjun togs han till domstol för nya anklagelser.

Vi bad frilansjournalisten Tomas Thorén att återvända till tidningen för att prata med reportrarna som nu tvingats bli en del av regeringens propaganda. Han börjar på chefredaktörens kontor – bara timmar innan polisens med tårgas stormade redaktionen.
Annonsblockerare – lösningen som skapar problem
Sajter som ser ut som en plottrig mögelost med julgransblinkande casinoannonser och bilar i naturerotiska miljöer. Ja, vi vet hur det brukar se ut på våra nyhetssajter. Annonserna pockar påträngande på uppmärksamhet och ibland tar de över hela skärmen.

Fler och fler – särskilt dom unga – har tröttnat och hittat ett motmedel: Reklamblockering, så kallade adblockers, som helt enkelt sorterar bort annonserna från sajterna. Problemet är bara att den lösningen sabbar mediehusens redan hårt trängda ekonomi, och i längden möjligheterna att göra journalistik.

Karin Hållsten har ägnat veckan åt dilemmat och började med att haffe några reklamtrötta 20-åringar på stan.
Föreskriver SVTs språkråd en viss världsbild?
Efter en liverapportering från skolattacken i Trollhättan förra året fälldes SVT Nyheter av Granskningsnämnden. Detta efter att ha sagt att gärningsmannen valde bort ”helsvenska barn” när han bland eleverna sökte sina offer. I beslutet klandrades SVT för att befästa fördomar om vem som är svensk.

Det här fick stor uppmärksamhet då, men mindre uppmärksamhet har getts åt dom språkråd som SVT Nyheter tagit fram efter fällningen.

Det fyra sidor långa dokumentet beskrivs som “tips och språkråd för att ge våra journalister ett stöd i vardagen med mångfaldsfrågorna.” Och utgångspunkten är att “människors ska få definiera sig själva.”

Men frågan är hur vi och SVT:s reportar egentligen ska förstå dom här språkråden. Som principiella resonemang eller bara enskilda exempel?

Pro-rysk röst i Konflikt och superamerikansk valbevakning Mar 05, 2016

Show notes

Kritik mot att P1-programmet Konflikt lät en Putinkramande debattör sprida sin ryska propaganda. Hur mycket USA-val tål Sverige? Jack Werner i Facebooks frysbox.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Konflikt i P1 bjöd in känd pro-rysk debattör
När Sveriges Radios fördjupande samhällsprogram Konflikt för en vecka sedan ville teckna en bild över den ekonomiska krisen och militära upprustningen i Ryssland stod många på gästlistan. Både forskare och det som vi journalister lite slarvigt brukar benämna som vanligt folk. I det här fallet ryssar boende i Sverige som ska företräda mannen eller kvinnan på gatorna i Moskva.

I studion satt bland annat Oleg Mezjuev, en känd Putinvän som i Sverige både skrivit för den pro-ryska nyhetssajten Sputnik och driver den anti-Ukrainska rörelsen anti-euromaidan. Men hur tydliga var redaktionen med att berätta det här? Reporter Jonna Westin.
Superduper-bevakning av USA-val
Det kan knappt undgått någon levande varelse i vårt avlånga land att det i tisdags var primärval i ett antal amerikanska delstater. Så gott som samtliga nationella mediehus slog hårt på stora trumman med superlive och extrasändningar om supertisdagens superavgörande superval.

Enligt statistik vi på Medierna fått har bevakningen av årets amerikanska primärval varit mer omfattande än både under 2008 och 2012. Det har skrivit 173 procent fler artiklar om Donald Trump än om Mitt Romney 2012. Och då ska vi minnas att det redan 2012 skrevs 88 procent fler artiklar om Mitt Romney än om 2008 års republikanska huvudkandidat John McCain.

Att amerikanska presidentval är viktiga även i och för Sverige är självklart. Men frågan är hur proportionerlig bevakningen är? Och lär vi oss något utöver kandidaternas hårfrisyrer, smutsiga attacker och färgsprakande hockeyhallskonvent? Mattias Pleijel är reporter.

Uppdatering lördag 20160305.
I en första version som sändes lördag 11.03 i P1 sägs felaktigt att vi i det här reportaget besöker Expressens tv-redaktion. Det stämmer inte. Vi besöker Aftonbladets tv-redaktion. Vi ber om ursäkt för felaktigheten. I den version som sänds söndag 18.00 i P1 samt i Podd-versionen är uppgifterna korrigerade.
Facebook under press om hat och hot
Det stormar just nu kring Facebook. När grundaren och VD:n Marc Zuckerberg besökte Berlin förra veckan blev han under ett publikt möte pressad om hatet som frodas på sajten.
I Sverige fick i veckan en Facebook-nyhet hos Svenska Dagbladet stort genomslag. Det var vår krönikör här på Medierna i P1, Jack Werner, som kunde visa hur hat och hot fick ligga kvar på sajten – trots anmälningar.

Men några svar från Facebook fick inte Svenska Dagbladet. När det kom fram att det var just Jack Werner som skulle ställa frågorna blev det stopp. Han är inte välkommen då han enligt Facebooks nordiska kommunikationschef, Peter Münster, är för påläst. Johan Cedersjö träffade Jack Werner i veckan.

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected