Medierna

Latest Episodes:

Bygger New York Times succépodd på en bluff? Guldbron stoppar journalistexpressen, LRF Media hackade av Vietnam Oct 17, 2020

Show notes

Ett gripande i Kanada reser frågan om New York Times succépodd bygger på en bluff. Guldbron sätter stopp för journalistexpressen mellan Södermalm och Radiohuset. Varför hackades LRF-media av Vietnam?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Blev New York Times lurade av IS-terrorist
Prestigetidningen The New York Times skakas just nu av vad som kan komma att betecknas som ett fullständigt publicistiskt haveri. Det handlar om den prisbelönta podden, Caliphate, gjord av tidningens stjärnreporter när det kommer till terrorism Rukmini Callimachi.

Podden, som fick enorm uppmärksamhet bygger framförallt på ett möte med en kanadensare som anslutit sig till terrorgruppen IS.

En unik intervju där mannen berättar ingående om hur han anslöt sig till terrorgruppen och hur han i dess namn utförde flera bestialska mord i det så kallade kalifatet.

Problemet är bara att mannen för tre veckor sen greps i Kanada, anklagad för att ha hittat på alltihop.

Reporter: Johan Cedersjö.
Guldbron sätter stopp för journalistexpressen
Gräv där du står är inom journalistiken en urgammal lärdom. Det betyder att man ska avslöja missförhållanden i ens egen närhet. Men som journalist har man, under just förevändningen att man gräver där man står, också makten att tala i egen sak.

När busslinje 76 mellan Södermalm och Radiohuset nu får en ny rutt, tog det skruv rejält. Och det gjorde det i Radiohuset.

Det var ett "Chockbesked", det var granskning med hemliga källor och det var mycket av det hela.

Vår reporter Tonchi Percan bestämde sig för att ta buss 76 från Slussen till Radiohuset, den så kallade journalistexpressen.
LRF-media hackade av vietnameser
Vad har LRF media gemensamt med fotbollsspelaren Bransilav Ivanovic och vad har det med vietnamesisk hudvård att göra?
För några veckor sen blev LRF medias Facebooksidor kapade. De förlorade kontrollen över inläggen och sidorna försvann helt från plattformen.
Det här är ju en typ av händelse som inträffar ganska ofta, men i det här fallet var sambanden så förvånande att vår reporter Erik Petersson var tvungen att gå till botten med varför vietnamesiska hudvårdssäljare verkar ha hackat en tidning som skriver om svenskt lantbrukspolitik.

Tyst från Ekot om uppropet Vems SR, Matbutikens snusk skyddas av anonymitet, Expressens planer på att sluta vara kvällstidning Oct 10, 2020

Show notes

SR-uppropet mot rasism kritiserade radions rapportering om bland annat black lives matter. Nu sätter ledningen ner foten. Kritik om att medier är för snälla när det gäller att peka ut klandrade bolag och yrkesgrupper. Och så om kvällstidningen Expressens långtgående planer på att sluta vara kvällstidning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tyst från Ekot om uppropet Vems SR
För två veckor sen publicerades uppropet “Vems SR: Ett upprop för representation och mot rasism på Sveriges Radio”. Uppropet är idag undertecknat av 35 medarbetare, lite över hälften anonymt.

Uppropet är en rejäl bredsida mot Sveriges Radio och berör alltifrån anställdas bakgrund, diskriminering vid rekryteringar och en publicistisk som inte håller måttet när det gäller frågor om rasism och mångfald.

Från radiohuset har det hittills varit ganska tyst om hur man ställer sig till kritiken mot inte minst Ekots rapportering. Men vi kan nu berätta att det under ytan bubblar en rejäl irritation mot vad som anses vara uppropets politiska aktivism.
Reporter: Johan Cedersjö

När matbutikens snusk skyddas av anonymitet
När medier rapporterar om den lokala matbutikens snuskigheter, tandläkarens brister eller advokatens bedrägliga beteende är det ju inte alltid att det skrivs ut vem det är som klandras.

“Lokal restaurang hade ruttet kött i kylen”, “Lokal tandläkare blir av med sin legitimation”... ja, du känner igen rubrikerna och förmodligen frustrationen när du inte får reda på om det är just din favoritrestaurang eller tandläkare som fastnat i trubbel.

Vad är egentligen nyhetsvärdet när medier väljer att anonymisera sådana här fall? Och hur går resonemangen bakom dom besluten?

Vår reporter Alexandra Sannemalm har ägnat veckan åt det här. Hon börjar i Södertälje där dom lokala medierna i aktuellt fall gjorde helt olika val.

Expressen i långtgående planer på att sluta vara kvällstidning
Sveriges kvällstidningar, Aftonbladet och Expressen, bär upp en stolt tradition i den svenska mediehistorien. År efter år har dom jagat varandra i jakten på att vara först och störst. Trycksvärta, extraupplagor och stoppade pressar - ja mycket av tidningensnostalgin kommer faktiskt från just kvällstidningarnas eviga race.

Men vi kan nu berätta att Expressen har långtgående planer på att sluta vara en kvällstidning. Istället planeras tidningen att skickas ut med morgontidningarna.

Det är visserligen ingen helt oväntad utveckling, pappersupplagorna är ju på väg ner. Men vad händer med en tidnings identitet när dess DNA, ja till och med dess namn - kvällstidning - plötsligt upphör.

Reporter: Erik Petersson

Faktafel vid välgörenhetsgranskning, Åklagare ville beslagta Estoniainspelningar, Lokal mediesajt skapar politiskt storbråk i Fagersta Oct 03, 2020

Show notes

Fullt med faktafel när Aftonbladet granskade hjälporganisationen Min Stora Dag. Så försökte åklagare beslagta inspelningarna från den i veckan så uppmärksammade Estoniadokumentären. Lokal mediesajt i Fagersta skapar politiskt storbråk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Faktafel vid granskning av välgörenhetsorganisation
Efter en granskning av välgörenhetsorganisationen Min stora dag, har Aftonbladet i veckan behövt pudla flera gånger om. Idag är det långa rättelser tillfogade artikeln, och flera sakuppgifter är ändrade.

Välgörenhet bygger på att givare litar på organisationer som samlar in pengar till olika ändamål. Varje misstanke om oegentligheter eller fuffens minskar såklart organisationernas förtroende och möjligheter att bedriva sin verksamhet.

Tonchi Percan har i veckan dykt ner i den här historien. En historia som innehåller både oomstridda faktafel och omstridda redovisningsrutiner.

Åklagaren som ville beslagta Estoniainspelningar
I veckan har det handlat mycket om Estonia. Det här med anledning av en dokumentär på Dplay där nya vrakdykningar avslöjar ett stort hål på Estonias skrov.

Bakom filmen står bland annat svensken Henrik Evertsson, som bott i Norge i tolv år. En doldis för den svenska publiken som vi träffade i veckan för att prata om arbetet med serien.
Reporter: Johan Cedersjö, Erik Petersson

Lokal mediesajt skapar politiskt storbråk i Fagersta
Från Fagersta i norra Västmanland kom nyligen nyheten att kommunalrådet i staden polisanmält en journalist och ansökt om kontaktförbud. På lite avstånd en mycket ovanlig händelse. Men när man går lite närmare, vad är det då egentligen som ligger bakom det här?

Vår reporter Filip Jacobson åkte till Fagersta och fick en komplex bild målad för sig. En bild av lokaljournalistik på en plats där alla känner alla och personliga vendettor ständigt är närvarande. Men också en bild där den anrika tidningen halkat efter och en swishfinansierad nyhetssajt på facebook kommit att bli invånarnas nya favorit.

Ingen nåd när VLT hängde ut frigiven brottsling, Dubbelfällning av UR, Klanförfattaren rumsren över en natt, Alla vill vara publicister Sep 26, 2020

Show notes

Frigiven brottsling fick sitt nya liv uthängt i VLT, Klanförfattaren blev rumsren över en natt, Granskningsnämnden dubbelfäller UR:s dokumentärer, Bråket om vem som bör kalla sig publicist.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ingen andra chans för frigiven mördare i VLT
Vestmanlands läns tidning, VLT, publicerade i veckan uppgifter om att en man som för 14 år sedan mördat och styckat sin sambo nu återvänt till staden.

Moraliskt kan vi som samhälle i all evighet diskutera om en styckmördare någonsin kan och bör återfå samhällets fulla förtroende. Men vår rättstradition gör ändå gällande att den som avtjänat sitt straff också har sonat sitt brott.

Så hur rimligt är det att tidningar hänger ut personer som nyligen muckat från kåken

Reporter: Tonchi Percan.
UR fälls för uppmärksammade dokumentärer granskade i Medierna
I veckan kom beskedet att Utbildningsradio fälls dubbelt för att ha brustit i fråga om opartiskhet.

Det första fallet gäller en serie om Tibet. UR visade den som dokumentär, trots att det rörde sig om en ensidig kinesisk propagandafilm.

Det andra fallet handlar om en hyllningsfilm till Hare Krishna. Den visade UR utan att det framgick för tittarna att den var gjord av rörelsen själva.

Efter veckans fällningar tyckte vi det var dags att återvända och fråga UR:s högsta chef vad som hänt sen sist.

Reporter: Therese Rosenvinge.
Per Brinkemo från kylan till klanexpert
Nyheten om att polisen känner till ett fyrtiotal kriminella klaner fick stort genomslag. Men det var knappast antalet som gjorde att det tog skruv, snarare var det att polisen använde just begreppet klan.

En person som tidigare skrivit om klaner och då anklagats för rasism är Per Brinkemo. Nu är han istället inne i värmen och fått agera expert i soffa efter soffa.

Reporter Evalisa Wallin ringde upp honom.
Alla vill vara publicister
I veckan blossade en något oväntad namnstrid plötsligt upp i mediernas lilla värld. Den handlar om att branschorganisationen Sveriges Tidskrifter vill byta namn till Sveriges Publicister.

Ett utmärkt namnförslag tycker en enig styrelse för Sveriges Tidsskrifter. Ett totalt värdelöst namn, tycker dock Robert Aschberg, ordförande i den över 100 år gamla organisationen Publicistklubben Sverige.

Reporter: Johan Cedersjö.

Aftonbladet hänger ut riksdagsman för klansamröre, Anklagande utpekanden i snåriga familjehistorier, Krislagar används för coronasekretess Sep 19, 2020

Show notes

Aftonbladet hängde ut riksdagsledamot för samröre med en kriminell klan. Men vilka belägg hade tidningen? Pressetiska överväganden när anhöriga till den som porträtteras anklagas för mörka trauman. Och så om att Socialstyrelsen använder krislagar för att belägga coronauppgifter med sekretess.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Aftonbladet hängde ut riksdagsledamot för samröre med kriminell klan
Aftonbladet hängde i veckan ut en riksdagsledamot för att ha nära anknytning till ett kriminellt nätverk, eller som det numera heter klan. Det var en stort uppslagen nyhet både i papper och på webben. Det var riksdagsledamotens namn och bild och det var tillhörande krönika och TV-inslag.

Aftonbladet baserade anklagelserna på en hemlig polisrapport som tidningen kunnat ta del av. I den ska det ha framgått att politikern haft "nära anknytning" till nätverket. Men någon mer information än så får inte vi som läser. Och några mer detaljer om fallet, verkar inte heller tidningen ha haft.

Reporter: Johan Cedersjö

Anklagande utpekanden i snåriga familjehistorier
Alla har rätt till sin egen historia, men ens egen historia innehåller alltid andra personer. Det här är ett pressetiskt dilemma. För hur ska en ansvarig publicist agera när porträtterade personer berättar om såriga och tragiska händelser som format dem, händelser som ger djup och förståelse för den intervjuade personen men som samtidigt ofta blir mer eller mindre direkta anklagelser mot anhöriga och familj?

Erik Petersson har ägnat veckan åt det här dilemmat. Och han gör det med avstamp i en författarintervju med Helena Reje i Hemmets veckotidning. En publicering som i veckan fälldes i Mediernas etiknämnd.

Socialstyrelsen använder krislagar för coronasekretess
Nu ska vi fortsätta vår granskning av hur offentlighetsprincipen fungerat under coronakrisen. Det har ju varit ett enormt tryck på myndigheterna och pandemin kan ju ses som ett stresstest på hur den öppenhet vi ofta skryter med fungerat när det verkligen gäller. Socialstyrelsen har spelat en central roll under Corona. De har fungerat som en sambandscentral för landets kommuner och regioner och har därför haft tillgång till uppgifter av stort intresse för journalister och allmänhet.

Men när Socialstyrelsen, för första gången, bestämde sig för att använda en sekretessparagraf som gäller för fredstida kris, blev medieföretagen tagna på sängen. Irritationen har under våren varit stor och branschorganisationen TU Medier i Sverige har nu begärt att regeringen tillsätter en utredning som går till botten med om myndigheterna mörkat under Corona.

Tonchi Percan är reporter.

Propagandaanklagelse mot SVT:s skogsdokumentär, Mitt i bråket mellan DN och Claes de Faire, Ökande priser för journalistvisum i Afrika Sep 12, 2020

Show notes

Skogsbolagen rasar mot SVT:s skogsdokumentär. Vi ställer oss mitt i bråket mellan Claes de Faire och Dagens Nyheter. Om journalistvisum, vars priser skjuter i höjden i Afrika.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Propagandaanklagelse mot SVT:s skogsdokumentär
Just nu pågår en utredning om den svenska skogspolitiken. Resultatet ska läggas fram i november och utredningen ska då bland annat ta ställning till omstridda frågor såsom äganderättens styrka och hur olika former av bevarande av skogen utformas.

Mitt i det här politiskt heta läget valde SVT att sända en inköpt dokumentär med namnet När skogen tystnar.

I filmen berörs, iallfall indirekt, flera av frågorna som nu ska avgöras politiskt. Men filmen den ger bara den ena sidans argument. Dokumentären har dessutom gjorts i samarbete med Världsnaturfoden: WWF en av miljörörelsens starkaste lobbygrupper.

Reporter: Erik Petersson.

Uppdatering: Enligt Världsnaturfonden WWF var de bilder som WWF köpte av produktionsbolaget bakom filmen “När skogen tystnar”, inte ett ekonomiskt stöd till filmen, utan ett gängse förfarande för inköp av naturbilder.

Mitt i bråket mellan DN och Claes de Faire
En mediekrönika i Dagens Nyheter från förra veckan har rört upp ett högoktanigt bråk mellan den mediala mångsysslaren Claes de Faire och DN:s chefredaktör Peter Wolodarski.

Det handlar om tidningen Mitt-i som de Faire i juni var med och sälja samtidigt som han agerade som chefredaktör.

Det är rallarsvingar åt många håll, anklagelser om girighet och senfärdiga rättelser. Hot om att stämma för förtal har hängt i luften.

Reporter Tonchi Percan har i veckan försökt få ordning i klassen och reda ut var det här slutligen har landat.
Priser för journalistvisum i Afrika skjuter i höjden
Nu ska vi till Afrika där flera länder på senare år kraftigt höjt avgifterna för utländska journalister som vill bevaka händelser på plats.

Ett tillstånd för att resa in i ett land kan idag kosta tiotusen kronor, vilket gör att priserna för en reportageresa många gånger hamnar långt över vad en frilansjournalist sen kan sälja sitt reportage för.

Vad betyder det här för lokalbefolkningen och demokratin? Och vilka berättelser riskerar publiken att gå miste om när utvecklingen i praktiken leder till att journalister stängs ute?

Frilansjournalisten Sara Assarsson har besökt konfliktdrabbade Kongo-Kinshasa som blivit ett av de dyraste länderna på kontinenten att rapportera ifrån.

Bakläxa för myndigheter när offentlighetsprincipen prövas under Covid, tysta medier när artist uthängd på metoo-vis, TT jagar bildsynder Sep 05, 2020

Show notes

Kammarrätter ger kommunerna bakläxa för mörkning. Vi har sammanställt alla domar från pandemin. Etablerade medier tysta när nytt metoofall exploderat på sociala medier. Nyhetsbyrån TT:s jagar gamla bildpubliceringar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bakläxa för myndigheter när offentlighetsprincipen prövas under Covid
Man brukar säga att ett samhälles principer testas bäst i en kris. Så låt oss idag börja med att se Coronakrisen som ett enormt stresstest för den svenska offentlighetsprincipen.

Hur väl har då den öppenhet, insyn och transparens som vi så ofta skryter med fungerat när det har gällt som allra mest?

Ett svar på den frågan finns hos kammarrätterna. Det är nämligen de som avgör om myndigheter har gjort rätt eller fel när de har nekat journalister att få ta del av allmänna handlingar.

Reporter: Tonchi Percan.
Tysta medier när artist uthängd på metoo-vis
Under sommaren har debatten om medieetiken under metoo åter blossat upp. Åsa Lindeborgs bok "Året med 13 månader" kan stå som det tydligaste exemplet.

Var metoo-hösten med de många namngivningarna och personliga historierna ett undantagstillstånd, eller markerade den snarare en start på en ny medieetik?

I veckan dök en historia upp i sociala medier som nog kan göra dem som ställer sig den typen av frågor något klokare.

Reporter: Erik Petersson.
TT på jakt efter bildsyndare rör upp känslor
Sen 2018 driver TT tillsammans med ett danskt företag, Copyright Agent, ett arbete för att söka igenom nätet efter bilder som används utan giltiga rättigheter.

Det är ett enormt arbete som en liten robot dagligen utför. Den skannar miljontals webbadresser och hittar olovligen använda TT-bilder hos allt från stora multinationella företag till små bostadsrättsföreningar.

Internationellt är det här inget nytt. Stora bildbyråer har använt liknande tjänster i Tyskland, USA och i alla nordiska grannländer finns samma sak.

Men utanför Sverige har det här lett till en mycket större debatt. För hur rimligt är det, undrar kritikerna, att bilder som då, säg för 8-10 år sen publicerades på en blogg, nu 2020 får kravbrev på tusentals kronor?

Reporter: Johan Cedersjö.

Svåra beslut om intervju av anhöriga vid dödsfall. Hur starkt är skyddet för public service? Jämtlands tidning publicerade glåpord Aug 29, 2020

Show notes

Om de svåra beslut som omgärdar intervjuer med nära anhöriga vid dödsfall. Vi reder ut hur starkt skyddet för public service faktiskt är. Jämtlands tidning publicerade glåpord i en bokrecension och så bråk om distribution av tidningar på landsbygden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

• Svåra beslut vid intervjuer av anhöriga
Publicistiska regler säger att medier ska ta särskilt hänsyn till anhöriga och till barn. Förra veckan drunknade Rais, 6år, i Skåne och i somras blev en 12-årig flicka dödad i Botkyrka i det pågående gängkriget. Och det blev många artiklar i pressen. Både mamman till Rais och bästisar till den 12-åriga flickan intervjuades. Vilken hänsyn tar svenska medier egentligen till anhöriga när det publicistiska läget är skarpt?

• Hur starkt skydd har public service, nu när det inte blir grundlagsskydd
Förra veckan blev det klart att det inte blir ett grundlagsskydd för public service, politikerna kom inte överens. Men hur robust är det system för oberoende som vi har nu? Vad skulle politikerna faktiskt behöva göra för att rasera oberoendet? Och vilken roll skulle en formulering i grundlagen om att public service ska behållas oberoende faktiskt spela?

• Jämtlands tidning publicerade glåpord i en bokrecension
För några veckor sen kom boken “Mitt liv: inget försvarstal”, (12 augusti) - Daniel Kindbergs memoarer. Den omstridde förre ordföranden i succéklubben Östersunds FK som dömdes till fängelse och näringsförbud i tingsrätten efter att ha svindlat till sig pengar och plundrat det kommunala bostadsbolaget. Men när boken recenserades i Jämtlands Tidning gick något snett. En elak och kränkande mening - som ingen först ville kännas vid - hade letat sig in i texten.

• Bråk om distribution av tidningar på landsbygden
Ett storbråk har brutit ut mellan Barometern och Post Nord. Under rubriken “Stoppa posttraumat” kritiserar Barometerns ledare Post Nord, som inte längre vill köra ut tidningar med posten till läsarna längst ut på landsbygden varje dag. Barometern menar att det är Postens samhällsuppdrag, medan Posten tycker att kritiken är oschysst - tidningarna lämnade sina läsare i landets avkrokar i sticket för länge sen.

SVT:s TikTok-förbud och det globala tech-kriget, bankernas sparekonomer som experter, PR-striden runt raffinaderiet i Lysekil Aug 22, 2020

Show notes

Varför förbjuder SVT TikTok just nu? Om hur det globala tech-kriget kan leda till "splinternet". Experter med egenintressen när bankers sparekonomer intervjuas. Och hur striden om raffinaderiet i Lysekil blivit en strid om köpta artiklar och annonsformat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

• Varför ratar SVT TikTok just nu?
Det globala sociala medier-kriget har trappats upp. I USA har TikTok blivit storpolitik. Och här i Sverige fick TikTok-debatten ny fart efter nyheten om att SVT och Sveriges Radio förbjuder TikTok i tjänstetelefoner. Är appen en sådan säkerhetsrisk som public service-bolagen hävdar? Och vad händer i större perspektivet om fler hakar på och TikTok försvinner helt? Reporter: Katarina Andersson

• Om mediers kärlek till bankernas sparekonomer
De är tillgängliga och kommunikativa och extremt skickliga på att ge reportrar just de citat som kan få en artikel om bolåneräntor, fondplaceringar och pensionsförsäkringar att lyfta. Men det flitiga intervjuandet av bankers sparekonomer går också att problematisera. Hade medier accepterat motsvarande egenintressen på andra områden? Eller råder helt enkelt lite andra regler inom ekonomijournalistiken? Reporter: Therese Rosenvinge
• Så blev PR-striden om raffinaderiet i Lysekil en strid om köpta artiklar
Idag höjer knappast någon på ögonbrynen åt reklamartiklar som liknar journalistik. Det har också blivit klarare vilka regler som ska gälla för märkning. Men gränser fortsätter att utmanas och PR-strategier förfinas. Tonchi Percan har tittat närmre på PR-striden runt oljeraffinaderiet i Lysekil. Där har Preem har köpt massor av reklamartiklar i medier för att bilda opinion. Samtidigt som deras ärkefiende i frågan, Greenpeace, valt strategin att ge sig på reklamkampanjen rättsligt.

Mediers samspel med extremister, Hongkongs pressfrihet hotad, ordvalskritik efter Belarus-bevakning, corona gav nytt mediestöd Aug 15, 2020

Show notes

Om nazisthistorier i medierna på 00-talet. Ny bok tecknar bild av problematiskt samspel. Har vi sett början på slutet för pressfriheten i Hongkong? Diskussion om ordval i bevakning av Belarus. Och om hur coronakrisen ledde fram till nytt mediestöd.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

• Nya uppgifter om mediers samspel med extremister på 00-talet
Nästa vecka kommer boken Extremisten ut. Det är en berättelse om ex-nazisten Anders Högström, tidigare ledare för Nationalsocialistisk front, NSF, som bildades i Karlskrona på 90-talet. I boken, författad av journalisten Bosse Gustafsson, berättar nu Högström själv om dels hur han med framgång kunnat ljuga och få publicitet och dels hur han tjänade pengar på att sälja sina bilder och filmer till olika medier. Reporter: Tonchi Percan

• Efter gripandet av mediemogul – är pressfriheten i Hongkong snart ett minne blott?
Mediemogulen Jimmy Lai greps tidigt på måndagsmorgonen i sitt hem i Hongkong med hänvisning till den nya kinesiska säkerhetslagen som infördes i somras. Omkring 200 poliser gick sen in på bolagets tidning Apple Daily och sökte igenom redaktionen. Vad händer med Hongkongs pressfrihet nu? Reporter: Therese Rosenvinge

• Ordvalskritik mot medier efter Belarus-bevakning
80 procent av rösterna sade han sig ha fått, Belarus diktator Aleksander Lukasjenko. Men även om rapporteringen väldigt mycket handlat om regimens djupt odemokratiska agerande så finns det de som menar att svenska medier hamnat snett. Snett eftersom ord spelar roll och mediers ordval i det här fallet inte alla gånger signalerat att det rör sig om en diktatur.

•Om hur coronakrisen ledde fram till nytt mediestöd
Vi ska nu återvända till den ekonomiska kris som drabbade medierna som en stor slägga i våras. Medier vittnade om dramatiska annonstapp när corona slog till.
I veckan kom nya siffror som visar på en viss förbättring – men framförallt har det talats mycket om dom nya statliga miljoner till medierna. Och man kan nu faktiskt prata om ett helt nytt mediestöd. En vinnare i det nya, konstaterar vår reporter Lasse Truedson, det är gratistidningarna.

Our TOPPODCAST Picks

Follow Us

Stay Connected

Related Podcasts

Links

Stay Connected