Vetenskapsradion Forskarliv

Latest Episodes:

Armita Golkar vill bota rädslor Feb 28, 2016

Show notes

Psykologiforskare Armita Golkar ville från början bli fotbollsproffs, men valde istället den akademiska banan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Armita Golkars mål är att fortsätta som lagspelare i forskarvärlden. Detta för att bättre förstå mänskligt beteende och mer specifikt öppna upp för en framtida bot mot rädslor. Idag gör hon psykologiska experiment vid Karolinska institutet och är delaktig i forskargruppen Emotion lab.

Förra året 2015 tilldelades Armita Golkar priset till yngre forskare i psykologi, ett pristigefullt pris instiftat av Svenska nationalkommittén för psykologi vid Kungliga Vetenskapsakademien. Priset innebär bland annat en stor fördel när det ska sökas pengar till nya forskningsprojekt.

– Som fotbollsspelare var jag defensiv innermittfältare. Som forskare har jag nog kvar lite av den här hårt arbetande innermittfältarpositionen, men har kanske med åren lärt mig att vara lite mer offensiv, säger Armita Golkar.

Niklas Zachrisson
niklas.zachrisson@sverigesradio.se

Historiker David Larsson Heidenblad avslöjar miljöfrågans genombrott Feb 21, 2016

Show notes

David Larsson Heidenblad spelar strategikortspel för att "träna hjärnan" och forskar för närvarande på hur miljöfrågan slog igenom i slutet av 1960-talet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

År 2012 doktorerade David Larsson Heidenblad med avhandlingen "Vårt eget fel" som handlar om likheterna mellan 1600-talets religiösa föreställningar om syndastraff och 2000-talets kollektiva skuldbeläggning för klimatförändringarna. Sedan dess har han studerat miljöfrågor ur ett historiskt perspektiv.

– Det var inte så längesedan jag upptäckte att 13 december 1967 är ett jätteviktigt datum i världens miljöhistoria.

Niklas Zachrisson
niklas.zachrisson@sverigesradio.se

Antropologen Kristina Grünenberg vill undersöka våra gränser Feb 14, 2016

Show notes

Antropologen och migrationsforskaren Kristina Grünenberg ska i sommar starta sitt drömprojekt om gränser och ny gränskontrollteknik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Biometrisk identifiering utgår från kroppen som det nya sanningsdokumentet för vem vi är.

Kristina Grünenberg ska undersöka hur biometrisk identifiering vid gränskontroller utvecklas i gränslandet mellan politik, teknisk utveckling och kommersiella intressen.

Vad innebär det att använda kroppen som det nya passet, kroppen som den "objektiva sanningen" om personers identitet? Hör henne berätta om sitt nya projekt och hur det var att leva med bosniska flyktingar på 90-talet.

Niklas Zachrisson
niklas.zachrisson@sverigesradio.se

Musikforskaren Nick Braae: "Det finns inte en Queen-låt jag tycker illa om" Feb 07, 2016

Show notes

Nick Braae från Nya Zeeland blir snart doktor i Queen. För när han skulle doktorera i musik ville han ta reda på vad det är som gör "queen-soundet" så speciellt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nu mot slutet av forskningen när avhandlingen egentligen är klar har Nick Braae varit ute på en flera månader lång turné i Europa och Usa, som han finansierar helt själv. Han föreläser och är med på olika musikkonferenser. Och då har han märkt att intresset för Queen är stort - nästan alla tycker om Queen oavsett om man är forskare i klassisk musik, popmusikforskare eller inte forskar alls.

Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

Obesvarad ”kärlek” mellan manliga politiker i biografier Jan 31, 2016

Show notes

Politisk bromance. Så vill Margaretha Fahlgren beskriva det förhållande mellan förre statsministern Göran Persson och hans finansminister Pär Nuder som kommer fram i deras biografier.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Margaretha Fahlgren är professor i litteraturvetenskap och just nu på med en studie om politiska biografier. En sak som hon noterar är en ganska ojämlik relation mellan en tidigare svensk statsminister och hans finansminister.

Margaretha Fahlgren har också mycket fokus på genusfrågan, ett intresse som vaknade när hon som ung forskare i Uppsala mötte stela patriarkala strukturer, säger hon.

I Norge hade man på den tiden kommit längre på genusområdet, och en vistelse där satte henne på kurs. Idag är hon tillbaka i Uppsala som professor i litteraturvetenskap på universitet, där hon tidigare också varit vicerektor och dekan.

Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se

Feng Zhang ville förstå mer om vännens depression Jan 24, 2016

Show notes

Feng Zhang är med och utvecklar den nya genkniven som utsågs till 2015 års viktigaste forskningsupptäckt. Det började med att en vän fick depression och han ville förstå mer om psykiatriska sjukdomar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Genkniven CRISPR/Cas9 har både lett till en het patentstrid och etiska debatter. Själv vill Feng Zhang använda genkniven för att förbättra behandlingarna av psykiska sjukdomar.

Han kom till USA från Kina som 11-åring, och efter en omvälvande filmupplevelse med Jurassic Parc blev han helt tagen av möjligheten som kunskapen om gener kan ge. Han har nu som 34-årig professor i biomedicinsk ingenjörskonst vid MIT i Boston varit med och utvecklat genkniven CRISPR/Cas9. En kniv som han menar kan vara farlig, eftersom den kan användas till att förändra mänskliga embryon men där han tror att den fungerar bättre till att skapa nya typer av försöksdjur och öppnar möjligheten att förändra genetiska sjukdomar hos vuxna.

Han har grundpatentet för kniven i USA, men är ledsen över all uppmärksamhet som har riktats mot den konflikten i stället för själva vetenskapen.

Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se

Tv-ekologen gick på tvärs med miljörörelsen och valde bort livet som folkkär Jan 17, 2016

Show notes

Han kanske hade kunnat bli en ny Arne Weise i rutan men istället för att försöka bli folkkär har Torbjörn Fagerström ställt sig på barrikaderna och förespråkat den impopulära gmo-tekniken.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Torbjörn Fagerström, professor i teoretisk ekologi, dök upp de svenska tv-apparaterna på 80-talet i det populära programmet Fråga Lund. Han var en av sex lärda i en panel från Lunds universitet som svarade på kluriga frågor från tittarna.

Vid sidan av att sprida biologisk ekologisk vetenskap till en vetgirig tv-publik gjorde sig den populäre tv-ekologen med tiden allt mer impopulär. Han engagerade sig nämligen i växtförädlingsfrågan, i klartext gmo-frågan, på ett sätt som gick stick i stäv med miljörelsen i Sverige och Europa.

Nya jordbruksgrödor kan utvecklas med hjälp av genmodifiering, genmodifiering som kan handla om att forskare tar gener från en art och stoppar in i en annan för skapa nya önskvärda egenskaper. Företrädare inom miljörörelsen har varnat för att genmodfierade växter kanske kan var farliga för hälsan, att den gynnar multinationella bolag eller att gmo-växter kanske kan sprida sig i naturen och rubba den ekologiska balansen. Men vetenskapen har tydligt visat att gmo-tekniken inte är farlig, säger Torbjörn Fagerström.

Vi sitter i den stora grå soffan hemma hos Torbjörn Fagerström i hans lägenhet som ligger på Gärdet i Stockholm, det är kaffe och croissanter och vi smular ner i den gröna ryamatten.

I sovrummet bredvid sängen står tubkikaren. 8-9 år gammal börjadeTorbjörn Fagerström med fågelskådning på föräldrarnas lilla lantbruk Uppland. Naturintresset ledde vidare till biologistudier i Uppsala, han tog stort intryck av Rachel Carsons bok Tyst vår om den pågående miljöförstöringen, och han doktorerade på hur fisk tar upp kvicksilver.

Som professor i Lund forskade han inom ämnet teoretisk ekologi. Det handlar att med matematiska modeller analysera populationsdynamik, till exempel under vilka förutsättningar olika arter invaderar ett område, något som Torbjörn Fagerström beskriver som viktigt ur biologisk mångfaldsperspektiv.

Det som främst driver honom är vetenskapen, att vetenskapen inte ska få stå tillbaka för ovetenskap, antivetenskap eller pseudovetenskap.

Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se

Hjärnforskaren Joseph LeDoux skriver rocklåtar om hjärnan Jan 10, 2016

Show notes

Joseph LeDoux är känd bland hjärnforskare. Han forskar om hur hjärnan hanterar faror och hot. Och så har han ett rockband Amygdaloids som spelar hjärnlåtar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Jospeh LeDoux forskar vid New York University, och även om han ofta har kallats rädsleforskare, så forskar han faktiskt inte om rädslor, säger han. Han studerar hur hjärnans omedvetna system hanterar faror och hot, bland annat i hjärndelen amygdala.

– Rädsla är det vi känner när det äntligen går upp för den medvetna hjärnan att det finns en fara, men det är inte den känslan jag studerar, säger han.

Utöver att skriva böcker och medverka i tv-program om hjärnan, bland annat, försöker han också nå ut med kunskap om hjärnan och medvetandet på ett lite ovanligare sätt.

På senare tid har han tagit upp ungdomens rockdrömmar, och bildat ett band – Amygdaloids. Men nästan alla bandmedlemmarna är hjärnforskare och de skriver låtar om hjärnan.

Programmet sändes första gången i oktober 2015.

Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

Ögonforskaren Erik Warrant: "När man lär känna dyngbaggar är de de sötaste djur man kan tänka sig" Jan 03, 2016

Show notes

Eric Warrant har studerat dyngbaggars sätt att orientera i månsken och stjärnljus, och hur nattfjärilar kan se så bra. Och varför jättebläckfiskar har så enorma ögon jämfört med andra djuphavsdjur.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Eric Warrant brinner för att forska om ögon och syn och hur naturen genom evolutionen har hittat så många olika lösningar. Han är både fysiker och entomolog (insektsforskare) – en kombination som ingen hade hört om när han ville läsa det för över 30 år sedan i Australien. Det är ett val han inte ångrar eftersom han använder sig av båda områdena som ögonforskare på framför allt insekter.

I Sydafrika gjorde han och bland andra Marie Dacke en sensationell upptäckt om dyngbaggars ögon, som hamnade i tidskriften Nature. (De två forskar fortfarande tillsammans och Marie Dacke ansvarar numera för dyngbaggeforskningen).

Programmet sändes första gången i september 2015.

Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

Emma studerar känselceller i huden: "De med många hårsäckar har oftare sex" Dec 27, 2015

Show notes

Emma Jönsson vill veta hur vi upplever smekningar. Hon har sett att de som har mest hår på huden också uppger att de har sex oftare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Förklaringen är troligen så enkel som att de har fler nervceller som känner av beröring, så att de njuter mer av det, säger Emma:

– Och så leder det ena till det andra.

Nyligen presenterade hon sina resultat på världens största neurokonferens i Chicago. Det är en utåtriktad del av forskarlivet som hon gillar.

– Vi är på väg bort från den tid då forskare kunde sitta bakom en pappershög och inte ha så mycket social kompetens, säger hon.

Emma Jönsson är doktorand i neurovetenskap vid Göteborgs universitet.

Programmet sändes första gången i november 2015.

Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Vetenskapsradion Forskarliv

Related Podcasts

Links

Stay Connected