Rättsmedicinalverkets analysmetoder har fått hård kritik den senaste tiden. Först beskedet att den felaktiga DNA-analysen som för en kort tid ändrade Ingmar Bergmans släktträd. Några dagar senare kom tingsrättens dom i målet mot den barnläkare som åtalats för att ha dödat ett spädbarn med hjälp av ett sömnmedlet tiopental där läkaren frias helt med hänvisning till att Rättsmedicinalverkets provsvar inte håller för en fällande dom. Johan Ahlner, verksamhetschef på Rättsmedicinalverket, försvarar det kritiserade provsvaret.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Vi upptäckte ju tiopental. Hade inte vi gjort våra analyser hade man ju inte upptäckt tiopental i det här sammanhanget.
Johan Ahlner, verksamhetschef på Rättsmedicinalverket, anser fortfarande att den lilla flicka som avled på Astrid Lindgrens barnsjukhus i september 2008 fick en extremt hög dos av sömnmedlet tiopental i samband med att hon dog - trots att det analyssvar som han grundar sina åsikter på kritiserats mycket kraftigt av medicinska experter, och av Solna Tingsrätt som anser att det finns så mycket tveksamheter kring hur analysen av flickans blod gjorts att analyssvaret måste underkännas som bevisning.
I dagarna har en annan analys utförd av Rättsmedicinalverket också skapat stora rubriker. I våras kablades världsnyheten ut att regissören Ingmar Bergman hade en annan biologisk mor än vad som tidigare varit känt. Ett DNA-test som initieras av Bergmans systerdotter och som baserats på inskickade frimärken, påstods efter Rättsmedicinalverkets analys bevisa att han inte var släkt med sin mamma Karin, men i förra veckan kom beskedet att det som antogs vara Bergmans DNA egentligen kom från en laboratorietekniker.
Johan Ahlner, som vill förtydliga att den här analysen och blodprovet i barnläkarmålet är två helt skilda fall - är mycket kritisk till att Rättsmedicinalverket ens utförde den här frimärksanalysen.
– Den analysen skulle aldrig ha kommit innan för våra väggar, säger Johan Ahlner.
I slutet av november så väntas EU-kommissionen presentera det åttonde ramprogrammet. Alltså EU:s forskningsprogram för nästa 6-årsperiod, som troligen kommer innehålla en kraftigt höjd forskningsbudget. Det talas om en höjning med 40 procent.
Men redan idag så är EU världens största forskningsfinansiär - 53 miljarder Euro delas ut mellan 2007 och 2013. Inte minst för Sverige har EU-stödet till forskningen varit en viktig inkomstkälla: 622 miljoner euro kammade sverige hem, enligt en rapport från Vinnova.
EU som en allt viktigare forskningsfinansiär får också kritik, på en konferens i Berlin i Tyskland om hur forskning bör planeras i framtiden, hördes många skeptiska röster.
Historien som kallas Climategate reds ut av Johan Bergendorff, producent för Vetenskapsradions miljöprogram Klotet.
– Ja i veckan berättade vi om en ny vetenskaplig studie som lagt samman temperaturmätningar från tusentals väderstationer jorden runt ända sen 1800-talet och då visar det sig att det blivit nästan en grad varmare på land, säger Johan Bergendorff.
– Så nu kommer klimatskeptikerna låta sig överbevisas?
– Nej, det tror jag inte. Många säger nu att de aldrig ifrågasatt att det blir varmare på jorden, vilket inte stämmer om man går tillbaka och läser vad samma personer skrivit tidigare. Den klimatskeptiska debatten har dessutom många fokus, främst förstås påståendet att det inte finns några bevis för att det verkligen är mänskliga växthusgasutsläpp som orsakat uppvärmningen, och om det nu ändå är så att koldioxidhalterna ökar, så är det ändå bra för det kommer att växa bättre, och om effekterna blir övervägande negativa så blir det ändå för dyrt att göra något åt det, säger Johan Bergendorff.
I filmen Contageon målas ett riktigt skräckscenario upp, en pandemi drabbar världen och förutom att följa med de som drabbas av sjukdomen får vi också följa smittspårningen som leds av amerikanska smittskyddsinstitutet, CDC.
Kate Winslet spelar smittskyddläkaren Dr Meyers, som kastar sig ut på det omöjliga uppdraget att hitta och isolera de som smittats.
– Kate Winslet har i filmen just det jobb som jag har på CDC, säger Lina Nerlander, som är verklighetens Dr Meyers på CDC, det amerikanska smittskyddsinstitutet.
För ett tag sen fick de hemma i USA vara med på en smygpremiär av filmen Contagion, men det var inte början utan slutet på en tid tillsammans med filmteamet. De hade nämligen följt deras arbete på CDC för att kunna göra en så realistisk film som möjligt.
– Det var spännande att se hur de arbetar med filmen och hur de gestaltar det jobb som vi har. De har till och med samma anteknigsblock som vi, säger Lina Nerlander.
Verklighetstroget eller inte, filmen Contagion visar på hur hänslyslös en sjukdom kan vara och smittskyddläkarnas kamp mot klockan. I filmen uppstår det ganska snart panik och är inget för de som har bacillskräck.
Our TOPPODCAST Picks 
Stay Connected
