TopPodcast.com
Menu
  • Home
  • Top Charts
  • Top Networks
  • Top Apps
  • Top Independents
  • Top Podfluencers
  • Top Picks
    • Top Business Podcasts
    • Top True Crime Podcasts
    • Top Finance Podcasts
    • Top Comedy Podcasts
    • Top Music Podcasts
    • Top Womens Podcasts
    • Top Kids Podcasts
    • Top Sports Podcasts
    • Top News Podcasts
    • Top Tech Podcasts
    • Top Crypto Podcasts
    • Top Entrepreneurial Podcasts
    • Top Fantasy Sports Podcasts
    • Top Political Podcasts
    • Top Science Podcasts
    • Top Self Help Podcasts
    • Top Sports Betting Podcasts
    • Top Stocks Podcasts
  • Podcast News
  • About Us
  • Podcast Advertising
  • Contact
Not in our directory?
Add Show Here
Podcast Equipment
Center

toppodcastlogoOur TOPPODCAST Picks

  • Comedy
  • Crypto
  • Sports
  • News
  • Politics
  • True Crime
  • Business
  • Finance

Follow Us

toppodcastlogoStay Connected

    View Top 200 Chart
    Back to Rankings Page
    Government & Organizations

    Ekots lördagsintervju

    I Ekots lördagsintervju ställs makten till svars. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
    Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

    Advertise

    Copyright: © Copyright Sveriges Radio 2019. All rights reserved.

    • Apple Podcasts
    • Google Play
    • Spotify

    Latest Episodes:
    Erik Thedéen om AI-boomen: ”Ingen kan säga om det är en bubbla” Sep 26, 2026
    Show notes

    Riksbankschefen om läget i svensk ekonomi, om nya räntehöjningar och om risker kopplade till AI.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Riksbanken lämnade i veckan styrräntan oförändrad på 1,75 procent, men signalerade att räntan sannolikt höjs före årsskiftet och troligen minst en gång till nästa år.

    I Ekots lördagsintervju säger riksbankschef Erik Thedéen att svensk ekonomi mår ganska bra, men att arbetsmarknaden fortfarande är svag och att inflationsrisker finns kvar.

    I sina prognoser utgår Riksbanken från att nästa regering kommer att föra en stramare finanspolitik och avveckla tillfälliga sänkningar av bland annat matmoms, drivmedelsskatt och kollektivtrafik. Om vallöften genomförs utan finansiering kan det leda till högre inflation — och därmed ännu fler räntehöjningar.

    ”Då måste man i stor utsträckning finansiera dem, annars går inte den där ekvationen ihop”, säger Erik Thedéen.

    Han säger att det inte är en varning till politikerna, utan en beskrivning av Riksbankens uppdrag.

    ”Det är egentligen inte en varning till politiker. Det är bara att upplysa hur systemet är riggat.”

    Olika typer av AI-investeringar står för en stor del av tillväxten i USA. Riksbanken anger också AI-investeringar som en förklaring till att tillväxten ökat snabbare än väntat i Sverige. Nu varnar bedömare för en AI-bubbla som kan leda till finanskris. Thedéen lyfter fram riskerna med att mycket av de enorma AI-investeringarna görs med lånade pengar:
    ”Det där gör mig ändå lite orolig. Det som många påtalar, som jag tycker är ett ganska bra resonemang, är att även om AI blir väldigt bra och stort för ekonomin så vet vi inte riktigt var vinsterna landar. Vem är vinnare och förlorare? Vilka bolag går vinnande? Vilka går i konkurs? Det kommer att bli en ganska stökig exit från det här, tror jag. Det kommer att kunna leda till antingen nån slags ordnad nedväxling eller neddragning i vissa bolag, eller mer dramatiska förlopp. Det återstår att se”, säger Erik Thedéen.

    Programledare: Knut Kainz Rognerud
    Kommentar: Johan Carlström, ekonomiskpolitisk reporter på Svenska Dagbladet.
    Producent: Maja Lagercrantz
    Tekniker: Stina Fagerberg

    Intervjun spelades in fredag den 25 september 2026.


    EU-kommissionären Henna Virkkunen: ”Allt som går att göra med AI bör inte göras” Sep 19, 2026
    Show notes

    Henna Virkkunen om riskerna med avancerad AI, om behovet av global reglering och om hur hon vill att Europas barn skyddas på nätet.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Finlands EU-kommissionär Henna Virkkunen medansvar för tekniksuveränitet, säkerhet och demokrati säger att avancerad AI kan innebära allvarliga säkerhetsrisker, inte minst inom cybersäkerhet. I Ekots lördagsintervju säger hon att internationella regler behövs, eftersom de mest avancerade AI-modellerna i dag utvecklas utanför EU, framför allt i USA och Kina.

    EU:s AI-förordning ställer krav på utvecklare av nya AI-modeller inom EU, för att minska riskerna och bland annat säkerställa mänsklig kontroll. Men motsvarande regler saknas internationellt — och USA:s president Trump motsätter sig reglering.

    Hon framhåller också att Europa måste stärka sin tekniska suveränitet på området, bygga ut beräkningskraften, utveckla egna AI-modeller och dessutom och ta till vara AI:s möjligheter i industrin, jordbruket och förvaltningen för att öka välståndet.

    I intervjun berättar Henna Virkkunen även om det förslag hon lade fram tidigare i veckan för att skydda barn på nätet, med skärpta åldersgränser och krav på tech-bolagen att bygga säkrare digitala tjänster för unga.

    Gäst: Henna Virkkunen, EU-kommissionär med ansvar för tekniksuveränitet, säkerhet och demokrati.
    Programledare: Johar Bendjelloul
    Kommentar: Sven Carlsson
    Producent: Maja Lagercrantz
    Tekniker: Marcus Östlund och Olof Hanson Wallgren

    Intervjun spelades in onsdag den 16 september 2026.


    Valspecial – så blev valrörelsen 2026 Sep 12, 2026
    Show notes

    Vad har utmärkt den här valrörelsen? Har opinionsmätningarna fått för stort inflytande? Och vilka sakfrågor har hamnat i skuggan av regeringsfrågan?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Expertpanel:
    Viktor Barth-Kron, politisk kommentator Expressen
    Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet
    Fredrik Furtenbach, politisk kommentator, Sveriges Radio
    Maggie Strömberg, chef för politikredaktionen på Svenska Dagbladet

    Programledare: Erika Mårtensson
    Producent: Maja Lagercrantz
    Tekniker: Lisa Nilsson


    Valspecial – AI-debatt med riksdagspartierna Sep 05, 2026
    Show notes

    Så vill partierna hantera utmaningarna och möjligheterna som kommer med artificiell intelligens. AI-debatt mellan representanter från alla riksdagspartier.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Vilka risker ser politikerna med AI och hur vill de reglera tekniken – i Sverige och globalt? Hur vill de hantera beroendet av utländska AI-bolag och hur ska svenska företag konkurrera med dem? Vad innebär det för arbetsmarknaden och skatterna om AI tar över allt fler arbetsuppgifter? Hur vill politikerna att skolelever och studenter ska lära sig den nya tekniken?
    Gäster:
    Niels Paarup-Petersen, talesperson i digitaliseringsfrågor i Centerpartiet
    Mattias Bäckström Johansson, partisekreterare för Sverigedemokraterna
    Malin Östh, ledamot i Trafikutskottet och talesperson för AI-frågor i Vänsterpartiet
    Jessica Rosencrantz, EU-minister, Moderaterna
    Anton Bylin, riksdagskandidat för Miljöpartiet i Stockholm och språkrör för Grön Ungdom
    Erik Slottner, civilminister med ansvar för digitalisering, Kristdemokraterna
    Ardalan Shekarabi, talesperson för arbetsmarknadspolitik, Socialdemokraterna
    Johan Britz, arbetsmarknadsminister, Liberalerna

    Programledare: Erika Mårtensson
    Producent: Maja Lagercrantz
    Tekniker: Maria Stillberg

    Debatten spelades in fredagen den 4 september 2026.


    Valspecial – AI och ekonomin Aug 29, 2026
    Show notes

    Utvecklingen av artificiell intelligens går mycket fort. Hur kommer AI att påverka ekonomin, arbetsmarknaden och välfärden? Och vilka utbildningar ska unga välja för att få jobb i framtiden?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    I Ekots lördagsintervjus valspecial om AI samtalar experterna:

    Erik Wetter, docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm
    Oskar Nordström Skans, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet
    Moa Tiwell, chef för Arbetsmarknadens AI-råd vid AI Sweden
    Markus Furendal, forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Institutet för framtidsstudier
    Programledare: Erika Mårtensson
    Producent: Maja Lagercrantz
    Tekniker: Maria Stockhaus

    Programmet spelades in fredag dem 28 augusti 2026.
    Nästa lördag blir det debatt om AI med politiker från riksdagspartierna i Ekots lördagsintervju.


    Valspecial: AI och demokratin Aug 22, 2026
    Show notes

    Den tekniska utvecklingen av artificiell intelligens går mycket snabbt. Under nästa mandatperiod kommer AI troligen att tvinga fram samhällsförändringar som nästa regering kommer att behöva hantera.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Trots det talas det inte mycket om AI i valrörelsen. I Ekots lördagsintervjus valspecial om AI och demokrati frågar vi fyra experter vilka frågor, risker och utmaningar kopplade till AI som svenska politiker behöver formulera politik kring.

    Gäster:
    Sylvia Schwaag Serger, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet och vd för Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien och ledamot i regeringens AI-kommission.
    Olle Häggström, professor i matematisk statistik på Chalmers.
    Carl Heath, senior forskare om digital resiliens vid forskningsinstitut RISE och doktorand vid Göteborgs universitet.
    Marie Eneman, docent vid Göteborgs universitet, forskar om AI i polis och rättskedja och balansen mellan brottsbekämpning, säkerhet, demokratisk kontroll och rättigheter.
    Programledare: Erika Mårtensson
    Producent: Maja Lagercrantz
    Tekniker: Tobias Carlsson

    Programmet spelades in fredagen den 21 augusti 2026.


    Jacob Wallenberg: Vi går mot en tid av stor oförutsägbarhet Jun 13, 2026
    Show notes

    Näringslivsprofilen om energikrisen, behovet av en energiöverenskommelse, EU:s relation till USA och Kina och generationsskiftet i familjen.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Jacob Wallenberg är styrelseordförande i Wallenbergsfärens investmentbolag Investor, som i sin tur är delägare i flera svenska storbolag som Saab, Electrolux, Atlas Copco, ABB och SEB. Sedan 2022 är Jacob Wallenberg också ordförande för arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv.

    ”Risk att man sätter sig på händerna”

    Kriget i Iran och blockaden av Hormuzsundet har lett till en global energikris. För näringslivet innebär det mer ovisshet, vilket gör det svårare att fatta långsiktiga beslut – och osäkerheten sträcker sig bortom kriget i Iran, säger Jacob Wallenberg.

    ”På en högre nivå har vi ju en geopolitisk situation med friktion mellan USA och Kina, ett EU som letar sin roll i det här sammanhanget. Vi kommer från en era av globalisering när vi skulle ut och resa i världen och företag skulle resa över gränser, nya marknader, tillväxt, till en situation med ökad protektionism och tullar, som vi ofta talar om. Sammantaget så betyder det här att vi går ifrån en tid när man visste ungefär hur saker och ting fungerade, förutsägbarhet, till en tid när det är stor oförutsägbarhet och det är svårt att fatta långsiktiga beslut”, säger Jacob Wallenberg.

    Ja, men det måste man ju ändå göra som företagsledare?

    ”Precis så är det, men det betyder trots allt en risk för att man sätter sig på händerna och avvaktar och tittar. Det är väl det som oroar mig mest. Vi är inne i en era som är mer svårbearbetad för företagare och för individer i stort”, säger Jacob Wallenberg.

    Ny relation till USA och Kina

    I det nya geopolitiska läget menar Jacob Wallenberg att EU behöver förändra relationen till Kina och USA:

    ”Det viktiga är att EU mejslar ut en ny strategi i sitt förhållande till USA. Det ska vara en djup relation, men vi måste stå upp raka i ryggen och stå för våra värderingar, etc. Samma sak vad gäller Kina. Där har vi historiskt stått lite i skuggan av USA och gjort ganska mycket som de har gjort. Det tycker jag uppenbarligen inte att vi ska göra idag utan vi måste mejsla ut våra egna tankar i och kring relationen med Kina. Så att EU har väldigt hög grad att, inom citationstecken, ännu mer ta hand om sig själv” säger Jacob Wallenberg.

    Efterlyser energiöverenskommelse

    I sin egenskap av ordförande för Svenskt Näringsliv har Jacob Wallenberg tillsammans med organisationens vd nyligen skrivit en debattartikel i SvD med en önskelista på vad nästa regering behöver göra för att öka tillväxten i svensk ekonomi. Den första punkten är en politisk överenskommelse över blocken om stabil elförsörjning, för att näringslivet ska investera i ny kärnkraft.

    ”När man går in och satsar på det här så vill vi gärna se att näringslivet är engagerade, tar en del av risken, är med och investerar för att göra detta möjligt. Ur det perspektivet blir det här väldigt angeläget, att ju säkrare förutsättningar det finns att jobba med – läs politiken, politiska regler – ju lägre risk och större chans att man kommer att investera. Det är vi ute efter”, säger Jacob Wallenberg.

    När det gäller det blocköverskridande, statsministern brukar hävda att det redan finns en slags de facto-energiöverenskommelse politiskt i det att det fattats en rad beslut om kärnkraften som Socialdemokraterna är med på i stora delar. De politiska beslut i energifrågan som redan är fattade, räcker de?

    ”Inriktningen är väldigt positiv, men de facto så har vi inte en bred överenskommelse idag. Jag hoppas att vi kommer att få det, men vi har det inte idag.”

    Vilken sorts politisk överenskommelse om energin krävs för att få till de där långsiktiga spelreglerna som ni efterlyser?

    ”I grunden, och det har jag sagt tidigare, så handlar det om ett handslag mellan ledarna för respektive sida i den svenska politiken. Det är för mig trovärdigt”, säger Jacob Wallenberg.

    Regeringen har tagit fram en rad förslag som innebär att staten ska ta en större del av kostnaden och den ekonomiska risken för ny kärnkraft.
    I det kärnkraftsprojekt som kommit längst, planerna på nya reaktorer vid Ringhals, så ska staten tillsammans med det statliga energibolaget Vattenfall stå för 80 procent av ägandet och risken. Resterande 20 procent ska ett konsortium av privata företag stå för, där ingår även Wallenberg-bolag. Vad tycker Jacob Wallenberg om den balansen?

    ”Det är väl i alla fall en fantastiskt bra början att det finns privatkapital med där. Vilket då pekar på att det finns förutsättningar att driva detta på kommersiell basis och att det inte bara är staten som går in och tar hela risken. Jag ser det som väldigt positivt”, säger Jacob Wallenberg.

    Om uppluckrad klimatpolitik: ”Vore väldigt olyckligt”

    Nyligen investerade familjen Wallenberg i ståltillverkaren Stegra, ett av de stora men osäkra projekten i den svenska gröna omställningen.

    ”Vi tror att grön omställning är nånting som efterfrågas av kunder. Vi upplever att du har ett moraliskt ansvar att tänka i de termerna. Vi tror att när du ska anställa unga människor så förväntar de sig att deras nya arbetsgivare har grönt i sin tanke. Det här är saker som vi tycker är grundläggande”, säger Jacob Wallenberg.

    Stegras affärsmodell bygger till stor del på EU:s utsläppshandelssystem, ETS, alltså att politiska beslut gör det så dyrt med utsläpp att det blir lönsamt med grönt stål. Det finns vissa tecken nu på att EU:s klimatpolitik rullas tillbaka, att beslutade tuffa klimatregler luckras upp. Hur ser du på den utvecklingen?

    ”Jag tycker att det vore väldigt olyckligt. De så kallade ETS-reglerna, södra Europa vill backa, norra delen av Europa vill fortsätta. Många i norra Europa, många företag har redan investerat i teknologier som adresserar det här. Det skulle vara investeringar som inte går i hamn om ETS-reglerna skulle ändras. Jag tror på att vi måste gå åt det här hållet. Därför skulle jag inte önska att EU genomförde de här förändringarna”, säger Jacob Wallenberg.

    Generationsskifte i familjen Wallenberg

    Jacob Wallenberg ingår den femte generationen Wallenberg. Han har nyligen fyllt 70 år. Sedan i fjol har medlemmar ur nästa generation fått ledande positioner i familjens företag.

    ”Det finns ett stort antal personer i nästa generation som utbildas, får sin egen arbetslivserfarenhet, etcetera. Några av dem har kommit in i mer centrala roller i styrelser etcetera. Det har gått bra. Jag hoppas att det ska fortsätta att gå bra”, säger Jacob Wallenberg.

    Är ambitionen att det i nästa generation ska bli lika tydligt som idag med tre, nu är det ju du, din bror Peter Wallenberg och din kusin Marcus Wallenberg?

    ”Nej, det finns inget egenvärde i ett exakt antal. Men det är ganska uppenbart att det är ett stort ansvarsområde. Att vi kan vara tre den här gången istället för en eller två som det har varit historiskt ser vi som en stor styrka. Jag hoppas att det kommer att vara ännu fler i framtiden som har framträdande roller”, säger Jacob Wallenberg.

    Gäst: Jacob Wallenberg
    Programledare Johar Bendjelloul
    Kommentar Knut Kainz Rognerud
    Producent: Maja Lagercrantz
    Tekniker: Peter Berglund
    Intervjun spelades in torsdag den 11 juni 2026.


    Ulf Kristersson (M): ”Stora utmaningar framför oss” Jun 06, 2026
    Show notes

    Moderaternas partiledare, statsminister Ulf Kristersson om opinionsläget, krisstöden och om varför han vill dra ner på bistånd och förvaltning.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Med hundra dagar kvar till valet ligger Ulf Kristerssons regeringsunderlag efter oppositionen i opinionsundersökningar. Varför vänder det inte för Tidöpartierna?

    ”Därför att det rödgröna regeringsalternativet ännu inte har synats i sömmarna. Det är alldeles för få som granskar på allvar vad den mest vänstervridna regeringen någonsin i Sverige skulle betyda för ekonomi och säkerhet. Alltså Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, en helt unikt vänstervriden regering”, säger Ulf Kristersson.

    Om man tittar på det som ni kan göra, det ni har gjort, vad finns det för skäl då till att det inte vänder?

    ”Jag tror att du ställer frågan fel. Alla vet vad vi har åstadkommit under de här åren. Sen ska man alltid berätta det en gång till. Ingen vet vad en vänsterregering skulle betyda. Med all respekt. Det är när alternativen ställs mot varandra, och då rannsakas vi också. Men det är först när alternativen ställs mot varandra som väljarna på allvar kan ta ställning”, säger Ulf Kristersson.

    Kritik mot krisstöd

    Under våren har regeringen presenterat en rad ekonomiska stöd till hushållen som har fått sänkt skatt på bensin, diesel, elstöd och billigare månadskort i kollektivtrafiken. Stöden har motiverats som svar på krisen i Mellanöstern. Tidigare i våras sänktes också matmomsen, också det tillfälligt. Totalt handlar om många miljarder som regeringen lånat. Men stödpolitiken har kritiserats från både höger och vänster och från tunga ekonomer. Varför menar Ulf Kristersson att stöden behövs?

    ”Jag tar kritiken med en nypa salt. Den som kommer från vänstern i politiken, de vill alltså elda på när vi hade 10 procents inflation, när vi ville bekämpa inflationen. Nu kritiserar de oss för att vi stöttar hushåll som drabbas av höga drivmedels- och elpriser på grund av kriget i Mellanöstern. Det är otroligt konstig kritik. Den tar jag på mycket litet allvar, faktiskt.

    Hushållens köpkraft ökar och ekonomin växer. Flera ekonomer menar att det ekonomiska läget inte motiverar krisstöd, och särskilt inte för lånade pengar. Hur ser Ulf Kristersson på den kritiken?

    ”Vi pratar inte om kris. Vi pratar om att hushållen som drabbades av hög inflation och tappade tio års reallöneökningar, att de behöver få köpkraft om vi ska få fart på den inhemska ekonomin och inte bryta den återhämtning som är på väg. Det är en rätt okontroversiell uppfattning och då måste man göra det på olika sätt. Då blev det väldigt vältajmat med matmomssänkningen, med sänkning av dieselpriserna, när världsmarknadspriserna sticker iväg. Så jag tycker nog att den är väldigt välavvägd. Jag skulle säga att vi har utrymme att bedriva riktig krispolitik därför att vi har en låg statsskuld, lägre än den som Magdalena Andersson lämnade efter sig i sin senaste, sista budget. Men jag tror vi ska vara medvetna om att vi har inte sett resultatet än av det som händer i Mellanöstern. Det är väldigt många internationellt som varnar för att Andra halvåret kan bli väldigt allvarligt”, säger Ulf Kristersson.

    Ministerposter till SD

    Om Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna vinner valet vill de bilda en regering där alla fyra partier ingår. När Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson gästade Ekots lördagsintervju för två veckor sedan sade han att SD bör få ministerposter i proportion till valresultatet och att tre av de fyra tyngsta ministerposterna borde tillfalla SD, enligt det rådande opinionsläget. Men Ulf Kristersson säger att det inte är så självklart.

    Tycker du att partierna i din regering efter en eventuell valseger ska få ministerpost och departement i proportion till hur stora de blir i valet?

    ”Det kan man inte säga i förväg. Man kan alltid säga att ett partis storlek kommer alltid att påverka partiets förhandlingsutrymme, självklart är det så”

    Men det har varit praxis fram till nu. Varför skulle det inte blir så?

    ”Jag sa bara att ett partis storlek har betydelse. Sen är det lika väl känt att alla partier i en regering har ju starkt inflytande eftersom regeringen måste vara överens om besluten. Även det fick vi prövat under åtta år med rödgrön regering, att de blockerade varandra. Vi har ju bevisat vår förmåga att förhandla fram gemensamma saker”, säger Ulf Kristersson.

    Bistånd runt en halv procent av BNI

    Ulf Kristerssons regering har minskat det internationella biståndet och lämnat enprocentsmålet av BNI. Inför valet i höst har Moderaterna sagt att de vill dra ner ytterligare på biståndet.

    ”Vi har äntligen kommit ifrån ett läge där just bistånd skulle vara fredat från alla prioriteringar. En procent idag skulle betyda 22 miljarder mer än det vi gör nu. Det där är ingen liten fråga. Då måste man ställa sig frågan: 'Gör de 22 miljarderna bäst nytta i helt andra länder eller gör de bäst nytta i svensk sjukvård, svensk äldreomsorg eller på andra ställen i den svenska politiken?' Jag kan inte förstå hur man kan ha ett system där just den frågan ska ligga bortom politisk debatt. Det tycker jag är intressant, för vi får ständiga anklagelser om att skattesänkningar som skulle kunnat gå till nånting annat. De andra partierna vill ha 22 miljarder mer i år till bistånd. Vi har väldigt mycket mer pengar som vi kan använda för svensk välfärdspolitik.

    Du syftar på en höjning om Sverige återgår till enprocentmålet. Men frågan här var hur mycket mindre biståndet bör bli på sikt jämfört med vad det är idag. De här 53 miljarderna, vilka nivåer är rimliga?

    ”Vi hade en förhandling som ledde fram till den nivå vi har nu. Vi har inte längre nån procentsats. Vi prövar biståndet på samma sätt som vi prövar andra. Det vill säga vår vilja att bidra, vår förmåga att bidra, prioriteringar mot andra områden. Det är så seriös politik går till. Och så kommer vi förhandla även efter nästa val och det är ju väl känt att det finns lite olika uppfattningar i den här frågan. Mitt ingångsvärde är att vi ska ligga i något slags europeiskt snitt i de här frågorna där vi framförallt tar ansvar för länder och problem som ligger nära oss, som Ukraina..”

    Ja, vad skulle det kunna vara då, det europeiska snittet?

    ”Ja, snittet skulle jag säga ligger på någonstans där, en halv procent eller så, men vi tänker inte sätta en procentsiffra”, säger Ulf Kristersson.

    Gäst: Ulf Kristersson, statsminister och partiledare för Moderaterna
    Programledare: Johar Bendjelloul
    Kommentar: Fredrik Furtenbach
    Producent: Maja Lagercrantz
    Research: Johanna Palmström
    Tekniker: Lisa Nilsson

    Intervjun spelades in fredag den 5 juni 2026.


    Elisabeth Thand Ringqvist (C): Magdalena Andersson mest sannolik statsministerkandidat May 30, 2026
    Show notes

    Centerpartiets partiledare om deras statsministerkandidater och om varför hon vill sänka arbetsgivaravgifter och fortsätta reformera Arbetsförmedlingen.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Elisabeth Thand Ringqvist blev partiledare för Centerpartiet i november i fjol. Hennes viktigaste vallöften är att få fler i jobb och sänka utsläppen. Centerpartiet kräver inte att få sitta i regering efter valet och de kan samarbeta med alla partier utom Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Men frågan är med vilka partier de kan samla en majoritet i riksdagen efter valet.

    Vill se mest skattesänkningar

    Centerpartiet vill sänka skatterna mest av alla partier, bland annat vill de sänka arbetsgivaravgifterna med 13,7 miljarder nästa år, enligt partiets vårbudgetmotion. För att finansiera skattesänkningarna vill de sänka a-kassan och barnbidraget från andra barnet och höja avgifter i förskola och fritids. Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill tvärtom höja flera skatter bidrag. Så hur ska de kunna få ihop en statsbudget tillsammans?

    ”Vi har ju en insikt i alla fall, framför allt vi och Socialdemokraterna, om att arbetslösheten är för hög. Och så får vi väl förhandla om det skulle vara läge för det, för att se vad vi tror ger mest effekt, om det är att sänka arbetsgivaravgifterna eller inte”, säger Elisabeth Thand Ringqvist.
    (...) Varför skulle ni kunna få igenom den här radikalt annorlunda politiken i samarbete med Socialdemokraterna?

    ”Jag var inte med när Januariavtalet skrevs, men en hel del saker gjordes då som var, på den tiden banbrytande, så det är väl det som förhandlingar innebär om vi det är så att ska förhandla med Socialdemokraterna”.

    Elisabeth Thand Ringqvist har sagt många gånger att Centerpartiet har två statsministerkandidater, Ulf Kristersson (M) och Magdalena Andersson (S). Om Ulf Kristersson ska bli Centerpartiets statsminister, bygger det på att han överger samarbetet med Sverigedemokraterna efter valet?

    ”Ja, det gör det ju väldigt tydligt. Och det är klart att när man tittar på det nu, han har tagit ett steg närmare Jimmie Åkesson och sagt att Jimmie Åkesson gärna får sitta med i hans regering. Nu har ju också Jimmie Åkesson sagt att de kommer att kräva att man får ministerposter utifrån hur stora man är. Så det är längre ifrån där vi var i november när jag sa att vi skulle ha två statsministerkandidater”

    Är det inte väldigt orealistiskt?

    ”Som opinionssiffrorna ser ut nu ser det väldigt orealistiskt ut för att Moderaterna är så pass små. Och vi vill ju ha en ny regering. Vi vill ju inte ha den här regeringen som har sett till att arbetslösheten har ökat, att tillväxten är låg.”

    Jag förstår inte det här med Ulf Kristersson som statsministerkandidat. Vilken regering skulle det kunna vara som samlar 50 procent där Ulf Kristersson är statsminister, utan stöd från SD?

    ”Det får man se efter valet. Vi utesluter inte Ulf Kristersson som statsministerkandidat. Vi har samarbetat med honom tidigare”

    Bygger det på väldigt stora opinionssvängningar?

    ”Det gör det”

    Då är det väl ändå Magdalena Andersson som är den mest sannolika statsministerkandidaten?

    ”Som det ser ut just nu är det ju mest sannolikt, men det vet vi inte förrän väljarna har sagt sitt. Vårt jobb är att se till att vi driver ett politiskt innehåll som visar på vad man får om politiken befinner sig i mitten. För 15 år sen var det väldigt trångt i mitten. I dag är det ganska tomt i mitten”

    Stöd till hushållen

    På senare tid har regeringen presenterat flera tillfälliga stöd till hushållen, som sänkt matmoms, elstöd, sänkt bränsleskatt och halverat pris i kollektivtrafiken. Vad tycker Elisabeth Thand Ringqvist om att staten går in och kompenserar hushållen för stigande priser?

    ”Det är en väldigt svår fråga i och med att omvärlden förändras mycket. Just nu är det Hormuzsundet, det har varit covid under en tid, det som har hänt i Ukraina. Vi har fått en massa externa chocker. Det är ju viktigt att de stöden blir så träffsäkra som möjligt. Vi har varit tydliga med att det behövs ett krispaket till jordbruket. Det är ju dels för att vi behöver ha ett jordbruk som är lönsamt i både kristid och fredstid. De drabbas omedelbart väldigt hårt av att oljepriser och naturgaspriser går upp. Det tar sig sen vidare genom livsmedelskedjan och landar hos hushållen”

    Vad tycker du om principen, du som företräder ett marknadsliberalt parti, att staten går in och subventionerar och kompenserar och inte låter marknadslagarna styra?

    ”När de här chockerna som kommer externt ifrån är tillfälliga, då kan det finnas utrymme för att göra tillfälliga justeringar. Det går inte för människor att helt och hållet beräkna in dem i sina livsval. Så då kan det finnas utrymme för det. Sen är det viktigt att se det för hur familjer och företag ska kompenseras på, så att det blir träffsäkert”, säger Elisabeth Thand Ringqvist.

    Centerpartiet stod bakom regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatter under våren. Samtidigt är sänkta klimatutsläpp en av deras viktigaste frågor. Hur går det ihop?

    ”Det är för att den tillfälliga sänkningen finns därför att människor har svårt att ställa om här och nu. Samtidigt lägger ju vi mycket mer pengar, ungefär en miljard mer än regeringen, också på elbilar. På mellanlång sikt måste man kunna ställa om till elbilsdrift. Det har ju varit ett felsteg av den här regeringen. Jag förstår det ur ideologisk synpunkt. De ville inte ha elbilsstöd, Sverigedemokraterna prioriterar aldrig att sänka klimatutsläppen. Men hade vi gjort det, hade vi varit på samma plats som Danmark, hade vi varit mer motståndskraftiga mot höjningar i drivmedelskostnader”, säger Elisabeth Thand Ringqvist.

    Gäst: Elisabeth Thand Ringqvist, partiledare Centerpartiet
    Programledare: Johar Bendjelloul
    Kommentar: Helena Gissén
    Producent: Maja Lagercrantz
    Research: Johanna Palmström
    Tekniker: Lo Pettersson

    Intervjun spelades in fredag den 29 maj 2026.


    Jimmie Åkesson (SD): ”Vi kan inte ha en lag som säger att är du snäll och duktig så får du bo i Sverige” May 23, 2026
    Show notes

    Sverigedemokraternas partiledare om äldreomsorg, tonårsutvisningar, ministerposter och finanspolitik.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Med knappt fyra månader kvar till riksdagsvalet ligger Sverigedemokraterna och regeringen fortfarande efter i opinionen, de behöver mellan 200 000 och 250 000 fler röster för att vinna valet. Men Jimmie Åkesson säger att de låg under även inför förra valet.

    ”Det vi behöver göra är precis det som vi, Sverigedemokraterna, gjorde förra gången. Vi mobiliserade våra väljare. Vi mobiliserade väljare också från den berömda soffan. Vi lyckades också få en del väljare från Socialdemokraterna att rösta på oss. Vi behöver göra samma sak igen”, säger Jimmie Åkesson.

    För att locka fler kvinnor ur LO-kollektivet vill Åkesson bland annat fokusera på äldreomsorgen.

    ”Arbetsvillkoren är ju kraftigt drabbade av det faktum att man har använt äldreomsorgen som ett integrationsprojekt. Anställt människor som inte behärskar språket, som inte kan jobbet, som saknar den sociala, kulturella kompetens som krävs för att kunna utföra jobbet på ett vettigt sätt”, säger Jimmie Åkesson

    Men är inte problemet att det inte finns arbetskraft, hur man än letar, snarare än att det är fel personer som finns där?

    ”Jag har lite svårt för den utgångspunkten eftersom vi trots allt har en halv miljon människor arbetslösa. Vi har haft en arbetslöshet som har varit ganska hög under väldigt lång tid. Tyvärr måste jag ändå säga att vi inte heller under den här mandatperioden än har lyckats helt med de här matchnings-insatserna. Vi behöver ställa om utbildningspolitiken i högre grad mot de behov som finns på arbetsmarknaden. Det har vi inte gjort”, säger Jimmie Åkesson.

    Ny linje kring s.k. tonårsutvisningar

    Regeringen och Sverigedemokraterna har under mandatperioden stramat åt migrationspolitiken, färre invandrare ska komma till Sverige och fler som redan bor här ska lämna landet. Sverigedemokraterna vill under nästa mandatperiod ändra lagen för att kunna riva upp redan bevilja uppehållstillstånd.

    I början av året väckte flera fall av s.k. tonårsutvisningar kritik och debatt. I mars beslutade regeringen och Sverigedemokraterna att se över reglerna och i väntan på de nya reglerna har Migrationsverket pausat handläggningen av liknande ärenden. Nyligen öppnade Jimmie Åkesson för att även pausa redan beslutade utvisningar i väntan på de nya reglerna.

    ”Tydligen är det inte så att de omfattas och jag har svarat på frågor och sagt att jag tycker det vore rimligt att även de omfattas. Precis som när vi nu prövar medborgarskap mot de nya tuffare reglerna och inte de gamla”, säger Jimmie Åkesson.

    Varför är det rimligt?

    ”Ja, de är ju här. Det kommer ny lagstiftning som förmodligen skulle gynna åtminstone några av dem. Då borde de prövas mot den lagstiftningen”, säger Jimmie Åkesson.

    Tidigt under året så verkade ni inte tycka att de här tonårsutvisningarna var ett problem och sen ändrade ni er. Vad var det som fick er att ändra er?
    ”Jag upplever inte att jag har ändrat mig åtminstone. Jag har fått ett antal frågor om hur jag känner inför att enskilda personer blir utvisade och då har jag hänvisat till att jag inte är detaljinsatt i de här enskilda fallen så jag känner inget särskilt alls. Det jag konstaterade var att vi kan inte bygga en lagstiftning som är individanpassad. Vi kan inte ha en lag som säger att är du snäll och duktig så får du bo i Sverige. Vi behöver ha mer objektiva kriterier än så. Nu finns ju den här möjligheten att ändå göra nånting av den här anhöriginvandringsutredningen och då är jag beredd att göra det. Det kommer sannolikt att bli så inom kort”, säger Jimmie Åkesson.

    Kräver tyngsta ministerposterna

    Statsminister Ulf Kristersson (M) och Jimmie Åkesson har enats om att om Tidöpartierna vinner valet ska Ulf Kristersson bli statsminister även Sverigedemokraterna får fler mandat, och att Sverigedemokraterna ska få stort sakpolitiskt inflytande över migration och integration. Innebär det alltså att en Sverigedemokrat bli migrationsminister?

    ”Ja, det är min utgångspunkt. Det tror jag att våra väljare förväntar sig. När vi och Moderaterna hade den här diskussionen var det ganska naturligt att om vi ska släppa statsministerposten innan valet så är det ju också rimligt att vi får nånting tillbaka från Moderaterna som vi tycker är viktigt, och migrationspolitiken är viktig för oss och för våra väljare”, säger Jimmie Åkesson.

    Vill ni sen ha ministerposter i proportion till hur stora ni blir?

    ”Ja. Det är också, som jag upplever det, den diskussion vi har haft med de andra partierna, att utgångspunkten måste vara proportionerligt och lika inflytande”

    Ja, det borde innebära, om jag har räknat rätt, knappt hälften, elva, tolv ministerposter. Stämmer det?

    ”Mm, det gör det nog.”

    Med tanke på att ni inte får statsministerposten, som du var inne på, borde ni inte kompenseras lite extra för det och få fler tunga poster?

    ”Nu har ju inte valet varit än men låt oss säga att det parlamentariska läget är som det är idag där vi är största parti i regeringsunderlaget så är det väl rimligt att vi får ett inflytande i proportion till det och att vi då också kompenseras eftersom vi inte har statsministerposten, absolut”, säger Jimmie Åkesson.

    Idag har ju Moderaterna de här fyra som är de kanske tyngsta posterna vid sidan av statsministern. Finansminister, utrikesminister, justitieminister, försvarsminister. Borde SD ha någon av de fyra posterna om ni sitter i regering?

    ”Ja, jag skulle betrakta det som fem poster som är väldigt tunga, inklusive statsministerposten. Om vi är största parti så borde vi ju rent proportionerligt ha tre av dem” säger Jimmie Åkesson.

    Ja, och vilka tre skulle du prioritera då?

    ”Jag kommer inte att prioritera dem här i radio med dig, hur mycket du än vill det. Men det är viktiga poster naturligtvis.”

    Ja, då tänker jag kanske att Moderaterna inte släpper ifrån sig finansministerposten. Att det är utrikesminister, justitieminister och försvarsminister du menar?

    ”För mig ligger alla de fyra på bordet, och alla övriga just nu 19 statsrådsposter också. Det enda som vi har sagt på förhand är att statsministerposten, den får Moderaterna. Moderaterna kommer då att stötta oss när vi vill ha migrationspolitiken. I övrigt ligger allt på bordet”, säger Jimmie Åkesson.

    Programledare: Johar Bendjelloul
    Kommentar: Fredrik Furtenbach
    Producent: Maja Lagercrantz
    Research: Johanna Palmström
    Tekniker: Lisa Nilsson
    Intervjun spelades in fredag den 22 maj 2026.


    1 2 3 50 Next

    Related Podcasts

    The Joe Rogan Experience

    1

    The Joe Rogan Experience Comedy
    More Perfect

    2

    More Perfect Government
    Casefile True Crime

    3

    Casefile True Crime Games & Hobbies
    Reply All

    4

    Reply All Games & Hobbies
    You Must Remember This

    5

    You Must Remember This Games & Hobbies
    Real Time with Bill Maher

    6

    Real Time with Bill Maher Games & Hobbies
    footer-logo

    Contact Us

    Toll Free: 844-670-7747

    Links

    • Home
    • Top Charts
    • Networks
    • Apps
    • Independents Podcasts
    • Podcast Advertising
    • Podcast News
    • Contact Us
    • About Us
    • Analytics & Insights

    Stay Connected

      Privacy, Terms of Use & Our Code of Ethics Protecting Content Creators Copyrights