Vetenskapsradion Forskarliv

Latest Episodes:

Hans genanalyser tecknar bilden av mammutarnas tid Mar 17, 2020

Show notes

Han skulle vilja resa i tiden och åka på safari i mammutarnas Sibirien, för 20 000 år sedan. Med det nya paleogenetiska laboratoriet i Stockholm kommer professor Love Dalén så nära man kan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För 20 000 år sedan vandrade mammutar på den sibiriska stäppen. Där fanns också hästar, noshörningar och bisonoxar. De jagades av vargar, järvar, grottlejon och sabeltandade tigrar.

När rester av de här djuren hittas nu, kan genanalyser av dem hjälpa till att teckna bilden av det svunna landskapet och dess invånare. Ett nyöppnat paleogenetiskt laboratorium där Love Dalén är en av forskningsledarna ger extra goda möjligheter till det.

Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Hennes svampar gör textil av gammalt bröd Mar 10, 2020

Show notes

Mikroskopiska svampar kan bryta ner matavfall och sedan själva utgöra råvaran för hållbara textilier. Vi möter Akram Zamani vid Högskolan i Borås som arbetar med just det.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mikroskopiska svampar i naturen arbetar hela tiden med att bryta ner organiskt material, och nu gör de samma sak med brödavfall i labbet på Högskolan i Borås. Samtidigt är svampar fiberrika, och kan därför på samma sätt som lin eller ull vara en råvara för att framställa textilier.

Akram Zamani, docent i resursåtervinning, hoppas att det fyraåriga forskningsprojektet ska leda långt i arbetet med att ta fram både textilier och sjukvårdsmaterial som förband och kirurgtråd gjord av svamp.

Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Bästa lösenordet ska du skämmas för Mar 03, 2020

Show notes

Glöm alla rekommendationer om lösenord som blandar små och stora bokstäver, siffror och specialtecken! Det saknas vetenskaplig grund för dem, säger informationssäkerhetsforskaren Marcus Nohlberg vid Högskolan i Skövde.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Q*rG69!EL – ungefär sådär ser lösenord ofta ut. Men ett sådant lösenord är enligt Marcus Nohlberg riktigt dåligt. Du glömmer det själv, samtidigt som en dator knäcker koden nästan lika enkelt som om det vore en helt vanlig mening.

Det avgörande för om ett lösenord är bra är inte komplexiteten utan längden, säger han. Hans råd efter att ha analyserat existerande forskning kring lösenordsstrategier är att det bästa lösenordet för de flesta av oss är en fras med fyra ord enligt principen 4P: privat, personlig, praktisk och provocerande. Välj lösenord du skäms för. Hela poängen med ett lösenord är ju att ingen ska se det!

Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Deboras möten med fåglar skvallrar om jordbrukets förändring Feb 25, 2020

Show notes

Biologen Debora Arlt har ägnat många år åt att studera stenskvättor. Det har både lett till många fina fågelmöten och till insikter om hur naturen påverkas av vårt sätt att bruka marken.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Stenskvättan är en 15 centimeter stor fågel som gillar att sitta på stenar och som har ett svart T-mönster på stjärten när den flyger iväg. Debora Arlt som jobbar på Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet har jobbat flera år med att ta reda på hur lätt den har att hitta mat och hur bra den lyckas med att föda upp sina ungar.

Hon har ofta spanat på den från håll med kikare och ibland har hon fått krypa in under stora stenar vid åkrar och ängar för att hitta deras bon. Eftersom stenskvättorna ringmärks går det att känna igen enskilda individer och lära känna deras personliga egenheter.

Den långa tidsserien med mätdata om stenskvättorna gör också att det går att dra slutsatser om vad som händer med den och andra fåglar i jordbrukslandskapet när odlingsmetoder och grödor förändras.

Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Kärnkraftsmotståndaren som blev kärnfysiker Feb 18, 2020

Show notes

Ane Håkansson röstade nej till kärnkraft i folkomröstningen 1980. Sedan ändrade hans liv kurs. Nu hoppas han på anslag för att utveckla en ny generation av kärnkraft, med avfall som kan återvinnas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I och med klimatfrågan har den svenska debatten om kärnkraften åter tagit fart. Ska vi fortsätta att avveckla? Reparera den befintliga kärnkraften? Eller till och med satsa på ny kärnkraft?

Ane Håkansson, professor i tillämpad kärnfysik, är en tydlig kärnkraftsförespråkare. Här får han ge sin syn på kärnkraften.

Vetenskapsradion sänder också reportage i På Djupet, med andra aspekter av frågan om kärnkraftens framtid i Sverige. Klotet tar upp frågan om kärnkraftens avveckling.

I programmet hörs professorn i tillämpad kärnfysik Ane Håkansson.

Programledare
Gustaf Klarin
gustaf.klarin.sverigesradio.se

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Henrik utvecklar vete som tål försaltad jord (R) Feb 11, 2020

Show notes

Allt mer mark i världen förstörs av salt från havet. Henrik Aronsson har på plats i Bangladesh sett hur illa försaltad mark kan se ut. I sin forskning vill han ta fram grödor som kan klara av saltet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Salthaltiga jordar där det inte längre går att bedriva ett effektivt jordbruk utgör ungefär sju procent av jordens odlingsbara mark och arealerna ökar, skriver Henrik Aronsson i sin presentationstext på Göteborgs universitets hemsida. Ett jordbruksland som är svårt drabbat av ett översvämmande hav är Bangladesh. Där är en miljon hektar obrukbara under den torra säsongen.

Därför arbetar Henrik Aronsson och hans forskargrupp med molekylärt baserad förädlingsteknologi för att få fram nya, salttoleranta, lokalt anpassade vetesorter på ett snabbare och precisare sätt än tidigare. Som fri forskare ser Henrik Aronsson en möjlighet att genom tillämpad forskning kunna hjälpa människor. Vi hör om bakgrunden i det frikyrkliga Gnosjö, löpning och tankar om att byta karriär.

Programmet sändes första gången i december 2019, då under rubriken Vetandets värld.

Programledare
Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se

Producent
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Mattias Lundberg pusslar ihop musik av återfunna notskrifter Feb 04, 2020

Show notes

Hur lät musiken i Sverige för ett halvt årtusende sen? Ofta finns notskrifter i olika delar på olika håll, och för en musikforskare som Mattias Lundberg kan det vara rena detektivarbetet att få ihop helheten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den musik som fortfarande spelas och som är skriven för längesedan kan ha satts ihop från många olika gamla källor, av musikvetare. Det insåg Mattias Lundberg när han som tonåring lärde sig spela orgel av kantorn hemma i Åtvidaberg. Men aldrig hade han trott att man kunde leva på att ägna sig åt sådant – det skulle man få göra på fritiden, trodde han.

Som professor i musikvetenskap vid Uppsala Universitet är det just att leta i sådana gamla notskrifter han ägnar sig åt, vid sidan av att undervisa studenter. Nyligen lyckades han från olika källor få ihop en bild av hur den tidigaste svenska musik som har en känd svensk upphovsman skulle låta. Resultatet blev att Missa Lauda Hierusalem av Bertil Kellner, daterad 1598, i december 2019 gavs ut på CD.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Musik i programmet:

Kyrkomusik som sjungits i Sverige sedan 1000-talet: Kyrie orbis factor, Westminster Cathedral Choir

Församlingsmusik från 1600-talet: Puer Orbis Nascitur, här sjungen av körer i katedralen i Roskilde 25-082.155-06

Stämsång med gamla anor: First Aid Kit med Emmylou

Musik utgiven i december 2019, på grundval av forskning om hur den skulle låta:
Kyrie ur Missa Lauda Hierusalem från 1598 av Bertil Kellner, sjungen av Ensemble Villancico

Sara söker svaren på universums mysterier Jan 28, 2020

Show notes

Vad består allting av och hur funkar världen egentligen? Sara Strandberg ägnar sitt liv åt att försöka bidra med pusselbitar till svaret på sådana frågor, med hjälp av partikelacceleratorn LHC.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den stora partikelacceleratorn LHC accelererar protoner som krockar i Atlasdetektorn, och ur spåren i detektorn läser Sara Strandberg ut vilka partiklar som bildats och vilka egenskaper de har.

Drömmen är att upptäcka så kallade supersymmetriska partiklar eller mörk materia. Men även på vägen mot en sådan stor upptäckt tycker Sara Strandberg att hon ständigt lär sig något nytt om universum.

Reportaget har sänts en gång tidigare, under programrubriken Vetandets värld.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Designforskaren Maja Gunn vill utmana våra normer (R) Dec 30, 2016

Show notes

Maja Gunn är utbildad modedesigner och har i sin forskning försökt tänja på gränserna att med kläder och design utmana heteronormen, vårt könsstereotypa sätt att klä oss.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Som när hon klädde en man, en väldigt hetero man, i tydligt feminina kläder, i ett projekt som varade under ett år.

Det var ett forskningsprojekt som egentligen kom till lite av en slump – Maja Gunn hade bara tänkt låta honom prova lite gränsöverskrivande feminina kläder till en kommande kollektion, men hans reaktion fick henne att vilja utforska mer.

I ett annat projekt har hon jobbat med brandmäns uniformer, och utgått från kvinnliga önskemål om en sportbehå, när hon tog fram en sorts skyddstopp för både kvinnor och män. Och så har hon jobbat med sin egen tolkning av "den lesbiska skjortan", en rutig flanellskjorta.

Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

"Om alla kunde lite mer kemi skulle världen vara lite bättre" (R) Dec 23, 2016

Show notes

Ulf Ellervik vann en manustävling för sex år sedan och fick ge ut boken Ond kemi. Sen dess har det kommit fyra till och han brinner för att lära oss mer om kemi. Men skriva gör han på fritiden det är forskare som är hans jobb.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Han är professor i bioorganisk kemi och forskar om kolhydrater på cancerceller, både för att bättre förstå hur cancercellerna fungerar och för att kunna hitta nya mediciner. Men när han skriver böcker kan det handla om allt från giftmordens kemi, till kemin bakom kärlek och glass.

Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Vetenskapsradion Forskarliv

Related Podcasts

Links

Stay Connected