Ekots lördagsintervju

Latest Episodes:

Jakob Forssmed (KD) om fotbollskaoset: ”Det fungerar inte att ha det på det här sättet” Oct 26, 2024

Show notes

Socialminister Jakob Forssmed om varför fotbollsklubbarna måste ändra sin kultur, om hur han vill förbättra ungas hälsa och om kritiken mot en av KD:s favoritreformer fritidskortet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Förra helgen avbröts Allsvenskans stockholmsderby mellan Hammarby och Djurgården efter att djurgårdssupportrar kastat in bengaliska eldar och bangers på planen. Polisen avbröt matchen som fick spelas färdigt dagen därpå – utan publik. Polisens beslut kritiserades av båda ledare från båda klubbarna.

Social- och idrottsminister Jakob Forssmed säger i Ekots lördagsintervju att klubbarna behöver förändra sin kultur: ”Jag menar att det varit för många som slätar över, bagatelliserar, inte riktar kritiken där den hör hemma.”

Idrottsministern anser också att fotbollsklubbarna måste bli bättre på att stoppa kända våldsverkare och förhindra att pyroteknik överhuvudtaget kommer in på arenorna:

-De säger ofta att rättsvårdande myndigheter måste ha fler tillträdesförbud - samtidigt har de själva möjlighet att stänga av supportrar. Klubbarna gör väldigt olika och jag tycker att de borde ha ett mer gemensamt förhållningssätt så att de själva portar fler som inte sköter sig, säger Jakob Forssmed.

Idrottsministern tycker också att klubbarna själva behöver bli bättre på att stoppa att pyroteknik överhuvudet kommer i in på arenorna. Regeringen utreder nu bland annat ökade möjligheter för arrangörerna att använda kameraövervakning - och skärpta straff för de som stör ordningen på matcherna.

Tung kritik mot fritidskort

Regeringen har föreslagit att föräldrar till barn mellan åtta och 16 år ska kunna få fem hundra kronor per år i bidrag till idrotts- eller kulturaktiviteter. Familjer som får bostadsbidrag ska kunna få två tusen kronor per år. Reformen ska införas nästa höst.

Men många av remissinstanserna har riktat tung kritik mot förslaget, bland annat för att nära en tredjedel av pengarna i satsningen kommer att gå till administration. Den allvarligaste kritiken, från bland andra från Brottsförebyggande rådet, handlar om att pengar riskerar att hamna i fickorna på kriminella eftersom de föreningar som ska kunna ta emot pengar från satsningen inte kommer att kontrolleras i tillräcklig mån.

Försäkringskassan påpekar i sitt remissvar att ”den föreslagna konstruktionen inte kan säkerställa att det inte kommer att ske missbruk eller göras felaktiga utbetalningar”. Men Jakob Forssmed håller inte med.

”Alla föreningar i Sverige som kommer att få bidrag framöver kommer att behöva leva upp till demokrativillkor och de kommer att granskas av respektive bidragsutbetalande myndighet, det kommer att finnas en särskild stödfunktions hos Centrum mot våldsbejakande extremism för att säkerställa att man inte betalar ut pengar till den typen av organisationer.”, säger Jakob Forssmed.

Gäst: Jakob Forssmed (KD), social- och idrottsminister
Programledare: Katarina von Arndt
Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator Ekot
Tekniker: Heinz Wennin
Producent: Maja Lagercrantz

Intervjun spelades in fredag den 25 oktober 2024.

Johan Pehrson (L): ”Friskolorna fick för fria tyglar” Oct 19, 2024

Show notes

Nya utbildningsministern Johan Pehrson om tidösamarbetet, om vinststopp för friskolor och om varför Liberalerna inte kommer att släppa fram en regering där Sverigedemokraterna ingår efter nästa val.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vid Ulf Kristerssons regeringsombildning i september fick Johan Pehrson och Mats Persson byta ministerposter med varandra och Johan Pehrson blev utbildningsminister.

Sedan Pehrson blev partiledare 2021 har Liberalerna svängt i sin syn på friskolor och deras vinster. Flera skärpningar är på gång. Regeringen utreder bland annat vinstförbud för friskolor under under de första åren, högre kvalitetskrav och sanktioner för skolor som bryter mot dem och en ny skolpengsnorm.

Öppnar för vinststopp

Johan Pehrson menar att svenska skolan dras med problem som byggts upp under decennier som resultat av kommunaliseringen, införandet av målstyrning och New public management och friskolereformen:

”Och det är klart att den här cocktailen ihop blev giftig för skolan och kunskapsuppdraget och ledde till att vi gick ifrån det som en gång kanske var en skola i världsklass till att inte vara det utan snarare präglas av fallande kunskapsresultat. Och vi har elever som faktiskt riskerar att vara funktionella analfabeter när de lämnar nian. Där krävs det både återreglering, skolpengsnorm så att man får mer likvärdighet över landet och att man tar ett krafttag mot friskolornas förutsättningar att prioritera vinst framför kunskap”, säger Johan Pehrson.

I en artikel i Svenska Dagbladet sade Johan Pehrson häromdagen att han inte utesluter vinststopp. I Ekots lördagsintervju upprepar han att det skulle vara ett sista alternativ, om regeringens reformer inte skulle ge resultat.

Skolböcker i varje ämne

Johan Pehrson vill att det ska skrivas in i skollagen att alla elever ska ha rätt till en lärobok i varje teoretiskt ämne. ”Kunskapen markeras bättre med en skolbok som man kan läsa i och lösa uppgifter i.”, säger Pehrson. Förslaget driver han som liberal men det är inte förankrat hos de andra tidöpartierna, precis som idén om vinststopp som sista utväg, som inte heller har stöd hos SD, M och KD.

Kommer inte släppa fram SD i regering

Liberalerna var först emot ett regeringssamarbete med Sverigedemokraterna men när halva mandatperioden nu gått säger Johan Pehrson: ”Det går ganska bra, samarbetet, vi angriper en rad stora samhällsproblem”.

Sverigedemokraterna säger att de kommer att kräva att sitta med i regeringen om tidöpartierna återigen får majoritet efter nästa val. Liberalerna har ett landsmötesbeslut om att inte samregera med Sverigedemokraterna. De kommer inte heller att släppa fram en regering där SD ingår, säger Pehrson. Vad ska de göra istället?

”Det är två år kvar till valet, mycket hinner hända faktiskt. Vi arbetar för att den här regeringen ska få fortsatt stöd. Sen måste ju vi förhålla oss efter valet till vad andra partier säger. Men vi kommer inte släppa fram Sverigedemokraterna i regeringsställning.”, säger Johan Pehrson.

Gäst: Johan Pehrson, partiledare för Liberalerna och utbildningsminister
Programledare: Katarina von Arndt
Kommentar: Helena Gissén, inrikespolitisk kommentator Ekot
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Victor Ubeira

Programmet spelades in fredag den 18 oktober 2024.

Gustav Gellerbrant (SD): ”Nu går vi in i en leveransfas” Oct 12, 2024

Show notes

Chefen för Sverigedemokraternas samordningskansli om hur partiet förbereder sig för att att sitta i regering, om varför han vill ha hårdare tag mot kriminella och om Åkessons bröllopsfest.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den politiska tjänstemannen Gustav Gellerbrant har beskrivits som näst mäktigast i Sverigedemokraterna efter Jimmie Åkesson. Han var tidigare politisk sakkunnig till dåvarande justitieminister Beatrice Ask (M). Efter att han bytt parti till Sverigedemokraterna blev han partiets policychef. Kring valet 2022 blev han en av huvudarkitekterna bakom Tidöavtalet mellan Sverigedemokraterna och regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Idag är han chef för Sverigedemokraternas samordningskansli och förhandlar med regeringspartierna om hur punkterna i Tidöavtalet ska genomföras i konkret politik.

Halvtid i mandatperioden

När Tidösamarbetet nu fyller två år säger Gustav Gellerbrant att han är nöjd med utfallet. ”Nu är vi mitt i mandatperioden och om man tittar på var den viktigaste substansen i Tidöavtalet ligger så är det mycket kriminalpolitik och migrationspolitik och det är lagstiftningstungt – och lagstiftning tar ju tid att bereda fram. Det kan vi alla vara frustrerade över ibland. Men nu går vi in i en leveransfas där mycket av det som varit utredningsdirektiv och retorik också kommer att bli verklighet i den andra delen av mandatperioden”, säger Gustav Gellerbrant.

Inflytande över tillsättningar

Tidö är ett ovanligt regeringssamarbete på det viset att det största partiet – Sverigedemokraterna – inte sitter med i regeringen. Gränsen för var Sverigedemokraternas inflytande slutar är inte alltid tydligt för väljarna. Även om partierna har enats om de politiska reformerna under mandatperioden så har Sverigedemokraterna inte regeringsmakten att exempelvis styra över myndigheterna. Har partiet ändå inflytande över vilka generaldirektörer som får stanna och vilka som får gå?

”Formellt är det regeringen som beslutar i den här typen av frågor men vi har ju ett samarbete som bygger på att alla parter ska ha förtroende för det som påverkar riktningen för genomförandet av politiken. Så i den mån som vi har ett ansvar och ett inflytande över det så är det på informell basis.”, säger Gustav Gellerbrant.

Åkessons bröllop

Avslöjandet om att Jimmie Åkesson hade en ledare för ett kriminellt gäng som gäst på sitt bröllop nyligen har inte påverkat samarbetet med regeringspartierna, enligt Gustav Gellerbrant.

”Det händer ju att vi i samordningen – eftersom vi utgör kontaktpunkten mellan partierna – får anledning att diskutera sådant som rör våra partier. Den här gången har jag inte fått några frågor överhuvudtaget från de andra partierna. Så jag betraktar det här som en liten sak i det stora hela.”, säger Gustav Gellerbrant.

Han berättar att arbetet med att förbereda partiet för att kunna sitta i regering kommer att bli än mer intensivt framöver. Det handlar både om partiets framtoning men också att utbilda tjänstemän som ska kunna bemanna departement efter nästa val.

Gäst: Gustav Gellerbrant, chef för Sverigedemokraternas samordningskansli i Regeringskansliet.
Programledare: Katarina von Arndt
Kommentar: Annie Reuterskiöld, politisk reporter på Dagens Nyheter
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Tim Kellerman

Intervjun spelades in fredag den 11 oktober 2024.

Rikspolischef Petra Lundh: Det kliade i fingrarna att ändra polisens arbete Oct 05, 2024

Show notes

Petra Lundh om gängens samarbete med främmande makt, om färre skjutningar och högre uppklaring, och om varför hon tycker att vi behöver ändra det tillitsbaserade samhället.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Petra Lundh efterträdde Anders Thornberg som rikspolischef i december i fjol. Hon har en bakgrund som domare, riksåklagare och hovrättspresident för Svea hovrätt. Hon har också varit regeringens utredare för en rad av de straffskärpningar som genomförts under senare tid.

På frågan om hur mycket det har kliat i fingrarna på henne att förändra polisens arbete när hon betraktade det från domarhåll svarar hon: ”Ganska mycket, kan jag säga.” och hon nämner bland annat att polisen måste bli vassare på att hantera vardagsbrott som relationsbrott, bedrägerier och stölder.

”Där har vi haft svårt att mäkta med det eftersom den grova brottsligheten har tagit kraft. Men nu har vi ju tagit ett rejält grepp om det där och försöker verkligen. För vi måste mäkta med två saker samtidigt, det kan inte bara vara de grova brotten utan även det här mellanskiktet, det handlar inte minst om samhällskontraktet och annat, tillit till myndigheter.”, säger Petra Lundh.

Attentaten mot Israels ambassader

I veckan attackerades Israels ambassader – både i Stockholm och i Köpenhamn, och enligt åklagare finns en koppling mellan de två dåden. Enligt Säkerhetspolisen finns det också tecken på att det kan finnas kopplingar till Iran.

Enligt uppgifter från den israeliska underrättelsetjänsten Mossad så ska attentaten ha utförts på uppdrag av Foxtrot-nätverkets ledare Rawa Majid som enligt Mossad nu är agent för Iran. Rikspolischef Petra Lundh betonar att ingenting är bekräftat än.

”Så vi vet ju inte det än. Men skulle det vara så så visar ju det på allvarligheten som vi har i det här landet, nu är det inte bara gängkriminalitet och grov organiserad brottslighet utan nu kan det vara annat också som ligger bakom. Då är det klart att det är en oerhört allvarlig situation vi har”, säger Petra Lundh.

Färre skjutningar och större uppklaring

Antalet dödliga skjutningar ser ut att minska i år – efter rekordhöga nivåer under fler år. Enligt Polismyndighetens statistik har polisen också blivit bättre på att klara upp de grova gängbrotten. Enligt Petra Lundh har uppklaringen ökat från runt 20 till över 70-80 procent på kort tid.

När Polismyndigheten nu talar om ökad uppklaring handlar det om andelen ärenden som redovisas till åklagare. Sedan är det inte säkert att ärendena leder till fällande domar, något som kan ta flera år. Så hur säker är rikspolischefen på att de höga uppklaringssiffrorna kommer att stå sig?

”Nej, vi kan inte garantera, det är ju åklagare som driver det här. Och vi får säkert inte fällande domar i alla mål som drivs, men får vi det i de allra flesta, som vi får nu, så får vi vara nöjda. Men det här är ju för att kunna visa rent statistiskt att det går upp, för annars skulle vi få vänta i ytterligare ett par år.”, säger Petra Lundh.

Gäst: Petra Lundh, rikspolischef
Programledare: Katarina von Arndt
Kommentar: Caroline Mellgren, biträdande professor i kriminologi och prefekt för institutionen för polisiärt arbete vid Malmö universitet.
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Stina Fagerberg

Intervjun spelades in på förmiddagen fredag den 4 oktober 2024.

Peter Kullgren (KD): Konkurrenskraften för svenska bönder är alldeles för dålig Sep 28, 2024

Show notes

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) om förslaget att begränsa kornas rätt till grönbete, om skogens roll i klimatomställningen och om hur strömmingen ska räddas i Östersjön.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Sverige har mjölkkor rätt att gå ute på bete om sommaren, enligt beteskravet, eller betesrätten, som funnits sedan 1988. Nyligen föreslog regeringens utredare att den rätten ska begränsas för att förbättra svenska bönders konkurrenskraft. Bönder som har ladugårdar där korna går fritt inomhus ska själva kunna bestämma om korna ska släppas ut på bete eller inte, enligt förslaget.

Regeringen har inte tagit ställning än, men landsbygdsminister Peter Kullgren har varit tydlig med att han vill begränsa beteskravet. I Ekots lördagsintervju säger han att han bara vill gå vidare med förslaget om det säkert skulle innebära att svenska mjölkbönder kan få ersättning för att ha korna ute, som bönder får i andra länder där det inte finns något beteskrav.

”Då är det jätteviktigt att man får, likt man får i andra länder, betalt för det merarbete man gör på en konkurrensutsatt marknad, att de svenska bönderna som släpper ut sina kor på bete också ska få möjlighet till den ersättningen”, säger Peter Kullgren.

Skogen och kolsänkan

Enligt EU:s klimatpaket Fit for 55 ska behöver kolsänkan i svensk skog och mark öka med tio procent till 2030, men just nu minskar den istället. Flera myndighetsrapporter har föreslagit att man inför olika typer av incitament för skogsägare att begränsa avverkningen för att snabbt kunna öka kolsänkan. Men landsbygdsministern är inte öppen för några sådana förslag:

”Det aktiva skogsbruket är det absolut bästa långsiktigt för klimatet, den växande skogen där vi använder träet.”, säger Peter Kullgren.

Gäst: Peter Kullgren (KD), landsbygdsminister
Kommentar: Annika Digréus, miljöreporter på Ekot
Programledare: Katarina von Arndt
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Heinz Wennin

Intervjun spelades in fredag den 27 september 2025.

Elisabeth Svantesson (M): ”Staten ska inte ta ut mer skatt än vad som behövs” Sep 21, 2024

Show notes

Finansminister Elisabeth Svantesson om varför regeringen sänker skatten mest för höginkomsttagare och om hur Sverige ska klara EU:s klimatmål till 2030.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckan lämnade finansminister Elisabeth Svantesson över förslaget på nästa års statsbudget till riksdagen. Av 60 miljarder i reformutrymme läggs 28 miljarder på skattsänkningar.

”Vi har lågkonjunktur och vi har bekämpat inflationen, då kan vi också öka trycket och vi kan se till att öka efterfrågan i ekonomin genom skattesänkningar. Men det handlar också om att stärka hushållens köpkraft”, säger Elisabeth Svantesson.

Sveriges har just nu den högsta arbetslösheten på tio år, bortsett från under pandemin. Regeringen räknar med att deras skattesänkningar och arbetsmarknadsåtgärder ska leda till sex tusen fler sysselsatta. Kritiker menar att regeringen borde satsa mer för att få ner arbetslösheten. Elisabeth Svantesson säger att det viktigaste är att vända konjunkturen, satsa på utbildning och yrkesutbildning och jobba med stöd till den som stått länge utanför arbetsmarknaden.

”Det handlar om språket, alldeles för många kvinnor som har invandrat till Sverige kan inte prata svenska. Det leder till att deras barn – många går inte på förskola – nästan inte kan prata svenska när de kommer till skolan. Allt det där, cementerat utanförskap, som vi nu tar tag i, det kommer inte gå snabbt men vi gör det väldigt fokuserat, med språket, med utbildning men också, rätt så snart, med en stor bidragsreform som gör att man måste vara aktiv och att det aldrig ska löna sig för en familj lika bra att vara hemma som att föräldrarna tar ett jobb.”, säger Elisabeth Svantesson.

Långt kvar till EU:s klimatmål

Enligt budgetens klimatredovisning kommer regeringens politik på området – som sänkt bensinskatt, sänkt flygskatt, förändrad reduktionsplikt och klimatklivet – att minska klimatutsläppen med 1,5-1,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter mellan 2025 och 2030. Samtidigt beräknas Sveriges utsläpp öka med 3-4 miljoner ton i år. Enligt regeringen kommer Sverige ändå att klara EU-målet om minskade utsläpp från bland annat inrikes transporter (ESR) till 2030.

Men i klimatredovisningen står också att Sverige kan missa klimatmålet om ökat kolupptag i skog och mark (LULUCF-förordningen) med hela 19 miljoner ton koldioxid till 2030. Regeringen har inte kommit med förslag på hur kolupptaget i skog och mark ska öka så kraftigt som förordningen kräver.

I budgeten finns pengar avsatta för att Sverige ska kunna köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder på sikt. Men enligt Elisabeth Svantesson har regeringen inte bestämt om man ska gå den vägen. Hon hänvisar till den parlamentariska Miljörådsberedningen som ska ta ställning till hur Sverige ska göra för att klara åtaganden i LULUCF-förordningen.

”Det vi är enade om är att vi ska nå målen, vi har lite olika vägar mellan olika partierna hur vi gör det, men de ska nås”, säger Elisabeth Svantesson.

Gäst: Elisabeth Svantesson (M), finansminister
Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot
Programledare: Katarina von Ardnt
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Joachim Persson

Intervjun spelades in fredag den 20 september

Lawen Redar (S): Vi måste avskaffa utsatta områden Sep 14, 2024

Show notes

Lawen Redar som tagit fram förslag på ny S-politik vill bygga fler bostäder och riva nedgångna hus i utsatta områden och införa språkkrav och obligatorisk förskola för alla treåringar

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Socialdemokraterna pågår vad man kallar ”det största reformarbetet på decennier”, som ska leda till ny politik, bland annat ska ett nytt partiprogram tas fram.

Riksdagsledamoten Lawen Redar är partiets kulturpolitiska talesperson och leder den arbetsgrupp som tagit fram förslag för att minska segregationen i Sverige.

De 86 förslagen handlar bland annat om att kontrollera asylprocessen, avskaffa utsatta områden, stärka svenska språket och införa vinstförbud i skolan.

För att minska boendesegregationen vill hon bygga fler hyresrätter i välbärgade områden, rusta upp och bygga fler typer av bostäder i utsatta områden, och genomföra ”strategiska rivningar”.

”Det är samma process som man genomfört i Danmark, ingen familj har hamnat i bostadslöshet, man får ett alternativt, bättre boende.”, säger Lawen Redar.

Obligatorisk förskola från tre år

Stort fokus ligger på att stärka svenska språket bland barn till utrikes födda. Arbetsgruppen föreslår 30 timmars obligatorisk förskola i veckan från tre år för barn i utsatta områden och 15 timmars obligatorisk förskola från tre år för övriga barn i Sverige. Omsorgspersonal, tex förskolelärare, ska genomgå språktest och de som har för låg nivå ska få svenskundervisning på arbetstid.

”Politiken har ett ansvar för att vi har förskolor idag där det svenska språket näst intill har försvunnit.”, säger Lawen Redar.

Kräver skattehöjningar

Många av förslagen är kostsamma och Lawen Redar har sagt att de förutsätter en annan skattepolitik och hon har nämnt en ny fastighetsskatt för att finansiera reformerna.

”Det har varit en annan arbetsgrupp som har tittat på skattepolitiken, men ja, reformförslagen innehåller siffror och det är inskickat till partistyrelsen”, säger Lawen Redar.

Gäster: Lawen Redar, kulturpolitisk talesperson, Socialdemokraterna
Kommentar: Helena Gissén, inrikespolitisk kommentator på Ekot
Programledare: Mikael Kulle
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Stina Fageberg

Intervjun spelades in på eftermiddagen den 12 september

Paulina Brandberg (L): Slöja på riktigt små barn borde vara skäl för orosanmälan Sep 07, 2024

Show notes

Jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L) om slöjförbud, arbetsplatsolyckor och växande löneskillnaderna mellan könen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En av Paulina Brandbergs (L) mest prioriterade frågor är kampen mot hedersförtryck. Hon vill att det ska bli förbjudet att tvinga någon att ha på sig religiös klädsel, som slöja. Att utreda det är en av punkterna i det uppdaterade Tidöavtalet mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Men förslaget har väckt kritik, bland annat för att det redan är förbjudet enligt brotten olaga tvång och hedersförtryck. Jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg säger i Ekots lördagsintervju att lagstiftningen behöver utredas eftersom tvånget kan vara subtilt och svårt att bevisa, och hon tycker att slöja är en sexualiserande symbol.

”Min personliga syn är ju att varje gång ett litet barn bär slöja, framför allt när det handlar om riktigt små barn och framförallt när det dessutom är föräldrar som kombinerar det med att sätta press på personalen om att barnet inte får leka med pojkar på rasten, varje gång det sker så tycker jag det borde vara skäl för orosanmälan hos socialtjänsten, så att socialtjänsten verkligen kan gripa in. Så redan med dagens lagstiftning hade jag önskat att vi hade ingripit mer.”, säger Paulina Brandberg, som är jurist och arbetade som åklagare innan hon blev statsråd för två år sedan.

Delar av Liberalerna vill se ett slöjförbud för barn i förskola och skola. Paulina Brandberg säger att hon har förståelse för den ståndpunkten men att det skulle innebära svåra avgränsningsproblem.

25 döda i arbetsplatsolyckor

Förra året dog 63 personer på svenska arbetsplatser, det högsta antalet på över ett decennium. Hittills i år har 25 personer omkommit på arbetet. ”Det är ju en stor katastrof varje gång någon går till jobbet och sedan inte kommer hem. Det är något som vi från politikens sida på alla sätt ska se hur vi kan vara delaktiga i att få ner siffrorna.”, säger Paulina Brandberg.

Många av dödsolyckorna sker på byggarbetsplatser med många underentreprenörer. När regeringentillträdde fanns ett färdigt utredningsförslag om att uppdragsgivare skulle få ett större ansvar för arbetsmiljön även hos underleverantörer, egenföretagare och plattformsarbetare. Men trots att två år gått har regeringen inte tagit några initiativ i den riktningen.

Gäster: Paulina Brandberg (L), jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister
Kommentar: Anders Jelmin, arbetsmarknadsreporter på Ekot
Programledare: Katarina von Arndt
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Victor Ubeira

Intervjun spelades fredag den 6 september.

Ebba Busch (KD): ”Vi har hittat en win-win-lösning” Aug 31, 2024

Show notes

Regeringen har valt att höja den tidigare så hårt kritiserade reduktionsplikten. Men räcker det för att klara klimatmålen? Och vad finns det för risker med att satsa skattepengar kärnkraft?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ebba Busch är energi- och näringsminister och partiledare för Kristdemokraterna.

Sverige kan klara EU:s klimatmål för vägtransporter utan att höja bensinpriset. Det meddelande regeringen tidigare i veckan när de presenterade den nya reduktionsplikten på tio procent som ska kombineras med sänkt bensinskatt. Många experter undrade hur en så låg inblandning av biobränslen kunde räcka för att klara klimatmålet för vägtrafiken. Varför berättade inte energiministern hur utsläppskalkylerna ser ut?

”Dyrt att inte bygga kärnkraft”

En utredning föreslog nyligen tre steg av stöd och subventioner till ny kärnkraft. Men varför ska skattebetalarna ta så stora ekonomiska risker? Och finns det risk att utbyggnaden av andra kraftslags stannar av när regeringens satsar så mycket på kärnkraft?

Gäst: Ebba Busch, energi- och näringsminister och partiledare för Kristdemokraterna
Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator
Programledare: Katarina von Arndt
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Alma Segeholm

RÄTTELSE:
I den här intervjun säger Ebba Busch att Sverige i år beräknas betala åtta miljarder kronor för att nedreglera och balansera ut vindkraft. Korrekt är att pengarna går till att bland annat balansera och hantera incidenter inom alla kraftslag.
Rättelsen är gjord den 20 september 2024.

Intervjun spelades in den 30 augusti 2024.

Muharrem Demirok (C): ”Vi måste bli tydligare” Aug 24, 2024

Show notes

Hur ska Centerpartiet förnya sin politik? Med vilka ska partiet samarbeta efter nästa val? Och vill centerledaren Muharrem Demirok ha ny kärnkraft eller inte?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Muharrem Demirok har varit partiledare för Centerpartiet i ett och ett halvt år. I veckan presenterade han reformgrupper som ska ta fram nya politiska förslag inför valet 2026. Men handlar det om att ompröva politiken i grunden eller om att ompaketera politiken? Och med vilka partier vill han samarbeta efter valet 2026?

Ny kärnkraft eller inte?

Centerpartiet anser att kärnkraften ska bära sina egna kostnader, och Demirok säger att han inte tror att marknaden kommer att kunna bära kostnaden för ny kärnkraft utan stora statliga subventioner. Men han förkastar förslaget om statlig finansiering av ny kärnkraft som nyligen presenterades i en statlig utredning. Om man ska ge statligt stöd till kärnkraft måste stödet även omfatta andra fossilfria kraftslag, säger han.

”Vi är beredda att göra väldigt mycket för att få en fossilfri elproduktion, men den måste vara teknikneutral och det innebär ju då att man inte slår undan mattan för det ena eller det andra energislaget. Och ja, då är vi beredda att ta det, men den diskussionen måste föras i den här typen av energisamtal, precis som vi gjorde med försvarsberedningen”, säger Muharrem Demirok.

Gäster: Muharrem Demirok, partiledare Centerpartiet
Kommentar: Helena Gissén, inrikespolitisk kommentator
Programledare: Katarina von Arndt
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Martin Seipel
RÄTTELSE: I en tidigare version av programmet säger programledaren felaktigt att nästa veckas gäst, Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch, är Vänsterpartiets partiledare.
Intervjun spelades in fredag den 23 augusti 2024.