Vetenskapsradion Forskarliv

Latest Episodes:

Malin ska knäcka "Astrid Lindgren-koden" (R) Dec 29, 2020

Show notes

Astrid Lindgrens sagovärld har sedan den skapades varit lättillgänglig för miljoner läsare världen över. Men i hennes värld fanns också "krumelunser", som varit hemliga tills nu.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Astrid Lindgrens "krumelunser" var stenografin som hon skrev alla sina originalmanus med. Omkring 700 stenogramblock förvarade på Kungliga Biblioteket har genom decennier betraktats som i stort sett otillgängliga, skrivna på vad som setts nästan som ett hemligt språk.

Men i forskningsprojektet "Astrid Lindgren-koden" – ett exempel på digital humaniora – ska litteraturvetaren Malin Nauwerck tillsammans med stenografer och datavetare avkoda originalmanusen och göra Lindgrens kreativa process synlig för världen.

Programmet är en repris från oktober 2020.

Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Hemligheten bakom den svenska körklangen (R) Dec 22, 2020

Show notes

Det svenska språkets vokaler är en viktig nyckel till den körklang som brukar kallas särskilt svensk. Det menar dirigenten David Lundblad vid Musik i Dalarna, som undersökt saken i en doktorsavhandling.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

David Lundblad har forskat om den svenska körklangen vid Sibeliusakademin i Helsingfors. Han har sökt dess ursprung och försökt förstå hur den egentligen kommer till. En undersökning som lett honom genom svensk körrepertoar vidare till vårt språks vokaler, och var och hur de produceras i munnen.

Men också till vår vilja att göra något organiserat tillsammans – utan att sticka ut.

Programmet är en repris från december 2019, då det sändes som Vetandets värld.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Torbjörn tar striden för jordens natur (R) Dec 15, 2020

Show notes

Livet på jorden ligger för tillfället på förhandlingsbordet. Torbjörn Ebenhard är biologen som hamnat mitt i det internationella arbetet med att försöka förhindra det sjätte massutdöendet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Torbjörn Ebenhard, biolog vid Centrum för biologisk mångfald på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala, är en av de personer som ingår i den svenska förhandlingsdelegationen inom FN:s konvention för biologisk mångfald. Det är ett internationellt arbete som liknar den process som pågår för att försöka bromsa klimatförändringarna.

Men i det här fallet handlar det om att försöka vända den fortsatt ohållbara exploateringen av naturen som forskare menar kan leda till utrotning av en miljon arter. En sådan förlust skulle leda till en stor förändring av villkoren för allas liv här på jorden

Det skulle också vara en stor förlust för Torbjörn Ebenhard själv, på ett rent personligt plan. Andra arter, framför allt djur, har nämligen varit en viktig del av hans liv nästan så länge han kan minnas.

Programmet är en repris från september 2020.

Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Nobelpristagaren Roger Penrose: Vår big bang är en i raden av flera Dec 08, 2020

Show notes

Roger Penrose får Nobelpris för forskning om svarta hål. Men han har också hunnit med att fundera på mycket annat - som vad medvetandet är, och vad som hände före Big bang.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Big bang var inte alltings början. Det var bara början på vår eon, och en i en rad big bangs. Det är grundtanken i cyclic conformal cosmology, som Roger Penrose argumenterar för. I vårt universum, vår eon, bör man kunna hitta spår av krockar mellan svarta hål i en tidigare eon menar han.

Vad medvetandet är är en annan fråga Roger Penrose söker svaret på. Han tror att det finns i skärningspunkten mellan kvantmekanik och allmän relativitetsteori - i hittills okänd fysik.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Emmanuelle blev Nobelpristagare istället för dansös Dec 01, 2020

Show notes

Emmanuelle Charpentier gjorde sin revolutionerande upptäckt med genkniven CRISPR/Cas9 i Umeå. I år får hon Nobelpris i kemi för den. Nu forskar hon i Berlin och siktar mot nya upptäckter om bakterier.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hon hade planer på att bli professionell balettdansös, men var två centimeter för kort. Istället blev det mikribiologin som fångade hennes intresse. Genkniven CRISPR/Cas9 har gjort att forskare snabbt, billigt och mer precist kan förändra gener, alltså livets kod.

Själv fortsätter Emanuelle Charpentier att intressera sig för baktierer och vill med hjälp av genkniven CRISPR förstå deras grundläggande mekansimer, vad som händer när bakterier gör människor sjuka och varför inte alltid antibiotika fungerar.

Programledare: Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

David söker bakgrunden till vår naturlängtan (R) Nov 24, 2020

Show notes

Religionshistorikern David Thurfjell har intervjuat urbana svenskar om deras förhållande till naturen. Han fann att många i sina möten med naturen söker andliga upplevelser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

David Thurfjell kom nyligen ut med boken Granskogsfolk – om hur naturen blev svenskarnas religion. Han trivs själv i naturen och är intresserad av hur vårt samhälle sekulariserats. När de två intressena fick mötas blev det både forskning och en bok om vår relation till naturen.

Programmet är en repris från den 2 september 2020.

Programledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

David följer vetenskapens politisering hundra år bakåt i USA Nov 18, 2020

Show notes

I det polariserade USA har synen på vetenskap fått en tydligt politisk dimension. Men det är ingen ny företeelse, konstaterar idéhistorikern David Östlund.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

David Östlund vid Södertörns högskola har fokuserat mycket på USA i sin forskning och varit på plats som gästlärare vid universitetet i Michigan i tre perioder under 2000-talet, och under tre olika presidenter.

I sin forskning ser han också på många andra presidentperioder. Och kopplingen mellan politik och vetenskap har synts länge - men inte alltid sett likadan ut.

Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Lina studerar vänskapande i högstadiet (R) Nov 10, 2020

Show notes

Högstadieungdomar lägger mycket tid, kraft och energi på det viktiga arbetet att "göra vänskap" men vuxenvärlden behöver bli bättre på att förstå hur viktigt det är, enligt en ny doktorsavhandling.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Två högstadieungdomar som delar på samma mobilhörlurar – det är en konkret bild av nära vänskap. Lärarna är ofta lyhörda för elevernas sociala signaler, men har sällan tid att fokusera på dem, trots att hur vänskapandet fungerar på högstadiet är så viktigt för både elevers välmående och skolprestationer.

Vuxenvärlden behöver ett språk med nya begrepp för att bättre kunna förstå och prata om sociala relationer på högstadiet, menar Lina Lundström, doktor i barn- och ungdomsvetenskap, som har doktorerat kring hur högstadieungdomar "gör vänskap".

Programmet är en repris från augusti 2020.

Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Hovastronomen: I slutet av seklet bor det folk på mars (R) Nov 03, 2020

Show notes

Sir Martin Rees har forskat om både svarta hål och om möjligheten att vår big bang är en av flera. Han tror att vi kommer att kolonisera mars och att det blir där maskinerna tar över först.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den brittiske hovastronomen Sir Martin Rees började forska på 1960-talet, under den kunskapsexplosion då årets Nobelpristagare i fysik Roger Penrose räknade ut att svarta hål faktiskt kan bildas.
Sir Martin Rees är professor i astronomi i Cambridge och bär även hederstiteln hovastronom sedan 1995. Han följer med intresse nya upptäckter av exoplaneter och diskussionerna om hur långt den fysiska verkligheten sträcker sig. Och han tror att teknologiska civilisationer är mer långlivade än biologiska.
Programmet är en repris från 2017, då det sändes som Vetandets värld.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Bästa lösenordet ska du skämmas för (R) Oct 27, 2020

Show notes

Glöm alla rekommendationer om lösenord som blandar små och stora bokstäver, siffror och specialtecken! Det saknas vetenskaplig grund för dem, säger informationssäkerhetsforskaren Marcus Nohlberg vid Högskolan i Skövde.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Q*rG69!EL – ungefär sådär ser lösenord ofta ut. Men ett sådant lösenord är enligt Marcus Nohlberg riktigt dåligt. Du glömmer det själv, samtidigt som en dator knäcker koden nästan lika enkelt som om det vore en helt vanlig mening.

Det avgörande för om ett lösenord är bra är inte komplexiteten utan längden, säger han. Hans råd efter att ha analyserat existerande forskning kring lösenordsstrategier är att det bästa lösenordet för de flesta av oss är en fras med fyra ord enligt principen 4P: privat, personlig, praktisk och provocerande. Välj lösenord du skäms för. Hela poängen med ett lösenord är ju att ingen ska se det!

Programmet är en repris från våren 2020.

Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Vetenskapsradion Forskarliv

Related Podcasts

Links

Stay Connected