Vetenskapsradions veckomagasin

View Top 200 Chart

Back to Rankings Page

Government & Organizations
**Vetenskapsradions veckomagasin**

Vetenskapsradions veckomagasin sänder inte längre nya avsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Ansvarig utgivare: Magnus Gylje

Latest Episodes:

Studio Ett 2012-04-19 16-timmen 2012-04-19 kl. 16.00 Apr 19, 2012

Show notes

slopa tv-avgiften, Österrike, melodifestival i Azerbadjan,

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ovanligt skalv på Indiska oceanens botten Apr 13, 2012

Show notes

Det kraftiga jordskalvet inträffade på ett oväntat ställe och följdes av ett oväntat starkt efterskalv. Två händelser som förbryllar forskarna. Seismolog Björn Lund kommer till Vetenskapsradions studio för att reda ut vad forskarna lyckats ta reda på dagarna efter skalvet. Veckomagasinet innehåller också en mattesatsning i Ghana, om att stress gör oss förkylda och en liten inblick i framtida biltrafikslösningar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På den afrikanska kontinenten är det brist på högutbildade akademiker med matematikkunskaper. En av orsakerna är att afrikanska elever som studerar i till exempel Europa eller Nordamerika sällan väljer att återvända till sina hemländer.

För att råda bot på detta har speciella center för matematikvetenskap dragit igång i flera länder, och näst på tur står Ghana där den svenska professorn Magdalena Eriksson har anställts som direktör för centret.

Att det finns ett samband mellan stress och olika sjukdomar det är känt sen tidigare, däremot har man inte kunnat förklara hur det går till.

I en ny amerikanska studien har man börjat ringa in mekanismerna bakom det här och det verkar som att långvarig intensiv stress dämpar kroppens förmåga att reagera på stresshormon.

Hur kommer framtidens bilar att se ut? Hur ska dom drivas, och hur ska dom svåra, växande trängselproblemen lösas? Det här forskas det naturligtvis på, och Per Helgesson har tillsammans med Lena Nordlund här på vetenskapsradion träffat några av dom som arbetar med dom här frågorna.

Tyrannosaurus rex kan ha haft fjädrar Apr 06, 2012

Show notes

Kinesiska forskare nu har hittat fossila avtryck som tyder på att en stor rovdinosaurie bar långa dunlika fjädrar. Dinosaurien tillhör samma familj som Tyrannosaurus rex och har fått art-namnet Yutyrannus uuali. I veckomagasinet kan du också höra om den nya satsningen på forskningssamarbetet Science for life, om hur hälsan hänger ihop med samhälleliga klyftor, en pratstund med vår brasilienreporter och ett litet filmtips.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I tisdags gick regeringen ut med att ett nytt nationellt forskningsinstitut ska skapas i Stockholm och Uppsala med inriktning på så kallad life science, det kommer handla främst om biomedicinsk forskning med fokus på kartläggning av vår arvsmassa och proteiner för att kunna bota sjukdomar.

1000 forskare ska så småningom vara knutna till "Science for Life Laboratory", som på presskonferensen presenterades som "unikt" och "historiskt" av de inblandade, men redan idag finns det ett forskningscentrum med samma namn. Frågan är vad som egentligen är nytt här.

Vetenskapsradions reporter Per Gustafsson är tillbaka efter en resa till Brasilien. Där skulle han ta reda på inom vilka forskningsområden som de kommit längst med och var de tänker sig konkurrera internationellt. Hur det gick med det kommer vi att få höra i Vetandets värld längre fram, men redan nu delar Per med sig av andra erfarenheter från resan.

Det rapporteras ofta om hur forskare hittat samband mellan t ex genetiska faktorer och olika sjukdomar eller om ett nytt läkemedel eller behandlingsmetod som förlänger livet, men faktum är att var vi bor och vad vi pluggat eller jobbar med också påverkar hur länge vi lever.

Skillnaden i livslängd mellan hög- och lågutbildade i Sverige har ökat stadigt de senaste 40 åren. I Malmö skiljer det sju år i medellivslängd mellan vissa bostadsområden.

Enligt Denny Vågerö, professor i medicinsk sociologi vid Stockholms Universitet, så är de här allt större hälsoklyftorna ett växande problem i det svenska samhället som måste utredas ordentligt.

Vill du se på vetenskaplig film så tipsar vår webredaktör om en animerad piratfilm där Charles Darwin har en framträdande roll.

Kinesisk forskning på stark frammarsch Mar 30, 2012

Show notes

Kina är på väg att ta ledningen kring att kartlägga alla proteiner vi har i kroppen och kineserna ökar sin forskningsbudget med 20 procent årligen. Nu ligger de på plats nummer två i antalet publicerade vetenskapliga artiklar.Vad gäller kvalitén ligger Kina dock på omkring plats 13, men inom vissa ämnesområden som materialvetenskap är de extremt starka. Det berättar Annika Östman som är på väg till Kina som en del i Vetenskapsradions satsning på "De nya forskningsländerna"Professorn i mikrobiologi Mathias Uhlén på KTH i Stockholm säger att han varje gång han kommer till Kina blir lika inspirerad som när han besöker topp-universiteten Stanford eller Harvard i USA, och han tror att det bara dröjer några år innan de är bland topp tre även kvalitetsmässigt. I söndags åkte regissören till storfilmen Titanic, James Cameron, ner till botten av jordklotets djupaste hav, Marianergraven, öster om Filipinerna. Det är första gången sedan 1960-talet som en människa åker ner dit. James Camerons andra storfilm, Avatar, utspelar sig i rymden och det finns forskningsmässiga samband mellan djupa hav och förutsättningar för liv på andra planeter. På Stockholms universitet finns sedan i höstas ett astrobiologiskt centrum där man förenar bland annat marin geokemi och astronomi. Nils Holm, professor i marin geokemi, intervjuas av Hanna Westerlund. De marina däggdjuren, valar och sälar, ökar i världen. Det kan leda till ökad konkurrens med fisket. För hundra år sedan fanns gott om gråsäl i Östersjön, men på grund av hård jakt och miljögifter minskade gråsälen kraftigt. På 70-talet fanns inte många gråsälar kvar.Sedan dess har de återhämtat sig och nu finns det runt 30.000 gråsälar i Östersjön och sälarna äter lokalt ungefär lika mycket torsk, sik, lax, öring och ål som yrkesfiskarna fångar. Det visar biologen Karl Lundström i sin doktorsavhandling på Göteborgs universitet. I veckans vetenskapsnyheter berättade vi om Linköpingsforskare som försöker göra ett batteri av trä. Vetenskapsradions Ulrika Björkstén förklarar varför vi valde att publicera just den nyheten i den strida ström av ny batteriforskning som publiceras i vetenskapliga tidskrifter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Rosa bandyboll bra kontrast mot mörk publik Mar 23, 2012

Show notes

Bandyspelarna har numera en rosa boll att fästa ögonen på, och ögonforskaren Karin Nordström på Uppsala universitet förklarar vad det är som gör att den kan vara lättare att följa med blicken. Reporter Lars Broström. Största djurögonen har jättebläckfiskarna. Varför de måste ha det berättar ögonforskaren Eric Warrant vid Lunds universitet, som själv mött en jättebläckfisk. Reporter Lena Nordlund. Hur påverkar privatvård forskningen? Den försvårar, menar Karolinsika institutets rektor som nu hoppas ha rättat till problemen. Reporter Annika Östman. Skruvade radiovågor kanske kan höra framtiden till. Anna Davour reder ut begreppen. Redaktör Annika Östmanannika.ostman@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Skepsis mot att skelett tillhör okänd människoart Mar 16, 2012

Show notes

Kinesiska benrester kan vara ny art av människa, det har vi rapporterat i veckan. Det handlar om skelettfynd som är 11000 år gamla och enligt de kinesiska forskarna har skelettresterna en märklig blandning av både ålderdomliga och moderna anatomiska drag. De menar att det tyder på att det rör sig om en hittills okänd art av människa.Men paleontolog Lars Werdelin, på Naturhistoriska riksmuseet, är skeptisk till den här slutsatsen. Han tror att det handlar om en variant av den moderna människan Homo sapiens. Reporter Mimmi Billing. Amerikanska forskare hävdar att omskärelse kan minska risken för prostatacancer. Deras forskning publicerades i ansedda tidskriften Cancer. Tanken är att om man har förhuden kvar är utrymmet där under ett utmärkt tillhåll för olika mikroorganismer, och bakterier kopplade till exempelvis könssjukdomar skulle kunna orsaka en kronisk inflammation i prostatakörtlar som med tiden sen skulle kunna leda till cancer. Men Henrik Grönberg som är professor i cancerepidemiologi vid Karolinska institutet tror inte på slutsatserna.--Undersökningen är för liten och man har inte kompenserat för andra faktorer. Anna Mia Ekström, HIV-forskare och docent i internationell hälsa vid Karolinska institutet, menar att det finns andra hälsovinster med manlig omskärelse.Reporter Michael Borgert. Det är en missuppfattningen att vargens sanna natur är att leva fjärran från mänsklig boning, och att det på något sätt är fel på vargar som stryker runt husknuten. Det säger vargforskaren Diane Boyd, som Lars Broström träffat. Vargen närmar sig gärna mänskliga samhällen eftersom det finns mat där, och det har människan utnyttjat när vargen tämjdes till hund. David Bowman, professor i skogsekologi vid Tasmaniens universitet, vill plantera ut afrikanska elefanter i Australien för att förhindra gräsbränder. Det handlar om att beta ner det högväxta eldfängda gambagräset. Professorn i zoologi Ari Hoffmann tycker det är en vansinnig idé. Reporter Albert Ehrnrooth. Ulrika Björkstén berättar om Vetenskapsradions satsning "Nya forskningsländer".

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

"Saudiskt samarbete drabbar Vetenskapssverige" Mar 09, 2012

Show notes

Det är inte bara Sveriges försvarsminister som nu anklagas för lögn till följd av vapenskandalen med Saudiarabien, som Sveriges Radio avslöjat i veckan. Lögnanklagelser drabbar också generaldirektören för FOI, totalförvarets forskningsinstitut, när han förnekar att FOI varit inblandade med att hjälpa den saudiska diktaturen med att sätta upp en vapenfabrik.Alltså lögnanklagelser mot ett forskningsinstitut.Astrofysikern Bengt Gustafsson, som är ordförande i kommitén för forskares friheter och skydigheter i det internationella forskningsrådet ICSU, menar att forskningens anseende nu står på spel.Vi hör Sven-Ove Hansson, filosofiprofessor på KTH, om moraliska dilemman med diktatursamarbete. Vi besöker en liten fabrik där svenska forskare som nu startar tillverkning av supermaterialet grafen. Grafen består av ett enda atomlager av kol och det har fantastiska egenskaper. Det är både böjbart och starkt som stål. Det är genomskinligt och det leder ström snabbare än kisel.Och just detta att grafen utmanar kislet inom elektronikindustrin har gjort att forskargrupper och industri runt om i världen experimenterar med grafenproduktion. En av forskargrupperna, som finns vid Linköpings universitet har nu startat Sveriges - och Europas - första grafentillverkning, berättar fysikern Mikael Syväjärvi. Fysikprofessor Jari Kinaret på Chalmers ger det europeiska/globala perspektivet. Förra året dog 29000 människor av naturkatastrofer världen. De flesta av dem, 20000 dog av tsunamin i Japan för ganska exakt ett år sedan. Det kan framstå som märkligt att så många människor dog av en tsunami i ett land som Japan som har väldigt goda kunskaper om både jordbävningar och tsunamier. Naturkakstrofforskarna försöker nu förstå varför, säger professor Sven Halldin som är samordnare på Centrum för Naturkatastroflära. Hör också om varför Ulrika Björkstens satte kaffet i halsen när hon hörde en nyhet om motion och dna. ...å så lite om lyckade experiment med antimateria, hur sågfisken använder sin såg och om nytt hastighetsrekord för robot med ben.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

VR Veckomagasin 20120302 2012-03-05 kl. 11.00 Mar 05, 2012

Show notes

Forskningsministern Jan Björklund vill göra det lättare för registerforskning och snabbt ska det gå, om en transistor liten som en atom och om fyndet som kullkastar en 60-årig sanning - äggstamceller i äggstockarna hos vuxna kvinnor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Massvaccinet utreds nu av Läkemedelsverket Feb 24, 2012

Show notes

Hur hänger fågelinfluensan, svininfluensan och narkolepsi ihop med varandra. Lyssna på Annika Östman när hon försöker reda ut de senaste rönen, och höra hur Läkemedelsverket nu utreder det andra har kallat en medicinsk tragedi. Vad har hjulet, penicillinet, blixtlåset och Tetrapak gemensamt? . De ingår alla i den utställning om de hundra populäraste innovationerna enligt svenska folket. För vuxna och barn har deltagit i en stor enkätundersökning och röstat fram det mest betydelsefulla som människan konstruerat. Per Gustafsson var där och kikade medan personalen lade sista handen vid utställningen. Partiklarna neutriner kanske inte har färdats fortare än ljuset. Det kan ha varit mätfel som gav de häpnadsväckande resultaten från CERN i Schweiz i höstas. Ulrika Björkstén som följt frågan förklarar var som hänt. En 30 000 år gammal blomma har drivits fram av ryska forskare. Det är en rysk forskargrupp som lcykats med bedriften, efter att ha hittat frukter nedfrusna i marken i nordöstra Sibirien. Örten har fem vita flikiga skira kronblad. Ev Sundberg, professor i växtfysiologi på SLU. Reporter Gustaf Klarin. Redaktör Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vaccinationen mot svininfluensa "medicinsk tragedi" Feb 17, 2012

Show notes

Smittskyddsläkaren i Uppsala Staffan Sylwan har i en, ännu inte publicerad, studie jämfört situationen i Uppsala län med den som var i Nya Zeeland och Australien, där man inte hade tillgång till vaccin när influensan kom 2009. Och enligt Staffan Sylwans studie blev det ingen skillnad oavsett om man vaccinerade eller inte. Med tanke på de svåra biverkningar som drabbat åtminstone 160 svenskar är detta en medicinsk tragedi, enligt Sylwan. Vi hör också Göran Stiernstedt, chef för avdelningen för vård och omsorg vid Sveriges kommuner och landsting och Johan Giesecke som är vetenskaplig chef för europeiska smittskyddsinstitutet. På Riksantikvarieämbetet arbetar man inte bara med gammalt arkeologiskt material. Konservator Magnus Mårtensson i Visby berättar att en utmaning är att bevara plastföremål av olika slag. Hur ska man till exempel förvara en legofigur eller en figur från Stjärnornas krig till eftervärlden? Filmvärlden har sin festivaler, det finns massor! Göteborg, Stockholm, Berlin, Sundance, Venedig, Cannesfestivalen. Men även vetenskapens värld har sina festivaler. Den största är den amerikanska vetenskapskonferensen AAAS. Vår reporter Per Helgesson är nu på plats i Vancouver och arbetar sig igenom det digra programmet. I veckan kunde Göteborgarna konstatera att en centralt levande gräsandshona hade kläckt fram sina ungar. Hur kan man förklara denna ovanligt tidiga kläckningen, mitt i smällkalla februari.Är det klimatförändringarna som lurat henne? - Nej, det är det nog inte, säger Lars-Åke Janzon som är jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet. En bättre teori är att hon har lurats av någon starkt lysande gatlykta. Ljuset styr horproduktionen och kan ha fått henne att värpa lite för tidigt. Forskare som gått en krokig väg har, efter uppmaning från redaktör Torill Kornfeldt, hört av sig till redaktionen. Ulla Ekström von Essen som är docent i idéhistoria vid Södertörns högskola, berättar att hon var en värsting under tonårstiden. Två gånger misslyckades hon med att läsa upp sina betyg på komvux, men tredje gången gick det bra och hon började på universitetet. Kort om Nobelpriset

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Vetenskapsradions veckomagasin

Related Podcasts

Links

Stay Connected