Show notes
Ewa Skoog Haslum, chef för Försvarsmaktens operationsledning, om oroande ryska förmågor, hybridattacker och vad som händer om Ryssland testar Natos sammanhållning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Det har snart gått fem år sedanden storskaliga ryska invasionen i Ukraina den 24 februari 2022. Sedan dess har mycket i Sveriges närområde förändrats. Hur skulle du beskriva säkerhetsläget här i vårt närområde sent i oktober 2026?
”Jag skulle nog kunna säga att det är rörigt och rörligt. Det är ju väldigt osäkert och väldigt oförutsägbart. Inte bara i Sverige och Sveriges närområde utan i hela världen.”
Under senare tid har det skett flertalet sabotage och incidenter med drönare där Ryssland pekas ut som ansvariga. Det har handlat om bränder och explosioner vid strategiska anläggningar och en drönare med sprängmedel vid flygplatsen i tyska Leipzig. Frågan är om Nato än så länge vänder andra kinden till vad gäller hybridattackerna. Att Ryssland kan genomföra sabotage utan att det får tydliga konsekvenser. Är det en rättvis beskrivning?
”Jag tycker inte det. Vi i Nato agerar 24 timmar om dygnet dels för att vi övervakar vårt eget territorium men också för att vi visar Ryssland, i det här fallet, vad vi kan. Vi hoppas och förutsätter att vi avskräcker tillräckligt mycket. Jag tycker inte att Nato vänder andra kinden till men Nato är en försvarsallians. Vi kommer inte att starta krig.”
Test av Natos sammanhållning
Det har kommit varningar om att Ryssland kan komma att testa Natos sammanhållning, alltså artikel 5. I somras var det en slutsats från Försvarsberedningens nya säkerhetspolitiska analys. Var är det mest sannolikt ett sådant test skulle kunna äga rum?
”Längs östra gränsen är kanske det vi mest planerar för. Men vi ska ju planera för alla typer av attacker i hela operationsområdet. Det kan mycket väl vara på svenskt territorium också. Så vi ska inte luras att tro att det bara är för att man har en landgräns till Ryssland, att Ryssland skulle vara mer benäget att göra någonting om det är så att Ryssland gör det här för att just testa.”
Om Ryssland skulle testa Natos sammanhållning just med ett anfall mot svenskt territorium. Hur ser ett sånt scenario ut?
”Det skulle kunna mycket väl vara att påverka vår infrastruktur, den civila infrastrukturen. Eller göra någonting som är väldigt tydligt att vi kan attribuera det här till Ryssland. Och då är det ju frågan om vi i Sverige skulle uppfatta det här som ett väpnat angrepp eller inte. Jag vet att vår överbefälhavare har pratat om öar i Östersjön.”
En oroande ny sida av den ryska armén
Det har talats mycket om hur den ukrainska armén har utvecklats och anpassats sedan den fullskaliga invasionen. Den ryska armén har förlorat många soldater och landets ekonomi pressas av sanktioner, men finns det framsteg när det gäller rysk förmåga?
”De har blivit bättre på är att anpassa sig gentemot Ukrainas krigföring. Det är väl det som kanske oroar oss. Vi har ju tidigare haft ett Ryssland som vi har känt väldigt väl. Vi vet exakt hur deras kommandostyrning fungerar. Om de nu börjar bli lite mer anpassningsbara, det vill säga att de kan ändra sin stridsteknik och krigföring under pågående operation, då är det nånting som vi måste kunna förhålla oss till.”
Vilken av rysk kapacitet är svårast att hantera idag för Sverige?
”Svårt att säga. I alla domäner pågår det en utveckling. De har blivit bättre på långräckvid bekämpning, de testar sina system. Sen har vi alltid hotet om kärnvapen som de också verbalt uttrycker, vilket är en orosfaktor i sig.”
Fregatter för 47 miljarder kronor
Försvarsmakten rustas upp och en av de största satsningarna är de fyra fregatter som Sverige ska köpa av Frankrike för över 40 miljarder kronor. Det har kallats den största försvarsinvesteringen sedan JAS-Gripen. Varför behövs dessa fregatter?
”Vi ska inte bara skydda vårt eget territorium utan det är alliansen. Med ett ökat operationsområde behöver vi också ha en ökad uthållighet. Det har vi inte idag med de enheterna i form av ytstridsfartyg. Vi behöver kunna öka vår uthållighet och då måste man ha större fartyg. Det är inget konstigt att ha fregatter på något sätt.”
De stora fregatterna kan vara tydliga mål för en fiende och kanske svårt att försvara mot stora svärmar av drönare. Ukraina har till exempel framgångsrikt har bekämpat ryska stridsfartyg i Svarta havet med drönare. Vad säger du om invändningen?
”Jag har hört den så många gånger, och man blandar ihop lite saker. Dels blandar man ihop Svarta havet och Ukrainas framgångsrika bekämpning mot ett Ryssland som inte har varit tillräckligt kompetent att skydda sig själv. Vänder man på det och ser vad som händer i Persiska viken, Adenviken och Bab el-Mandeb så är det ju samma vapen som har avfyrats mot våra brittiska, franska och amerikanska örlogsfartyg. De har inte blivit sänkta.”
Gäst: Ewa Skoog Haslum, chef för Försvarsmaktens operationsledning
Programledare: Johar Bendjelloul
Kommentar: Mikael Eriksson
Producent: Mattias Dellert
Tekniker: Brady Juvier
Intervjun spelades in torsdag den 29 oktober 2026.
Nästa veckas gäst i programmet är: Karin Engström, Moderaternas partisekreterare.
Our TOPPODCAST Picks 
Stay Connected
